Bakgrund Sveriges befolkning blir allt äldre och således ökar även omvårdnadsbehovet, där även munvård ingår. Dålig munhälsa kan påverka den allmänna hälsan och äldre personer löper större risk att få sämre munhälsa till följd av deras ålder, socioekonomiska status, samt eventuella sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. God munhälsa har en positiv inverkar på äldre personers livskvalité och ökar deras självkänsla. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för noggrann bedömning, planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av munvården. Forskningen visar att oavsett kända risker av utebliven munvård blir denna omvårdnadsåtgärd ofta åsidosatt i det dagliga sjuksköterskearbetet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre personer. Metod Detta examensarbete genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar där åtta har kvalitativ och fyra kvantitativ design. Resultat Sjuksköterskor besitter kunskap om att kontinuerlig munvård leder till frisk munhälsa och ökat välbefinnande. Brist på resurser, utbildning och äldres självbestämmande hindar dock sjuksköterskor från att utföra god munvård. Eftersom kunskap och erfarenheter varierar inom sjuksköterskekåren krävs kontinuerlig utbildning och införande av munvårdpraxis i sjuksköterskans dagliga arbete. Sjuksköterskor är överens om att det behövs samarbete med professionell tandvård och ett kontinuerligt förbättringsarbete för att kunna tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov gällande munhälsa. Slutsats Oavsett sjuksköterskans kunskap och erfarenhet kring munhälsa bortprioriteras munvård. Brist på tid, personal, kunskap och munhälsopraxis är de negativa faktorer som främst påverkar sjuksköterskans utförande av munvård. Med kontinuerlig utbildning, förbättringsarbete, tydliga rutiner till munvård och bättre samarbete mellan olika professioner skapas främjande förutsättningar som skulle kunna vara en lösning för att kunna tillfredsställa äldre personers behov av munvård. / Background Sweden's population is getting older and thus the need for nursing care is also increasing, which also includes oral care. Poor oral health can affect general health and older people are at greater risk of poorer oral health due to their age, socio-economic status, and any prior medical conditions and disabilities. Good oral health has a positive effect on older people's quality of life and increases their self-esteem. The nurse has the ultimate responsibility for accurate assessment, planning, implementation, documentation, and evaluation of oral care. The research shows that regardless of the known risks of missing oral care, this care measure is often neglected in daily nursing work. Aim The purpose of this literature review is to describe nurses' experiences of oral care inelderly people. Method This thesis was carried out as a structured literature review study. The articles were identified in the databases CINAHL and PubMed. The result is based on 12 scientific articles, eight of which have a qualitative and four quantitative designs. Results Nurses have knowledge that continuous oral care leads to healthy oral health and increased well-being. However, a lack of resources, education and self-determination of the elderly prevents nurses from performing good oral care. Because knowledge and experience vary within the nursing profession, continuous training, and the introduction of oral care practices into the nurse's daily work is required. Nurses agree that collaboration with professional dental care and continuous improvement work is needed to be able to meet the nursing needs of elderly people regarding oral health. Conclusions Regardless of the nurse's knowledge and experience regarding oral health, oral care was still de-prioritised. Lack of time, staff, knowledge, and oral health practices are the negative factors that mainly affect the nurse's performance of oral care. With continuous training, improvement work, clear routines for oral care and better cooperation between different professions, promoting conditions are created that could be a solution to be able to satisfy the oral care needs of elderly people.