This study examines whether the breakthrough of push notifications has affected journalism, and what characterizes the editorial content of push notifications. The study focuses specifically on the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Qualitative interviews have been conducted where two people from each newspaper, who in various ways encounter push notifications in their daily work, had the opportunity to share their experiences in the area. These interviews have then been supplemented with a quantitative content analysis, where the two newspapers push notifications are categorized based on specific variables and variable values. The study's theoretical framework is based on theories of news evaluation, news selection and editorial routines. Combined with previous research on what makes news, differences between morning and evening press as well as the consequences of the push notifications, the results of the study is discussed. The conclusions are that the work with push notifications is demanding, competitive and keeps a high tempo. The goal of being first with the push notification can lead to the verification process being down prioritized. There is also a connection that shows that too many push notifications increase the number of news application-uninstallations. In addition, it is concluded that the newsworthiness behind Aftonbladet and Dagens Nyheters push notifications to some extent follows the same pattern as when it comes to news in general. Based on theory and previous research, push notifications seem to be an extension of what characterizes morning and evening press. Both Aftonbladet and Dagens Nyheter focuses on the news that is typical for respective newspapers. However, the push notifications place higher demands when it comes to befit the whole audience. / Denna studie undersöker huruvida pushnotisernas genombrott påverkat journalistiken, samt vad som karaktäriserar det redaktionella innehåll som sänds ut via pushnotiser. Studien fokuserar specifikt på de två svenska dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts där två personer från respektive tidning, som på olika sätt kommer i kontakt med pushnotiser i sitt dagliga arbete, haft möjlighet att berätta om sina erfarenheter i området. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med en kvantitativ innehållsanalys, där dagstidningarnas pushnotiser kategoriserats utifrån bestämda variabler och variabelvärden. Studiens teoretiska ramverk har utgångspunkt i teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval och redaktionella rutiner. Utifrån dessa teorier, samt tidigare forskning om vad som blir nyheter, skillnader mellan morgonpress och kvällspress samt notisernas konsekvenser, diskuteras studiens resultat. Slutsatsen som dras är att arbetet med pushnotiser är krävande, tävlingsinriktat och håller ett högt tempo. Målet att vara först ut med pushnotisen kan leda till att verifikationsprocessen nedprioriteras. Det finns även ett samband som visar på att för många pushnotiser ökar antalet avinstallationer av nyhetsapplikationen. Utöver detta dras slutsatsen att nyhetsvärderingen bakom Aftonbladets och Dagens Nyheters pushnotiser till viss del följer samma mönster som när det kommer till nyheter generellt. Utifrån teori och tidigare forskning har pushnotiserna visat sig vara en förlängning av vad som karaktäriserar morgonpress respektive kvällspress, där Aftonbladet respektive Dagens Nyheter fokuserar på de nyheter som följer deras profilering. Pushnotiserna ställer emellertid högrekrav på att lämpa sig för hela läsarkretsen.