Den globala temperaturökningen bör enligt Parisavtalet ej överstiga 1,5 Celsius för att undvika katastrofala klimatförändringar. En del av lösningen för att uppnå målet är genom energieffektivisering av bostäder. Idag är investeringskostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder ofta högre än de ekonomiska besparingarna. Detta medför svårigheter för fastighetsägare att ekonomiskt motivera energieffektiviseringsåtgärder. För att uppmuntra fastighetsägare att investera i energibesparingsteknik syftar denna rapport till att öka kunskapen kring olika renoveringsåtgärders lönsamhets- och energieffektiviseringspotential för flerbostadshus med lättbetongstomme från 1940-talet i subarktiskt klimat. Frågeställningarna som besvarades i det aktuella arbetet var; vilket av alternativen traditionell tilläggsisolering, installation av FTX-system, en kombination av dessa två eller multiaktiv fasad är mest lönsam, energieffektiv och/eller har bäst energiprestanda? Hur skiljer sig implementeringen av en multiaktiv fasad från en traditionell installation av tilläggsisolering av fasad och installation av FTX-system med hänsyn till lönsamhet? Hur skulle en multiaktiv fasad kunna kompletteras för att öka investeringens lönsamhet och energiprestanda? För att kunna besvara frågeställningarna kombinerades en litteraturstudie med en fallstudie av ett befintligt flerfamiljshus. Byggnaden var ett lamellhus med lättbetongstomme från 1949 som renoverades 2023 - 2024 med en multiaktiv fasad. Datainsamlingen för byggnaden skedde genom fastighetsägaren Lulebo. För att bedöma de undersökta åtgärdernas energibesparingar och lönsamhet kombinerades en energisimuleringsmodell (skapad i programvaran BIM-Energy) med en livscykelekonomisk modell. Båda modellerna kompletterades, kalibrerades och validerades mot teoretisk och tillhandahållen data från fastighetsbolaget. Resultaten från studien visade att ingen av de undersökta åtgärderna var att betrakta som lönsamma, endast kostnadseffektiva relativt varandra. Den åtgärd som var mest kostnadseffektiv (utan att beakta hyresökningar) var tilläggsisolering av fasad. I jämförelsen av lönsamhet mellan traditionell installationsmetodik och den multiaktiva fasaden framgick det att den multiaktiva fasaden var mer kostnadseffektiv. Kombinationen av tilläggsisolering av fasad och konvertering till FTX-system resulterade i bäst energiprestanda, störst energibesparing och var den enda åtgärden som resulterade i en bättre energiklass (från D till C). Som kompletteringsåtgärd till den multiaktiva fasaden undersöktes både tilläggsisolering av yttertak och vindsbjälklaget. Resultatet visade att tilläggsisolera vindsbjälklaget var att betrakta som kostnadseffektivast medan tilläggsisolering av yttertak hade störst potential för ökad energiprestanda. Känslighetsanalyser där respektive åtgärd undersöktes (exklusive hyresökning) visade att fjärrvärmeprisförändringar kan ändra utfallet, medan investeringarna ej var känsliga för förändringar i elpris eller kalkylränta. På lokal nivå finns det möjligheter för lönsamhet då stadens huvudsakliga försörjare av fjärrvärme inom kort kommer att byta verksamhet och nya alternativ för fjärrvärmeförsörjning kommer att presenteras. På nationell nivå tyder Energimyndighetens scenarion på en ökad energianvändning i samband med den gröna omställningen. Alla prognoser som rör energiprisutveckling är att betrakta som osäkra. För att öka möjligheten för lönsamhet och större energibesparingar framstår det som att investeringskostnaderna för samtliga undersökta åtgärder måste minskas. / The global temperature increase should not exceed 1.5 degrees Celsius according to the Paris Agreement to avoid catastrophic climate change. Part of the solution to achieving this goal is through the energy efficiency of residential buildings. Currently, the investment costs for energy efficiency measures often exceed the economic savings, making it difficult for property owners to economically justify these measures. To encourage property owners to invest in energy-saving technologies, this report aims to increase knowledge about the profitability and energy efficiency potential of various renovation measures for multi-family buildings with light concrete frames from the 1940s in subarctic climates. The questions addressed in this study were: which of the options traditional additional insulation, installation of a heat recovery ventilation system (HRV), a combination of these two, or a multi-active façade is the most profitable, energy-efficient, and/or has the best energy performance? How does the implementation of a multi-active facade differ from the traditional installation of additional insulation and HRV systems in terms of profitability? How could a multi-active facade be complemented to enhance the profitability and energy performance of the investment? To answer these questions, a literature review was combined with a case study of an existing multi-family building. The building, a slab block with a light concrete frame from 1949, was renovated with a multi-active facade between 2023 and 2024. Data collection for the building was conducted through the property owner, Lulebo. To assess the energy savings and profitability of the investigated measures, an energy simulation model (created in the BIM-Energy software) was combined with a life cycle economic model. Both models were complemented, calibrated, and validated against theoretical and provided data from the property company. The results of the study showed that none of the investigated measures were profitable, only cost-effective relative to each other. The most cost-effective measure (excluding rent increases) was the additional insulation of the facade. Comparing the profitability between traditional installation methods and the multi-active facade revealed that the multi-active facade was more cost-effective. The combination of facade insulation and conversion to an HRV system resulted in the best energy performance, the greatest energy savings, and was the only measure that led to an improved energy class (from D to C). As a complementary measure to the multi-active facade, both additional insulation of the roof and the attic floor were examined. The results showed that additional insulation of the attic floor was the most cost-effective, while additional insulation of the roof had the greatest potential for improved energy performance. Sensitivity analyses, excluding rent increases, showed that changes in district heating prices could alter the outcome, while the investments were not sensitive to changes in electricity prices or discount rates. At the local level, there are profitability opportunities as the city's main district heating supplier will soon change operations, and new alternatives for district heating supply will be presented. Nationally, scenarios from the Swedish Energy Agency indicate increased energy use in connection with the green transition. All forecasts related to energy price developments are uncertain. To increase the potential for profitability and greater energy savings, it appears that the investment costs for all investigated measures must be reduced.