Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om muslimska elevers uppfattning att vara muslim i den svenska skolan och att behöva söka ledigt för att fira högtider. Undersökningen är inriktad på elever som går på ett introduktionsprogram och där sju personer har intervjuats. Högtiderna som främst kommer att fokuseras är ’Id al-fitr, ’Id al-adha och ’Id Nouruz, som även är de viktigaste enligt informanterna. Metoden som har valts för denna undersökning är kvalitativ forskningsmetod och intervjuerna som gjorts är kvalitativa och av halvstrukturerad karaktär, arbetsprocessen har skett utifrån Grounded theory. Studiens resultat visar att informanterna önskar studiedagar i samband med de muslimska högtiderna (som nämnts ovan) för att bland annat inte missa undervisning. De som har deltagit i denna undersökning berättar även i intervjuerna om de konflikter de har hamnat i med skolan på grund av sin religionstillhörighet samt vilka anpassningar de har behövt göra. Den data som samlats in har kodats in i kategorier som sedan har diskuterats utifrån begreppen religionsfrihet och skolans värdegrundsarbete samt vilka konflikter som kan uppstå mellan dessa begrepp, men också skyldigheter. Dessa begrepp förklaras i begreppsavsnittet och diskuteras i diskussionsavsnittet.

Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.

Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimskainvandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad,15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad,2008.Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötetmed svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående.Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sinhelhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapligametoden som den presenteras av Adamo Giorgi.Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse avmötet med den svenska hälso- och sjukvården. Enligt informanterna berodde detpå vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de outtalade behoven ocherbjuda en anpassad omvårdnad för varje individ. Teman som framkom i intervjuernavar Bemötande, Ensamheten i vårdsituationen, Personalens lyhördhet Tacksamhetöver den vård man fått samt Betydelsen av information.Det positiva resultatet av mötet med hälso- och sjukvården utgör i viktiga avseendenen motbild till den som man får i beskrivningar av kolleger och studiekamraterunder praktiken på sjuksköterskeutbildningen samt i en liknande studie frånUSA.En förklaring till kvinnornas positiva upplevelse kan vara de övervägande negativaerfarenheter man har från vården i sitt ursprungsland (Libanon). / Osman, H. Lived experiences of Swedish health care. Interviews with Muslimimmigrant women. A phenomenological approach. Degree project, 15 CreditPoints. Nursing Programme. Malmö University: Health and society, Departmentof Nursing, 2008.The aim of this study was to illuminate Muslim immigrant women’s lived experiencesof Swedish health care.Three Muslim women were interviewed. The in depth interviews were transcribedin exstenso and analyzed using the phenomenological method described byAdamo Giorgi.The result shows that all of the participating women were very satisfied withSwedish health care mostly due to high competence of staff and their ability to seepatient’s needs from an individual point of view.The analysis uncovered the following themes or aspects: Staff reception andtreatment, the feeling of being alone, staff’s sensitive ears, gratitude and the importanceof information.The overall positive lived experiences with Swedish health care are in a sensethe reverse of reports from colleagues, nurse students during clinical training andan US study on the same theme. One explanation for these overwhelming positiveexperiences might be their negative experiences of health care in their origincountry (Lebanon).

AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna. / AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.