Eaves is something that is common to see on buildings. But what is the purpose of the eaves and how do they affect the building? To get an answer to that and if you really need to build eaves is the main purpose of this work. The work is mostly done as a literature study in which existing literature concerning eaves is compiled. As a completion to that, interviews have been performed with people that has a lot of knowledge about eaves to see what they have to say about the effect eaves have on a building. In today’s building regulations it’s hard to tell when you should build with eaves and how long the eaves should be because they are formed as functional requirements. If you instead look at older building regulations, recommendations on how to build with eaves can be found. Many clients require eaves on their buildings, but they do not give any reasons to it. The common picture based on answers from interviews with people in the industry is that eaves protects the façade and mostly the upper parts. It is possible to build without eaves, but it should be considered a risk. Some materials are extra sensitive to wind driven rain and then it’s more important to build eaves. The research that has been done about eaves is mostly simulations, but field measurements have also been made. Both the simulations and measurements show that it is the upper parts of the facade that is exposed to the most wind driven rain and it is also the upper parts of the facade that is mostly protected by eaves. So even if the impact that the eaves have on a build is not too well determined it’s clear that the eaves have a function. The eaves do not only protect the building as an extra roof it also changes the wind flow around the building and gives good protection to the upper parts of the facade that is the most exposed part of the faced for wind driven rain for buildings without eaves.

Användningen av prefabricerade byggnadsdelar har drivit fram en utveckling av fogar och fogmassor i byggsektorn. Ytterväggsfogar fyller många viktiga funktioner, de tar upp rörelser som uppstår i byggnadsdelar och utgör samtidigt ett väderskydd som samverkar med resterande del av ytterväggen. Problem i fogar ökar risken för vatteninträngning som i sin tur ökar risken för fuktproblem. Om fuktproblem uppstår kan det ge en negativ effekt på människors hälsa och hygien. Större och mer varierande elementstorlekar ställer högre krav på genomtänkta anslutningar. Det pågår en kamp mellan arkitekten, som vill minimera fogens storlek för en mer tilltalande byggnad, och den rationella konstruktören som vill ha en större fogbredd för en långsiktigt fungerande byggnad. Många faktorer styr fuktsäkerheten i fogar. Arbetet med att uppnå fuktsäkra fogar är en lång kedja med olika aktörer som kräver både god kunskap bland samtliga inblandade och samverkan mellan dessa. Studien identifierar orsaker till fogproblem genom analys av två byggnader, som är byggda i samma stad men under olika förutsättningar, och genom intervjuer med olika aktörer som på ett eller annat sätt jobbar med fogar i produktion. Olika aktörer upplever olika slags problem och för att bredda synen på fogproblem intervjuas också en person som aktivt jobbar med att sprida kunskap om fogar till aktörer. Målet med rapporten är att belysa de kritiska faktorer som leder till fuktproblem i ytterväggsfogar, bidra med en djupare förståelse för olika aktörers syn på problemet och presentera förslag på förbättringar inför framtida projekt. Kritiska faktorer som enligt studien kan leda till fogproblem är bland annat osäker konstruktionslösning, otillräcklig fogbredd, otät fog och brister i fogningsutförandet. Fogproblem  påverkas av många samverkande faktorer under hela byggprocessen. Risken för fogproblem påverkas bland annat av fogdimensionering, fogutformning och slagregnsmängden i det område där byggnaden är placerad. Brister i fogkonstruktionen ställer högre krav på ett korrekt fogningsutförande. En otät byggnad i ett område med hög slagregnsmängd är mer utsatt för fuktskador än en byggnad i ett område med mindre utsatthet för slagregn. Studien visar att det saknas förståelse för de krav som behöver uppfyllas vid fogdimensionering och användning av toleranser. Den valda fogbredden ska kunna ta upp de rörelser som förväntas ske i fogen och även inkludera toleransen för fogbredden i det aktuella projektet. Det är försent att upptäcka problem under montering av elementen. Konstruktören ska säkerställa att en korrekt minsta fogbredd har dimensionerats under projektering. Generaliserade slutsatser kan inte dras från arbetet i och med att det koncentrerats till endast två byggnader och ett fåtal intervjupersoner. Arbetets syfte är att öka förståelsen för den långa kedjan som påverkar kvaliteten på fogen. En ökad förståelse leder till en större medvetenhet vid kravställningar och val, vilket skapar goda förutsättningar för samtliga aktörer att tillsammans lyckas bygga fuktsäkra ytterväggsfogar.

Fuktinnehållet i fasadpaneler av trä varierar över tid beroende på faktorer som till exempel frekvensen av slagregn. Fasadpaneler kan ta skada av inträngande fukt och bör därför skyddas på bästa sätt för att inte förlora den primära funktionen att stoppa snö och regn att ta sig innanför byggnadens omslutande klimatskal. Forskningsstudier visar att ett grundläggande fuktskydd kan skapas genom att ytbehandla fasadpanelen och välja rätt träslag. Ett annat känt fuktskyddsråd inom byggbranschen är att snedsåga ändträet på fasadpanelen (även kallad droppnäsa), men inga studier kunde identifieras som styrker att det verkligen gör någon skillnad för fuktinnehållet i materialet. För att undersöka det här närmare togs en bevattningsmodell fram med syftet att ta reda på droppnäsans betydelse för fasadpanelens fuktskydd. Hypotes 1 var att fasadpaneler med droppnäsa generellt absorberar mindre fukt jämfört med fasadpaneler där ändträet inte är snedsågat, oavsett utförande. Det baserades på antagandet att en snävare vinkel på ändträet resulterar i att vattnet från vattenfilmen rinner av fasadpanelen istället för att fastna på ytan av ändträet och sugas upp kapillärt. Hypotes 2 var att ytbehandlade fasadpaneler med droppnäsa tar upp mindre fukt jämfört med ytbehandlade fasadpaneler utan droppnäsa, baserat på att försöka efterlikna rådet gällande snedsågning och ytbehandling, där ytbehandlingen används i syftet att reducera kapilläruppsugningen. Experimentet genomfördes med tre testställningar där alla hade utrustats med likadant stående fasadpanel som var grupperade efter ändträvinkel och ytbehandling. Resultaten från de tre testställningarna kunde sedan jämföras och kontrolleras mot varandra för att undersöka reliabiliteten i studien. För att efterlikna den vattenfilm som kan uppstå vid slagregn och öka den ekologiska validiteten bevattnades fasadpanelerna via en hängränna av trä. Resultatet visade att fuktkvoten för fasadpaneler med droppnäsa fluktuerade över och under fuktkvoten för fasadpanel där ändträet inte var snedsågat, oavsett om utförandet beaktades eller inte. Det snedsågade ändträet visade sig därmed inte vara bättre jämfört med det icke snedsågade ändträet, vilket innebar att ingen av hypoteserna kunde få något stöd. En något lägre fuktkvot kunde däremot observeras på grundbehandlade fasadpaneler, oavsett vinkel på ändträet. Slutsatsen utifrån använd bevattningsmodell var att droppnäsan inte hade någon betydelse för fuktskyddet av fasadpaneler av trä. Istället fanns det indikationer på att det är ytbehandlingen som gör skillnad på fuktinnehållet, vilket stöds av befintlig forskning. / The moisture content of wooden façades changes over time due to external factors, for example the frequency of driving rain. Wooden façades can take damage from penetrating moisture and therefore should be protected so they do not lose their primary function of stopping snow and rain from getting inside the climate shell of the building. Science studies have shown that a fundamental protection from moisture can be created through surface treatment of the façade and choosing the right type of wood. Another known moisture protecting advice within the field of construction is to mitre the corners on the lower part of the façades (also known as dripping channel) but no studies could be found that confirmed that it actually effect the moisture content of the material. To investigate this a little further an irrigation model was created which the purpose to find out the significance of the dripping channel for the moisture protection of the façades. Hypothesis 1 was that façades with dripping channels generally absorb less moisture then façades with an end grain without a mitred corner, regardless of treatment. This was based on the assumption that a more narrow angle on the end grain causes the water from the water film to drip of the façades instead of getting trapped on the surface, and be absorbed by capillary forces. Hypothesis 2 was that treated façades with dripping channels absorb less moisture then treated façades without dripping channels, based on the attempt to mimic the advice regarding mitre and surface treatment, where the surface treatment is used for the purpose of reducing capillary uptake. The experiment consisted of three testing riggs with vertical wooden façades which were sorted by the angle of the end grain and surface treatment. The results from the three testing riggs could then be compared to each other to evaluate the reliability of the study. To mimic the water film that can appear during driving rain, the façades were irrigated through a wooden gutter. The results showed that the moisture ratio for façades with dripping channels was fluctuating under and above the moisture ratio for façades where the corner of the end grain was not mitred, regardless of treatment. The same results could be seen even when the treatment was considered. Façades with mitred end grains could therefore not be seen as better then façades without mitred end grains, so none of the hypotheses could get any support. However, a slightly smaller moisture ratio could be observed on surface treated façades, regardless the angle of the end grain. The conclusion based on the used irrigation model was that the dripping channel is of no significance for the moisture protection of the wooden façades. Instead there were indications that it is the surface treatment which makes a difference on the moisture content, something that is supported by existing research.

One purpose of this work was to examine if a modification of the exterior insulation finishing system can lower the number of outer walls damaged by damp. The modification is the cut of the cellular plastic which is 45 degrees instead of a horizontal cut. One other purpose was; is cellular plastic or mineral wool better as insulation to minimize the dampness in this type of outer walls? A third purpose was to examine if there is any difference of dampness in the outer walls if using a gravel bed or concrete stones next to the outer wall. To examine these three purposes a laboratory experiment with three test walls with an exterior insulation finishing system was built. The difference between the three walls was the insulation. One wall was built with mineral wool with a horizontal cut, one with cellular plastic with a horizontal cut and the third with cellular plastic with a cut of 45 degrees. Simulations of pelting rain and measurements of dampness were carried out for 21 days. The measurements were taken at the same time every evening. After 21 days small samples of tree from the walls was weight, dried in an oven and then weight again to get the quantity of moisture in the samples before they were dried. A diffusion calculation of two outer walls, one with cellular plastic and one with mineral wool, was completed to examine the difference between the relative humidity in the walls. An identical calculation without a plastic film was executed too. The result of the calculations showed a minimal difference in the walls built with a plastic film. When the film was removed the result presented critical values. The result of the laboratory experiment indicates that the test wall with the cut of 45 degrees is better than the walls with a horizontal cut of the insulation. The differences were minimal but possible to read. Some critical, too high, values regarding the moisture content in wood were found and they came from the sills in the walls that had insulation with horizontal cuts. Of the two insulation types the result of calculations and laboratory experiment shows a minimal difference but they both indicates a better result for the mineral wool. The conclusion of this work indicates that cellular plastic with a 45 degree cut is slightly better than the horizontal cut. The comparison of cellular plastic and mineral wool indicates that the mineral wool is better. Another conclusion of this work is that the material on the ground next to the outer wall did not alter the dampness in the wall.

Ett stort antal av miljonprogrammets byggnader är idag i behov av renovering. Då många av dessa byggnader har en hög energiförbrukning kan det vara lönsamt att samtidigt energieffektivisera byggnaderna, bland annat genom tilläggsisolering. Det är av stor vikt att noggrant undersöka hur byggnaderna påverkas ur fukthänsyn innan nya fasadsystem tas i bruk för att undvika framtida fuktrelaterade skador.Syftet är att undersöka tre fasadsystem utifrån hur olika fuktbelastningar, väderstreck, tilläggsisoleringar och stommaterial påverkar ytterväggars fukttillstånd och risken för mikrobiell tillväxt. Även hur väl de olika fasadsystemen lämpar sig för att uppföras på en befintlig stomme i trä-, lättbetong- och betongstomme har undersökts. För att undersöka detta har fuktsimuleringar gjorts i fuktberäkningsprogrammet Wufi och resultaten har analyserats genom jämförelse av RF-kurvor samt riskbedömning för mögeltillväxt i Wufi Bio.En övergripande slutsats är bland annat att inläckage av slagregn är en stor belastning för fasadsystemen. Systemens fuktsäkerhet beror till stor del på dess förmåga att hantera inläckaget.Studien visar även att en fungerande ventilerad luftspalt, en god dränerande funktion eller en konstruktion med genomgående relativt ångöppna material har förmågan att hantera inläckage av slagregn effektivt. / A large number of buildings built under “miljonprogrammet” is today in need of renovation. With their high energy consumption it is also considered profitable to improve the buildings energy efficiency e.g. by additional insulation. It is however important to thoroughly evaluate potential damp issues that might arise as a result of these improvements before starting to implement a new building exterior.The aim of this study was to investigate three different façade systems based on how their moisture content and risk for mould growth are affected by different moisture loads, orientation, and additional insulation. Included is also a performance evaluation for each building exterior solution mounted on existing structure of wood, lightweight concrete and concrete structure. Damp simulations were done with the program Wufi and the results were then analysed by comparison to RF-curves in combination with risk assessments of the growth of mould with “Wufi Bio”.The overall conclusion shows that leakage due to torrential rain poses a great strain on building exterior systems. A solutions damp proof quality is largely dependent on its ability to withstand leakage from outer sources.The study also shows that a well ventilated cavity wall, sufficient drainage or a construction of exclusively vapour open materials has a positive impact on the amount of leakage.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel. Arbetet har utförts med hjälp av simuleringsprogrammet Wufi Pro för att sedan analyserats med hänsyn till fukttransporter och vatteninnehåll. Resultaten som framkommit påvisar en förhöjd risk för problem med de ursprungliga fasaderna samt slutsatsen att en renovering enligt ett av de två förslagen är att föredra. / Today there’s a great deal of buildings in Sweden where the facade is constructed by plaster directly connected to either aerated concrete or masonry brick. These facades could create problems for the user on accord of the moisture transport via the plaster directly into the construction. The problems that could follow these types of facades aren’t just esthetical but could also affect the indoor environment. The purpose with this study was to examine if it would be possible using today’s technology to show the results coming from past experiences by practical work, and at the same time examine how a remodel affects the facades that consists of plaster directly on aerated concrete or masonry brick. The work has been conducted with the simulation program Wufi Pro, later to be analyzed  according to moisture transport and water content. The results that came from this has shown an increased risk for problems with the original facades and at the same time that a remodel according to one of the two proposed remodel ways to prefer.