Syftet med detta arbete var att undersöka betydelsen av visuell mänsklighet och nivå av monstrositet i monsterdesign inom skräckgenren. Detta gjordes genom att utforska skräckgenrens kriterier och de känslor som upplevs i den. Noël Carrols (1987) definition av art-horror användes som grund för arbetet, som beskriver upplevelsen av skräckmonster genom två känslor; hot och avsmak. En kvantitativ studie genomfördes för att undersöka hur upplevt hot och avsmak påverkades av olika nivåer av visuell mänsklighet och monstrositet i monsterdesign. Detta gjordes genom tre bildserier av illustrationer föreställande människor som blev gradvis mer och och mer monstruösa, presenterade i en enkät. Det upptäcktes att det som var mest monstruöst men fortfarande knutet till någonting relaterbart gav starkast reaktioner. Visuell mänsklighet var främst kopplat till avsmak men kunde även stärka känslan av hot och det var generellt svårt att särskilja de två känslorna. Det uppdagades att det inte går att särskilja skräckmonster från subjektivitet och kontext, och därför är det något som bör främjas snarare än undvikas i undersökningar angående skräckgenren.

Hur porträtteras monster grafiskt i relation till psykisk ohälsa? Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa- och kvantitativa insamlingsmetoder. Intervjuer och enkäter utfördes där deltagarna svarade på frågor angående studiens artefakter vilket bestod av två monsterliknande illustrationer i 2D och 3D. Med hjälp av bland annat färg,form och evolution hittades inspiration för att skapa artefakterna. Slutsatsen med denna studie var att psykisk ohälsa kan påverka hur individer betraktar monster. Färg och fobi är förslag på två faktorer som påverkade deltagarnas syn på artefakterna. Personliga erfarenheter inom psykisk ohälsa kunde även avgöra om deltagarna kände medlidande till varelserna i studien. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>