No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Att fly till ett nytt land innebär för många en stor förändring. Värderingar, språk, kultur ochreligion är annorlunda, och att anpassa sig och hitta sig själv i det nya landet är ett arbete i sig.Skolan är för de unga den första kontakten med det svenska samhället och har därför ett stortansvar för integreringen och att skapa förståelse för det svenska skolsystemet. Skolämnen såsom idrott och hälsa kanske inte prioriteras på samma sätt som i hemlandet, och specielltflickor med muslimsk tillhörighet har visat sig ha svårare att nå målen i detta ämne. Jag hardärför i denna studie valt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar muslimskaflickor upplever att de har med att nå målen i idrott och hälsa. Detta gjordes genom enkvalitativ intervjustudie med åtta muslimska flickor som läser efter högstadiets läroplan. Minaresultat av dessa intervjuer blev bland annat att flickorna vill utvecklas inom ämnet, attmuslimska pojkar utgör en begränsning för dem i denna utveckling, och att lärarnasbemötande av flickorna fungerar som en nyckel för att kunna nå målen.

<p>Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.</p>

<p>Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.</p>

<p>Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em> har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em>. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.</p>

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.

Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.

Syftet med denna studie är att förstå barnens upplevelser av och erfarenheter kring skolgång på en muslimsk friskola. Barnens upplevelser analyseras utifrån teorier som sätter deras berättelser i ett sammanhang. Det empiriska materialet bygger på sex intervjuer med före detta elever på en muslimsk fristående grundskola. Dessa elevers skolgång påverkas av deras socioekonomiska situation som beskrivs i studien. I skolverksamheten upplever barnen dock att de kan påverka och mer aktivt skapa sin verklighet. Slutsatserna som har dragits är att barnens föreställningar om den muslimska friskolan skiljer sig från de vuxnas. De upplever den muslimska friskolan vara jämförbar med kommunala skolor. Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande. Bland barnen i studien råder det en omedvetenhet om de etablerade föreställningarna som finns i majoritetssamhället kring muslimska friskolor.

Sverige har blivit ett land präglat av både mångkultur och mångreligiositet, där invandringen från utomeuropeiska länder har varit särskilt betydande i att omforma den religiösa, etniska och kulturella sammansättningen. En grupp som vuxit sig större till följd av invandring är muslimer. Andelen muslimer har vuxit sig särskilt stor i Malmö stad. Malmö pastorat, som ansvarar för begravningsverksamheten i Malmö, menar att stadens förändrade befolkningssammansättning lett till att de ställts inför en ny utmaning; att säkerställa mark åt muslimska begravningsplatser i en utsträckning som kommer möta den framtida efterfrågan. Mot bakgrund av att flera av de muslimska begravningsriterna är särskilt ytkrävande, och att etableringar av muslimska gravplatser mötts av motstånd, föreföll det angeläget att undersöka hur denna utmaning hanteras. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur Malmö pastorat tillsammans med Malmö stad hanterar det ökade behovet av muslimska begravningsplatser i Malmö, samt hur dessa aktörer hanterar eventuella intressekonflikter som detta behov givit upphov till. Vidare var syftet att undersöka hur dessa aktörer, tillsammans med en lokal muslimsk organisation och begravningsbyrå i Malmö ser på det framtida utbudet och anläggandet av muslimska begravningsplatser utifrån frågor om motstånd och tillgänglighet. För att besvara dessa frågor intervjuades två representanter från Malmö pastorats kyrkogårdsförvaltning, en representant från Malmö stads stadsbyggnadskontor, en imam från den muslimska organisationen Islamic Center samt en begravningsentreprenör som är verksam vid en begravningsbyrå i Malmö. Resultatet visar att Malmö pastorat initierat en dialog med Malmö stad för att kunna möta det ökade behovet av muslimska gravplatser. Bristande kommunikation mellan Malmö pastorat och Malmö stad har visat sig vara en anledning till att kommunen inte uppfattat eller realiserat kyrkogårdsförvaltningens önskemål vad gäller ytor för begravningsplatser. Begravningsplatsers permanenta natur, samt att kommunen haft andra intressen att väga mot kyrkogårdsförvaltningens, lyfts också fram som anledningar till att Malmö pastorat inte tilldelats de ytor som de menar behövs för att möta det framtida behovet av muslimska gravplatser i Malmö. Resultatet visar även att det finns en genomgående optimism bland aktörerna att det framtida behovet kommer kunna mötas, samtidigt som rutinerna för gravsättning på muslimska gravplatser i Malmö eventuellt kommer behöva förändras för att stävja markåtgången. En sådan förändring skulle innebära att muslimska Malmöbor inte kan begravas i enlighet med de traditionella islamska begravningsriterna, om de önskar att begravas i Malmö. Motståndet mot muslimska gravplatser i Malmö bedömer aktörerna som olyckligt, samtidigt som motståndet inte förväntas påverka hur och var muslimska gravplatser i Malmö tillgängliggörs. Teoretiska utgångspunkter som använts för att analysera resultatet är begrepp som geografisk islamofobi, hemskapande och anknytning.