Diskussioner kring pojkars skolresultat har i ett drygt decennium förts både i Sverige och i de övriga nordiska länderna (Anderssson, 2014, s. 15). Pojkar anses vara de som får lägre betyg och de som i lägre grad går vidare till högre studier efter avslutad obligatorisk skolgång (Andersson, 2014, s. 15). Uppsatsen har tagit inspiration av Anderssons (2014) avhandling om pojkars skrivkompetenser. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva, analysera och tolka tio pojkars vikingaberättelser. Vikingaberättelserna är skrivna under min sista VFU period. Undersökningens frågeställningar handlar om hur texterna följer strukturen för hur en narrativ text ska vara uppbyggd, hur pojkarna använder intertextualitet i sina narrativa texter samt hur de visar mottagarmedvetenhet i sina texter. Analysen har gjorts med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna i denna studie. De teoretiska utgångspunkterna i studien är narrativ text, intertextualitet samt mottagarmedvetenhet. Resultatet visar att samtliga pojkar uppfyller kraven för hur en narrativ text ska vara uppbyggd och de visar även intertextualiteter och mottagarmedvetenhet i sina texter.

Finanspolitiska rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Denna granskning redovisas i en årlig rapport. Finansdepartementets politiska ledning har dock under flera år kritiserat språket i rapporterna; man har ansett att det finns brister i objektiviteten samt att bedömningarna varit för negativa och styrande. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns språkliga belägg för sådan kritik genom att studera hur känslor och värderingar hanteras i Finanspolitiska rådets skrivpraktik och texter och diskutera hur det kan påverka uppfattningen av rådet som objektivt och neutralt respektive subjektivt och osakligt värderande. Undersökningen bygger dels på intervjuer med två av rådets skribenter, dels på en textanalys av rapporternas sammanfattningar från 2012–2017. Sammanfattningarna analyseras först med apprailsalramverkets attitydsystem för att belysa hur värderingar realiseras i texterna. Sedan analyseras vilka semantiska domäner som aktualiseras genom värderingarna. Resultatet av intervjuanalysen visar att skribenterna främst betonar rådets granskarroll. Samtidigt finns en ambition att väcka debatt om finanspolitiken. Regeringen och riksdagen beskrivs som de huvudsakliga mottagarna av texterna, men även en bredare allmänhet och media inkluderas i den tänkta läsargruppen. Den för denna studie viktigaste normen som lyfts fram i intervjuerna är att språket i rådets texter inte ska vara återhållet utan snarare direkt om än inte konfrontativt. Av attitydanalysen framgår att värderande uttryck är vanliga i rådets texter. Framförallt förekommer värderingar angående finanspolitikens kvalitet, men även värderingar realiserade genom direktare känslouttryck vilka kan påverka uppfattningen av texternas tonfall som subjektivt och styrande. Analysen av semantiska domäner visar att värderingarna aktualiserar domäner som associeras med naturvetenskap, vilket kan bidra till att de uppfattas som objektiva. Det finns emellertid även en semantisk domän som positionerar Finanspolitiska rådets som en domare av finanspolitikens värde och kvalitet, vilket kan uppfattas som subjektivt. Rådet använder således en del värderingar som kan uppfattas som subjektiva och styrande. Samtidigt som ett sådant språk lämpar sig för att nå ut i media riskerar en överanvändning att leda till irritation hos de bedömda och därmed ta fokus från själva granskningen.