Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor. Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan. Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer: Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut? Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara: Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper? Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande? Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön? Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat? Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna. Vi kommer även genom dessa frågor titta på om de som har skapat annonserna har lyckats med sin uppgift eller om de har dragit till sig en annan publik än den som var den huvudsakliga målgruppen. Ifall reklammakaren inte har lyckats med att nå sin målgrupp kommer vi att diskutera vad som kan ha varit anledningen till detta. Vi hoppas att uppsatsen ska kunna bli ett underlag till vidare diskussioner kring huruvida reklam når sin från början tänkta målgrupp. Kan de stereotyper som skapas i och med vår analys av reklamerna sägas stämma överens med den målgrupp som attraheras av reklamen eller är den stereotyp som tycks ha används vid produktionen av reklamen helt utdaterad?

Literary contests have been quite popular in recent years among American publishers. Regardless of their merits, such contests have raised two questions for librarians charged with responsibilities for book selection. The first is whether such award winners are of sufficient merit as to justify immediate purchase as a result of their being the recipients of the publisher's prizes, or whether such titles should have the same slow, careful screening that is set up by the library policy for other new titles. The second question is whether other titles by prize-winning authors could be justified for purchase on the grounds that the authors had been proved of merit in their production of prize-winners, or whether the works other than their prize novels should be subjected to closed scrutiny. For these questions there have been no ready answers. In order to help answer the above questions a study has been made of one publisher's contest, analyzing the Atlantic Novel Prize winners together with a brief survey of later works of the recipients of that award. This study will attempt to show how both the later books by the Atlantic authors and the prize novels have been received immediately by the reviewers and how they have stood the test of time as revealed by their presence or absence in the standard selection aid. / Typescript. / "February, 1958." / "Submitted to the Graduate Council of Florida State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts." / Advisor: Ruth H. Rockwood, Professor Directing Paper. / Includes bibliographical references (leaves 67-73).