Arbetet består av bilder och ritningar som utgör förslag till ett lärocenter på Slakthusområdet, en byggnad med studierum, matsal och aula m.m. åt elever från ett antal gymnasieskolor. Ingången till projektet var att välja ut befintliga arkitektoniska element i det gamla industriområdet och applicera dess kvaliteter på den tilltänkta arkitekturen. Ett val föll exempelvis på stadsdelens skarpa möten mellan fasad och gata, vilket gör det möjligt för människor, lastbilar och gaffeltruckar att röra sig obehindrat mellan husen. Campushuset gavs ett likadant gränssnitt och även en förlängning av markbeläggningen in i byggnaden, vilket vill markera gymnasieelevernas fria rörlighet mellan sina respektive skolor och Campushuset. Greppet - inspirerat av bricolagets metod - redovisas i tre skisser och tre diagram. Utöver det vilar gestaltningen av projektet på funktion och rumsupplevelse. Den sistnämnda tar hjälp av varierade rumsstorlekar såväl som riktade vyer och ljusinsläpp. Det slutgiltiga förslaget kan liknas vid en stor villa, karaktäriserad av stora fönsteröppningar, smala trappor, nischer och balkonger, vars bärande stomme i lättbetong och tegel utgör det rumsskapande elementet. / The work consists of images and drawings which represent a proposal for a learning center on Slakthusområdet. A building with study rooms, canteen, auditorium etc. for pupils from a number of senior high schools. The initial take on the project was to select existing architectonic elements in the industrial area and apply their qualities on the intended architecture. For example one choice fell on the sharp meetings between facades and streets in the neighbourhood, which allows people, trucks and forklifts to move unobstructed between the houses. The learning center was given a similar interface and also an extension of the paved surface into the building, which wants to mark the students free movement between their respective schools and the campus house. The take - inspired by the bricolage method - is presented in three sketches and three diagrams. Apart from that the formation of the project relies on functionality and spacial experience. The last mentioned is performed through varied room sizes as well as directed views and natural light. The final proposal kan be compared with a villa, characterized with large window openings, narrow stairs, niches and balconies, whose loadbearing structure in lightweight concrete and brick make up the space-creating element.

Fukt i byggnader är vanligt och kan leda till skador. Fukten kan ge upphov till mögel och röta, vilket inte är bra för människors hälsa. Fukten kan också påverka olika egenskaper hos byggnadsmaterialen såsom hållfasthet, värmeisoleringsförmåga och ge dimensionsförändringar. Eftersom höga fukthalter kan ha en stor påverkan på materialen är det viktigt att upptäcka och fastställa problemet i ett tidigt skede. Syfte och mål med den här rapporten är att se om det finns ett samband mellan radarsignaler och fukthalt och avgöra om radarteknik är en användbar metod för att mäta fukthalt i ett byggnadselement. I det här arbetet har litteraturstudier, mätningar och analyser gjorts. Materialet som använts är lättbetong som byggts upp till fyra väggar i två olika tjocklekar, två stora och två små väggar. De stora testväggarna användes för radarmätningar och de små som provväggar till den gravimetriska metoden. Väggarna byggdes upp i ett tält där relativa luftfuktigheten (RF) och temperatur kunde styras. I början av experimentet var RF i tältet inställt på 98-99 % och temperaturen på 22 °C som därefter reglerats för att torka ut väggarna. Mätningar har utförts med radar och den gravimetriska metoden parallellt, där den sistnämnda gjorts genom att väga provväggarnas lättbetongblock vid samma tillfällen som radarmätningarna. Provväggarnas lättbetongblock torkades därefter i torkningsugn i 105 °C för att fastställa dess torrdensitet. Insamlade data från radarmätningarna har bearbetats av Radarbolagets personal. Resultaten för de olika metoderna har därefter analyserats och jämförts för att se om det finns ett samband. Resultaten från studien visar att det finns ett samband mellan fukthalt och signalerna från radarmätningarna. Fukthalten kan bestämmas på en lättbetongvägg med en felmarginal på ± 4 kgH20/m3 material, vilket motsvarar cirka 4 %. Det går att få ett bra resultat med radarmätning, metoden är däremot komplicerad men det kan finnas värde för fortsatta studier på flerskiktade konstruktioner för att avgöra om tekniken kan vara användbar för befintliga byggnadskonstruktioner. / Moisture in buildings is common and can lead to damage. The moisture can cause moldand rot, which is not good for human health. The moisture can also affect different properties of the building materials such as strength, thermal insulation and dimensional changes. Because high moisture levels can have a major impact on the materials, it is important to detect and fix the problem at an early stage. The purpose and aim of this report is to see if there is a correlation between radar and moisture content and determine whether radar technology is a useful method of measuring moisture contentin a building element. In this work, literature studies, measurements and analyzes have been made. The material used is lightweight concrete that is built up to four walls in two different thicknesses, two large and two small walls. The large test-walls were used for radar measurements and the small ones as sample-walls for the gravimetric method. The walls were built in a tent where relative humidity (RF) and temperature could be controlled. At the beginning of the experiment, the RF in the tent was set to 98-99 % and the temperature of 22 °C, which was then regulated to dry out the walls. Measurements have been made with radar and the gravimetric method in parallel, where the latter was made by weighing the sample-walls light concrete blocks at the same time as the radar measurements. The blocks of the sample walls were then dried in an oven at 105 °C to determine drydensity. The collected data from the radar measurements have been processed by the Radarbolaget’s personnel. The results for the different methods have then been analyzed and compared to see if there is a relationship. The results from the study show that there is a connection between moisture content and the signals from the radar measurements. The moisture content can be determined on a light concrete wall with a margin of error of ± 4 kgH20/m3material, which corresponds to about 4 %. It is possible to get a good result with radar measurement. However, the method is complicated, but there may be value for further studies on multilayered structures to determine whether the technology can be useful for existing building constructions.

Byggbranschen utvecklas konstant, strävan efter att utveckla nya och effektivare material ärstor. Några av de viktigaste egenskaperna som byggsektorn eftersöker är hög hållfasthet, lågvärmekonduktivitet och låg miljöpåverkan.Isobetong är ett nyligen framtaget material. Det är en typ av skumbetong med egenskaper ochfunktioner som skiljer sig från traditionell skumbetong ur hänseende på hållfasthet,värmekonduktivitet och miljöpåverkan.Syftet med denna undersökning är att identifiera Isobetongens karakteristiska egenskaper ochjämföra de med egenskaper av konkurrerande material. Resultatet föreslås tydliggöramaterialets styrkor och vidare utgöra en grund för fortsatt undersökning samt främja enutökad användning. De frågor vilket undersökningen formas kring är ’Vad har materialet förmiljöpåverkan?’ och ’Hur jämför sig materialet mot mineralull och cellplast gällande funktionoch miljöpåverkan?’.Resultatet visar att miljöpåverkan av materialet Isobetong varierar från 65,5 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter för dess produkt med lägst densitet, upp till 230,7 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter för produkten med högst densitet. Beräkningarna som utförts ijämförande syfte tyder på att Isobetong i genomsnitt inte är likställd med cellplast ellermineralull inom områdena för densitet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan. Resultatet förtryckhållfastheten av Isobetong ger ett betydligt högre värde än de övriga materialen.Slutsatsen är att relativt mot de jämförda materialen kan inte Isobetong konkurrera med varesig cellplast- eller mineralullsisoleringar då högre krav ställs på densitet, värmekonduktivitetoch miljöpåverkan. I projekt där en god tryckhållfasthet krävs har Isobetong en klar fördel. / The construction industry is continuously developing, the strive to develop new and moreefficient materials is great. In the industry, some of the most sought for properties of theimproved materials are high strength, low thermal conductivity, and low environmentalimpact.Isobetong is a recently developed material. It is a variety of foam concrete with properties thatdiffer from traditional foam concrete regarding strength, thermal conductivity, andenvironmental impact.The purpose of this analysis is to identify characteristic properties of Isobetong and tocompare them to the properties of competitive materials. The results are proposed to clarifythe material’s strengths and to furthermore act as a foundation for continued research as wellas encouraging an increased usage. The questions the analysis is based on are ‘What is theenvironmental impact of the material?’ and ‘How does the material compare to mineral wooland polystyrene?’.The result displays an environmental impact of the material Isobetong to vary between 65,5kg CO2-equivalents per cubic meter for the product with the lowest density, up to 230,7 kgCO2-equivalents per cubic meter for the product with the highest density. The computationsthat have been completed for comparative purposes indicates that Isobetong on average is notequal to polystyrene or mineral wool in areas of density, thermal conductivity, orenvironmental impact. The result for the compressive strength of Isobetong yield aconsiderably higher value than the other materials.The conclusion is that relative to the compared materials is Isobetong unable to compete withneither polystyrene or mineral wool insulations when higher requirements are set for density,thermal conductivity, and environmental impact. For projects that require a notablecompressive strength does Isobetong show a clear advantage.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel. Arbetet har utförts med hjälp av simuleringsprogrammet Wufi Pro för att sedan analyserats med hänsyn till fukttransporter och vatteninnehåll. Resultaten som framkommit påvisar en förhöjd risk för problem med de ursprungliga fasaderna samt slutsatsen att en renovering enligt ett av de två förslagen är att föredra. / Today there’s a great deal of buildings in Sweden where the facade is constructed by plaster directly connected to either aerated concrete or masonry brick. These facades could create problems for the user on accord of the moisture transport via the plaster directly into the construction. The problems that could follow these types of facades aren’t just esthetical but could also affect the indoor environment. The purpose with this study was to examine if it would be possible using today’s technology to show the results coming from past experiences by practical work, and at the same time examine how a remodel affects the facades that consists of plaster directly on aerated concrete or masonry brick. The work has been conducted with the simulation program Wufi Pro, later to be analyzed  according to moisture transport and water content. The results that came from this has shown an increased risk for problems with the original facades and at the same time that a remodel according to one of the two proposed remodel ways to prefer.

Trenden i byggbranschen är att efterfrågan på täta, energisnåla byggnader ökar. Passivhus och andra lågenergikonstruktioner blir vanligare och vanligare. Riskerna med att bygga in organiskt material som trä i dessa konstruktioner har fått branschen att börja titta på alternativa material. Lättbetong är ett material som både har bärande och isolerande egenskaper. Dessutom är det inte organiskt vilket gör det okänsligt för mikrobiell påväxt. Det som är intressant med lättbetong, ur fuktsynpunkt, är att materialet levereras från tillverkare med en stor mängd byggfukt. Våren 2014 färdigställde Bollnäs Bostäder passivhus- projektet Sundsbro i Bollnäs, där lättbetong ingår i utfackningsväggarna. Sett inifrån består väggen av ett tunt lager kc-puts, lättbetong, cellplast, mineralull, kc-baserad grovputs och ytputs. I detta arbete användes projektet i Bollnäs som referensobjekt och en risk- och känslighetsanalys av väggkonstruktionen utfördes. Arbetet utreder risken för fuktrelaterade problem med väggen vid de extra uttorkningsinsatser som vidtogs i referensobjektet och vid normala uttorkningsbetingelser. Vidare utreds vilka parametrar som är viktiga för väggens fuktfunktion och vad man behöver tänka på när man projekterar och bygger i lättbetong. Arbetet har genomförts i samarbete med AK-Konsult Indoor Air AB och deras senior konsult Anders Kumlin. Fuktberäkningsprogrammet WUFI Pro 5.3 har använts för simuleringar. Beräkningarna gjordes endimensionellt på väggkonstruktionen. Resultaten med den ökade uttorkning som utfördes i referensobjektet visar inget högre fuktinnehåll längst ut i väggen på grund av byggfukt från lättbetongen som vandrar utåt. Farhågan var att så skulle kunna ske och att det skulle kunna leda till mögelproblem. Däremot visar resultaten att bygg-fukt från putsen kan fukta upp mineralullen. Det finns dock inga kända skadefall av detta slag och därför dras ändå slutsatsen att konstruktionen är riskfri. Tack vare en förutseende fukt-projektering och väl utförd uttorkning eliminerades risken för mögel. Hade inte dessa åtgärder vidtagits så visar resultaten att en liten mängd byggfukt hade kunnat vandra utåt och kondensera i mineralullen under första vintern. Då hade det funnits risk för mikrobiell påväxt. Detta visar att det är av största vikt att utföra en noggrann fuktprojektering vid byggnation av välisolerade hus i allmänhet och i synnerhet när lättbetong används. Lyckligtvis gjordes detta på ett bra sätt i referensprojektet. Känslighetsanalysen visar att isoleringens diffusionstäthet är avgörande för hur stor del av bygg-fukten som kan vandra utåt och därmed hur stor risken för problem blir. Lägre täthet ger större risk och högre täthet reducerar risken. Resultaten visar också att det är viktigt att inte montera täta skikt på insidan för tidigt. Den allmänna rekommendationen från leverantör är att lättbetongen skall torkas till 15 % fuktkvot på 50 millimeters djup innan målning och tapetsering på insida vägg får ske. Studien visar att detta är ett för högt fukttillstånd om det skikt som appliceras på insida vägg är tätt. Lättbetongen bör torkas till 5 % på 50 millimeters djup innan helt täta skikt kan monteras utan mögelrisk. / The trend in the construction industry is that the demand for tight, energy-saving buildings is rising. Passive houses and low energy constructions are becoming more and more common. The risk with using organic material in this type of constructions has made the industry look at alternative materials. Aerated concrete is a material that has both load-bearing and insulating properties. In addition to that it is not organic, which makes it insensitive to microbial growth. What is interesting with aerated concrete, from a moisture point of view, is that the material is delivered from the producer with a large amount of construction moisture. In the spring of 2014, the passive-house project Sundsbro in Bollnäs with aerated concrete in the wall construction, was finished by Bollnäs Bostäder. In this study the project in Bollnäs was used as reference object and a risk- and sensitivity analysis was made. The study examines the risk of moisture related problems with the wall construction during normal dehydration conditions and after the increased dehydration efforts that were taken in the reference project. The study also examines which parameters are important for the moisture function of the wall construction and what you need to think about when you project and build with aerated concrete. The job has been done in cooperation with AK-Konsult Indoor Air AB and their senior consultant Anders Kumlin. The moisture calculation program WUFI Pro 5.3 has been used for simulations. The results with the increased dehydration that was used in the reference project show no increased moisture content in the outer parts of the construction due to construction moisture from the concrete that wanders outwards. The concern was that so could happen and that it would lead to mould problems. However the results show that construction moisture from the exterior plaster can moisten the mineral wool. There are no known damage cases of this sort and therefore the conclusion is that the construction is free of risk. Thanks to a foreseeing moisture projection and a well performed dehydration the risk of mould was eliminated. If these measures would not have been taken, the results show that a small amount of construction moisture could have wandered outwards and condensed inside the mineral wool during the first winter. Then there would have been a risk of microbial growth. This shows that it is very important to carry out a detailed moisture projection when constructing well insulated houses in general and when using aerated concrete in particular. Fortunately this was properly done in the reference project. The sensitivity analysis shows that the diffusion resistance of the insulation decides how much of the construction moisture that can wander outwards and consequently the size of the problem risk. Results also show that it is crucial not to apply sealing layers on the inside of the wall too early. The general recommendation from the supplier is that the aerated concrete should be dried to 15 % moisture ratio on 50 millimeter depth before painting and paper hanging on the interior surface of the wall can be done. The study shows that the concrete still is too damp at that stage if the layer applied on the inside of the wall is impermeable. The concrete should be dried down to 5 % moisture ratio before sealing layers can be applied without mould risk.