Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden. Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att kunna svara på mina frågor. Mina två fallstudier har varit Norrbottens museum och Jamtli- Länsmuseum i Jämtlands län. Jag har genomfört intervjuer samt tagit del av statistik och utvärderingar från respektive museum som jag sedan sammanställt. Det jag sett i min studie är att Norrbottens museum arbetar med en uppsökande verksamhet där man hyr ut färdiga minnesväskor till äldreboenden i Norrbottens län. Man når många av länets invånare som man annars inte skulle nå. Jamtli arbetar på museiområdet i nära samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Man arbetar med ett mindre antal personer men man arbetar individualiserat och under upprepade tillfällen. De minnen som museerna vill stimulera anser jag till största del är kollektiva minnen, även om man i Jamtlis fall arbetar utifrån de äldres livsberättelser. De teman och föremål man använder i reminiscensarbetet går att koppla till performance theory i fråga om begreppen restored behaviour och ritual. Denna uppsats belyser således två museers sätt att samarbeta med äldrevården. Deras arbetssätt skiljer sig åt från varandra men innehåller också likheter.

This essay uses different angles to analyze how authentic objects and copies are used in an exhibition context. The survey focuses on four research questions. The questions concern the significance of copies in exhibitions and focuses on the relationship between the information conveyed in exhibitions and the objects used to convey the information. The questions also aim to examine the relationship between authenticity and copies and the museum visitors view on copies. The purpose of the survey is to see if the answers to these questions mean that the authentic museum objects are the most significant or if the information is the most valuable and that the objects in that case could just as easily consist of copies.  The methods used for collecting the empirical material is analyzes of relevant literature and interviews. The empirical material is used to illuminate different perspectives on the use and view of copies in exhibition contexts. Previous research is used to analyze the concepts of authenticity and copies. Classic cases of exhibitions based on copies are used to get an insight into how copies can be used in exhibitions. Part of the empirical material consists of interviews with Swedish museums, the interviews are used to investigate how museums today use copies and to perceive the museums´ views on the use of copies. The analysis of the empirical material provides many interesting aspects on this topic, and it turns out that the researchers, the classical cases, and the interviewed museums are more or less in agreement when it comes to the use of copies in exhibition contexts. The copies are perceived to have many positive qualities that can be used in different ways in an exhibition. Overall, the reasoning leads to copies having a significant role in exhibition contexts and is a somewhat unused resource that could be used more than what it currently does.  This is a two-year master´s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.