Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka erfarenheter företag har av att införa fysisk aktivitet på arbetstid. Forskning visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Syftet med uppsatsen var att undersöka företagens erfarenheter avseende utövning av ledarskap, upprätthållande av motivation och hur implementationen ramats in. Vår frågeställning har därmed varit följande:  Hur har implementeringen av fysisk aktivitet på arbetstid gått till?  Vår metod har utgått ifrån ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv metod med inslag av induktiv metod. Metodvalet har gett oss en struktur, baserat på teman för att återge hur företagen arbetat med införandet av fysisk aktivitet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fyra företag. Totalt intervjuade vi sju individer i ett antal ledande roller.  Resultatet från intervjuerna visade att företagen har insikt i den fysisk aktivitetens betydelse för människors välbefinnande. Företagen argumenterar för att fysisk aktivitet på arbetstid medför förbättrad prestation hos individerna, ökat fokus samt förbättrad produktivitet och lönsamhet. Två av företagen har infört obligatorisk fysisk aktivitet, två har inte det. Det har med andra ord olika angreppssätt för att få individerna att utöva fysisk aktivitet. Två av företagen har integrerat den fysiska aktiviteten i arbetstiden, ett företag har sagt att det är individens ansvar att ta igen tiden och det fjärde företaget framför att de inte fattat något formellt beslut i frågan. De fyra implementationerna har ett tydligt mål - att få friskare och mer välmående individer. Tre av företagen har en stark koppling till företagets övergripande strategiska mål och implementationen. Ett företag har valt att fokusera på att skapa ett sammanhang som individerna vill delta i. Implementation av fysisk aktivitet har inte setts som en engångsföreteelse eller ett projekt med en tydlig början eller slut utan som en del i verksamheten och kulturen.  Den slutsats vi gjort är att ledarnas förhållningssätt till fysisk aktivitet har varit avgörande för en lyckosam implementation. Några av de avgörande delarna är att ha en tydlig struktur där medarbetarna vet vad som förväntas av dem, när de ska utöva den fysiska aktiviteten, hur länge samt varför det har varit viktigt. Att utveckla en stödjande miljö där företagen lyckas skapa ett sammanhang där medarbetarna vill vara men också som anpassats till individens förutsättningar har också varit nycklar för en lyckosam implementation.

Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production. Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts. Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet. Metodkritik – Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar. Framtida forskning bör inkludera mer objektiva mått. Praktiska konsekvenser - Studien ger belägg till att medarbetarnas engagemang och motivation i förbättringsarbetet kan ökas genom att göra dem mer delaktiga. Forskning visar att medarbetare som får information och får delta i beslut känner större delaktighet i arbetet. Kunskapsbidrag - I den befintliga litteraturen hävdas det att ledarskapet är en viktig komponent för att öka medarbetarnas engagemang. Lite har dock skrivits om hur ledarskapet kan motivera medarbetarna till ständiga förbättringar i en organisation som arbetar i lean production. Nyckelord: / Summary Purpose - The purpose of the study is to gain a deeper insight into the relationship between the leadership and the factors that contribute to the increased involvement of employees in the process of continual improvement. The study is aimed at a midsize industrial company that has implemented lean production. Design / methodology - Data was collected in a Swedish industrial company. A total of 7 interviews were conducted. In our study, we chose to make a qualitative case study. Findings - The results we reached are that employees take little part in the improvement process. Previous research shows that employees who are involved in the decisions are also more involved in the work. Method Criticism – The result reflect only subjective assessments and the variables studied are based on respondents' perceptions. Future research should include more objective measures. Practical implications - The study provides evidence that employee engagement and motivation in the process of improvement can be increased by making them more involved. Research shows that employees who receive information and participate in decisions feel more involved in the work. Knowledge Contribution - In the existing literature, it is claimed that leadership is an essential component for increasing employee engagement. Little, however, has been written about how leadership can motivate employees to continuous improvement in an organization who work in lean production. Keywords:

Ett nytt ”gränslöst arbetsliv” med fokus på och bedömning av prestation har idag växt fram. Individen har större eget ansvar över sitt arbete och förväntas leva upp till höga krav. Syftet med denna studie är att i det prestationsinriktade arbetslivet undersöka upplevelser av högprestation och arbetstillfredsställelse inom ett företag som använder ett högpresterande system, områden som berörs är motivation och ledarskap. Undersökningens frågeställning som besvaras är: Hur upplever chefer och medarbetare högpresterande system och arbetstillfredsställelse? Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod. Sammanlagt 8 intervjuer har genomförts, med 4 chefer och 4 högpresterande medarbetare. Det framkommer i resultatet att chefer ställer höga krav på medarbetare som i sin tur ställer höga krav på sig själva. Vissa egenskaper så som driv, energi, engagemang och viljan att utvecklas ses som speciellt värdefulla bland de intervjuade. Resultatet påvisar upplevelser kring att högpresterande system kan bidra med såväl positiva- som negativa konsekvenser.