Examensarbete (10 p)

En vanlig metod inom musikskapande är att utgå ifrån tidigare skapad musik. Musik upplevs dock ofta i samband med andra konstformer och jag ville undersöka hur det går att skapa musik med utgångspunkt i andra konstformer snarare än att starta med musikaliska referenser. Målet har varit att skapa nya tankebanor och nya sätt att kommunicera om musik. Jag har omvandlat attribut från tre olika filmsekvenser till musikalisk form. Fokus är lagt på komposition, arrangering, speltekniska aspekter och konstnärliga ljudtekniska val. Arbetet har resulterat i tre musikstycken av varierad karaktär. Under processen har nya tankebanor och verktyg för att skapa musik framkommit. Tankebanorna som framkom innefattade bland annat att använda ljud som känns igen från annat än musik samt system för att överföra färg till musik. Jag kom till insikt om att det i musikaliska sammanhang alltid går att tänka ”fler varv” än vid första anblick.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning. Då fick jag idén att försöka se om det är möjligt att återskapa deras studioproduktion i min hemmastudio med de enkla medel jag har och applicera resultatet på mina egenskrivna låtar. Varför jag vill göra denna undersökning beror främst på grund av en viktig aspekt, det handlar om den ekonomiska biten. Många ”amatör-musiker/producenter” sitter hemma i sina bostäder/sovrum med det lilla som behövs för deras musikskapande. Som exempel kan det handla om ett par mikrofoner, ett ljudkort, dator med inspelningsprogram samt några instrument. Då det kan vara dyrt för många att hyra in sig timvis i en inspelningsstudio vill jag därför ta reda på ifall det är möjligt att med det man har för sin egen del hemma kunna återskapa ett sound från en studioproduktion och spela in på bästa sätt.   Det band jag väljer att återskapa i denna undersökning heter The National. Den typ utav musik bandet gör kan uppfattas som ambient rock och det som gör deras musik intressant är att ljudbilden känns stor trots en avskalad instrumentering. Jag har valt att försöka återskapa två av deras låtar från deras album High Violet. Låtarna heter Bloodbuzz Ohio (http://open.spotify.com/track/61yQP9FDS7ukp4eAVTdwit) och You were a kindness (http://open.spotify.com/track/5aCnL27dI95P0r1uGPRqfD).

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter. / <p>Lärarexamen</p>

1 CD-bilaga

I vårt examensarbete vill vi få en djupare insikt i en musikproducents arbetsprocess vid produktionen av ett musikalbum. Vi antog uppdraget att spela in, producera och mixa en barnproduktion innehållande tretton låtar, vilket är vårt Case. Under arbetets gång har vi även gjort en fallstudie i form av en djupintervju med en etablerad musikproducent. Resultatet blev en fullängdsproduktion som släpps under sommaren 2008.

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz. Syntetisk rumssimulering, som t.ex. reverb, bör inte heller användas. Vidare presenteras en idé till hur man skulle kunna styra implantaten direkt elektroniskt, för att skapa musik.

Det här projektet har handlat om att jag ska bli mer självständig som musiker i frågor gällande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske främst kommit att handla om min egen inlärningsprocess och de svårigheter jag stött på under arbetets gång. Arbetet har resulterat i en inspelning av låten Kött och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt. Efter detta listar jag de största utmaningarna från denna period och avslutar med sektionen Lärdomar där jag sammanfattar de största erfarenheterna som jag tagit med mig från detta projekt. Utöver denna skriftliga sammanfattning av projektet har jag även med två stycken bilagor. Bilaga 1 är ännu en skriftlig del där jag går igenom alla musikaliska teman som finns med i pjäsen. Bilaga 2 är en CD-skiva med ljudexempel till varje tema som diskuteras. Bilaga 3 är CD-skivan med utvald musik från pjäsen som såldes efter föreställningarna och på Romateaterns hemsida. / <p>Bilaga: 2 CD</p>

Fem låtar från Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda på vad det är som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom läsning av bookleten till skivan, informationssökning på internet, genom att titta på videodagbok från inspelning av skivan och genom att lyssna på låtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och låtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har använts till att återskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna låtar baserat på analyserna. En undersökning gjordes med en grupp bestående av 66 gymnasieelever på estetiskt program med syfte att ta reda på om de egenkomponerade låtarna har samma sound som referensmaterialet. Ljudklipp från referenslåtarna och de egenkomponerade låtarna spelades upp tätt efter varandra varpå eleverna fick besvara en lyssnarenkät som tagits fram. De kategorier som betygsattes i enkäten var harmonier, arrangering och produktion. På enkäten fanns en förklaring av kategorierna. Resultatet från enkäten har sammanställts och analyserats och visar på ett delvis lyckat genomförande inom samtliga bedömningskategorier. Det första låtparet fick högt betyg, det andra låtparet fick medelbetyg och det tredje låtparet högt betyg.