Förändring inom organisationer är idag oundvikligt om företag vill fortsätta att vara relevanta på marknaden. Förändringar sker mer frekvent i dagsläget eftersom företag utvecklas allt fortare vilket har gjort att förändringsledning har fått större intresse. Förändringar sker parallellt med varandra, stora omfattande förändringar till små detaljer som justeras på respektive avdelning. I denna studie undersöker vi hur en speditionsavdelning arbetar med förändringar, både från ett ledarskapsperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv. Vi använder oss av välkända modeller inom förändringsledning såsom Kotter åttastegsmodell, Lewins trestegsmodell, ADKAR och Förändringskurvan. Lewins modell och Kotters modell är relaterade till ledningen av förändringar och ADKAR och Förändringskurvan är relaterade till hur förändringar påverkar på individnivå. Studien består av sex intervjuer och tre förändringar inom organisationen analyseras. Slutsatsen av studien blir att alla steg i Kotters modell följs i en av förändringarna medan resterande förändringar fortfarande arbetas med idag och därför kan inte alla steg verifieras. I en av förändringarna ser vi att inställningen hos medarbetarna följer Förändringskurvan medan i de två andra förändringarna skiljer de sig från Förändringskurvan på grund av dess olika omfattning. / Changes within organization are today inevitable if companies want to continue to be relevant in the market. Changes occur more frequently nowadays since companies are developing more rapidly, which has meant that change management has gained a greater interest. Changes take place in parallel with each other, large comprehensive changes to small details that are adjusted in each department. In this case study, we examine how a freight forwarding department works with organizational changes, both from a leadership perspective and from an employee perspective. We use well-known models in change management such as the Kotter eight-step model, Lewin's three-step model, ADKAR and The Change Curve to analyze the changes. Lewin's model and Kotter's model are related to the management of change and ADKAR and The Change Curve are related to how changes affect on an individual level. This case study consists of six interviews and three changes within the organization are analyzed. The conclusion of the study is that all steps in Kotter's model are followed in one of the changes, while the company is still working with the remaining changes and all steps could not be verified. In one of the changes, we see that the attitude of the employees follows the Change Curve while in the other two changes they differ from the Change Curve due to its different extent.

Bakgrund och problem: Det, enligt oss, socialkonstruktionistiska fenomenet motstånd vid organisationers förändringsarbeten kan vara svårt att undvika och alla företag stöter på det någon gång. Motstånd associeras ofta med något negativt och har i tidigare forskning traditionellt sett setts som ett hinder och blivit demoniserat, andra forskare menar att motståndet är en rationell reaktion som kan medföra fördelar för ett förändringsarbete. Hur motståndet bemöts och hanteras kan vara avgörande för förändringsarbetets framgång. Det finns många olika strategier och metoder för chefer att använda sig av men hanteringen kan också bli kostsam och resurskrävande, trots de olika strategierna kan det fortfarande misslyckas och bidra med negativa konsekvenser. Motståndets negativa konsekvenser på ekonomistyrningen är mer omskrivet än de fördelar motstånd skulle kunna bidra med. En ökad förståelse för hur cheferna hade kunnat arbeta med motstånd som en resurs hade kunnat bidra med fördelar för styrningen av ett förändringsarbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska och få en djupare förståelse för hur motstånd hanteras i ett tillverkningsföretag. Dessutom att undersöka relationen mellan ekonomistyrning och motstånd vid förändringsarbeten och huruvida motstånd kan vara en resurs vid förändringsarbeten.  Metod: En enfallstudie har genomförts på Företag Delta där deltagarna är indelade i subgrupperna, chefer och medarbetare, och studien har en kvalitativ forskningsansats där det empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har även en socialkonstruktionistisk ansats och texten har skrivits fram med ett abduktivt arbetssätt. Slutsats: Vi fann i studien att cheferna i Företag Delta hanterar motstånd som uppstår främst genom kommunikation, involvering och förståelse samt påskyndade strategier, exempelvis tvång. Det framkom i studien att vilken av strategierna som används beror på situationen och människorna, där typ av motstånd som uttrycks, vem som gör motstånd, organisationskulturen, det förebyggande arbetet och kommunikationen framkommer som olika faktorer. Det finns både negativa och positiva upplevda konsekvenser för ekonomistyrningen i Företag Delta. De negativa konsekvenserna som upplevts är förseningar , minskad produktivitet och effektivitet, vilket i slutändan kan ha en negativ påverkan på Företag Deltas finansiella och icke-finansiella mål. De positiva konsekvenser som upplevts i Företag Delta är att konstruktivt motstånd kan leda till förbättringar av förändringar och ökad effektivitet, vilket kan resultera i högre vinstmarginaler och en snabbare uppfyllelse av finansiella och icke-finansiella mål.  Motstånd kan ses som en resurs i förändringsprocessen, där dess integration kan förbättra styrningen av förändringsarbeten. Det kräver en förståelse för orsakerna bakom motståndet, samtidigt som det är avgörande att chefer ges rätt förutsättningar att skapa bra kommunikationsstrategier och stärka relationen med medarbetarna. / Background: The, in our opinion, social constructionist phenomenon of resistance in organizational change efforts can be difficult to avoid and all companies encounter it at some point. Resistance is often associated with negativity and has traditionally been viewed in earlier research as an obstacle and demonized. Other researchers argue that resistance is a rational reaction that can bring advantages to a change process. How resistance is addressed and managed can be crucial to the success of the change efforts. There are many different strategies and methods for managers to use, but handling resistance can also be costly and resource-intensive. Despite the various strategies, it can still fail and result in negative consequences. The negative consequences of resistance on management accounting are more extensively discussed than the potential benefits resistance could contribute. An increased understanding of how managers could work with resistance as a resource could provide advantages for the management of a change effort. Purpose: The purpose of the thesis is to explore and gain a deeper understanding of how resistance is managed in manufacturing companies. Additionally, to examine the relationship between economic governance and resistance in change processes and whether resistance can be a resource in change efforts.  Method: A case study has been conducted at Company Delta where the participants are divided into subgroups, managers and employees, and the study adopts a qualitative research approach where the empirical data is collected through semi-structured interviews. The study also adopts a social constructionist approach, and the text has been developed using an abductive approach. Conclusion: The managers at Company Delta primarily handle resistance through communication, involvement, understanding, and expedited strategies such as coercion. The choice of strategy depends on the situation and the people involved. Factors such as the type of resistance expressed, who is resisting, the organizational culture, preventive measures, and communication were identified as different influencing factors at Company Delta.  The perceived consequences for the management accounting at Company Delta are both negative and positive. The negative consequences experienced include delays in implementation, reduced productivity and efficiency, which may have a negative impact on Company Delta's financial and non-financial goals. On the other hand, the positive consequences experienced at Company Delta are that constructive resistance can lead to improvements in changes and increased efficiency, resulting in higher profit margins and quicker achievement of financial and non-financial goals. Resistance can be viewed as a resource in the change process, where its integration can enhance the management of change efforts. This requires an understanding of the reasons behind resistance, while it is important for managers to be provided with the right conditions to create effective communication strategies and strengthen relationships with employees.