Mitt självständiga arbete på kandidatutbildningen resulterade i verket The Kitchen Session:4AM som dels är ett eam-stycke, dels en text som på olika sätt illustrerar arbetsförloppet ochsamtidigt kommenterar sig själv i olika metanivåer. Texten är okonventionellt skriven och visar dels reflektioner kring arbetet och dels reflekte-rande som arbetsmetod till ett klingande slutresultat snarare än en reflekterande efterkonstruk-tion kring ett färdigkomponerat stycke. Texten innehåller olika stilgrepp för att så sömlöstsom möjligt föra läsaren in i ett slags cirkelresonemang i jakten på ett rums varande eller ibästa fall spåren av närvaro. Även datumen i innehållsförteckningen bryter snart av mot enlinjär berättarstil och kan först verka förvirrande men de bör snarare ses som olika ingångartill kompositionens syfte och slutresultat. Transkribering av ljuddagbok som fördes under helaarbetets gång (september 2015 – april 2016) varvas med reflekterande text i skönlitterär stil,illustrationer av tankekedjor och foton som dokumenterar det pågående arbetet.

Diss. Luleå : Univ., 2001. / CD i ficka.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen är en reflektion och analys av aktörers diskussioner om hur AI som generator och verktyg påverkar samt kan komma att påverka musikindustrin. Uppsatsen utgår från två frågeställningar som syftar till att genom samspel kunna öppna för diskussion om bland annat hur musik produceras och manipuleras genom AI, samt hur AI står sig gentemot kultur, uppfattningar och etik. Dessa två frågeställningar lyder: ”Hur ser olika aktörer inom musikindustrin på hur AI påverkar samt kan komma att påverka musik-skaparprocessen, och vad upplever de att det finns för potentiella fördelar och nackdelar med att använda AI inom komposition och produktion?”, samt ” Hur kan AI-genererad musik tolkas och uppfattas av vissa människor, och hur kan dessa tolkningar och uppfattningar eventuellt komma att förändras i framtiden?”. Besvarandet av dessa frågor sker genom en huvudsaklig kvalitativ metod, med stöd av netnografi och teoretisk innehållsanalys. Anledningen till valda metoder är för att kunna göra ett djupdyk i ämnena i en tvärvetenskaplig mån, och för att kunna ge en detaljerad förståelse i ämnet genom färre men alltmer koncentrerade data. Syftet med arbetet är att öppna för diskussion kring ämnet om AI och musikindustrin samt dess påverkan, för att sedan kunna reflektera kring dess potentiella påverkan i framtiden. Studien som gjorts visar på att artificiell intelligens har påverkat musikindustrin på många vis redan idag, och att AI idag bidrar till många etiska dilemman gällande vem som faktiskt står till svars för exempelvis AI-genererad musik; detta som en produkt av hur lagar inte hunnit anpassa sig till AI:s exponentiellt växande framträdande i samhället. Studien belyser även kritiken som givits till AI för dess inkräktningar på den mänskliga kreativiteten, och dess eventuella övertagande av arbetspositioner inom konstvärldarna. Trots detta så reflekterar studien även på positiv kritik, där många inom industrin belyser möjligheterna med AI inom musikkomposition och produktion med idén om AI som möjliggörare och kollaboratör.

Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss., 2007.

Zugl.: Diss., Berlin, Technische Univ., 2006.