Bakgrund Regeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om. Problemformulering Vilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer? Syfte Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått. Metod Studiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod. Även remisser och propositioner har används för att hjälpa till att besvara kandidatuppsatsens syfte då referensramen och slutsatsen ställts mot varandra. Slutsats De faktiska effekter som den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) inneburit är att enskilda näringsidkare kan skuldsanera om obeståndet beror på att denne inte kunnat arbeta under en längre period och därför hamnat i ekonomiskt trångmål. Vid ett ekonomiskt trångmål beaktas inte skuldernas ålder på samma sätt som tidigare vilket gjort att en gäldenär kan ansöka om skuldsanering i ett tidigare stadie. Att detta skulle bidra till försämrad betalningsmoral och förhöjda räntor visar sig oförändrad. Vid förändring av rekvisit såsom skuldernas ålder syns en tydlig effekt på antalet skuldsaneringsärenden. / Background The Government considered despite the introduction of the 1994 debt rescheduling act (1994:334) that a solution was needed to the problem that individual traders neither could be granted debt relief or corporate restructuring to thus be able to continue operations if they got into financial insolvency. Therefore in 2007 a special investigator was added to investigate and make proposals for debt relief for individual traders. This study was the basis for the Government bill that the Parliament in October 2010 decided upon. The main issue What impact has the new debt rescheduling act meant for traders as well as creditors? Purpose Our purpose of the bachelor thesis is to explore if the new debt rescheduling act (2006:548) has achieved the expected goals, the study will also investigate if the new debt rescheduling act has resulted in any other effects. Method The study's purpose is answered by a personal interview and several questionnaires that have been collected for the empirical material. The processing of the empirical material was made by a qualitative method. Referrals and propositions have also been used to help answer the bachelor thesis purpose, when the reference frame and the conclusion were set against each other. Conclusion The actual impact of the new debt rescheduling act (2006:548) is that individual traders can get debt relief if the insolvency was because the trader could not work for a long period of time and therefore ended up in financial trouble. In an insolvency situation the age of the debts are not considered in the same way as before, which meant that a debtor can apply for debt relief in an earlier stage. That this would contribute to deterioration in payment behavior and elevated interest rates appears unchanged. At the change of a criterion such as the age of the debt, a clear effect on the number of debt applications can be seen.

Syftet och målet med denna studie var dels att undersöka fenomenet överturism genom att titta närmare på större europeiska städer såsom Barcelona och Venedig. Men även gå på djupet med hur detta fenomen har uppstått och ifall det kan appliceras på vår egen hemstad Stockholm, och specifikt Gamla Stan. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med både näringsidkare och lokalbefolkning hoppas vi få en bättre förståelse för hur avtrycket av turister manifesterar sig i överturism och ifall det finns en generell attityd gentemot detta. Vi bör ha i åtanke att, generellt sett så kommer turister till Gamla stan (som är en huvudattraktion för de miljoner besökare Sverige årligen tar emot) med all säkerhet att spendera tid på ön, på grund av dess centrala läge och möjligheten att gå igenom stan på så pass kort tid. Utöver det ekonomiska avtryck som detta medför har det också en påverkan på lokalbefolkningen, som möts av ett ökande antal besökare för varje år, särskilt under de tre sommarmånaderna. Medan fler ur lokalbefolkningen ser turisterna som orörliga objekt och i vissa fall störningsmoment så erkänner näringsidkare turisternas betydelse för deras verksamhet, och att affärsrörelser på något sätt är beroende av turister då de säkrar deras överlevnad. / The purpose and aim of this study is to through carefully examining the phenomenon of overtourism by looking closely at other major European destinations such as Barcelona, Venice, Dubrovnik and Santorini, go in depth with how this phenomenonhas appeared and perhaps if it can be applied to our home city of Stockholm, and specifically the Old Town, “Gamla Stan”. By conducting qualitative interviews with both business owners and residents we hope to get a better understanding of how the impact of tourists applies itself and if there is a certain attitude towards this. Not only is it clear that this phenomenonhas brought changes to many destinations over the last few years. In Barcelona the attitude towards tourist has reached almost violent levels, with some cases of locals attacking tourists and targeting traveling group with slogans etc, We have to consider that in general, people that visit Gamla Stan, which is a major attraction for the millions of tourists that travel to Stockholm every year, almost certainly will spend at least some time on this island because of its central location and convenient walk-through possibilities. Besides the economic imprint this also affects the local residents, who are faced with a growing number of visitors, especiallyin the three summer months.