The title of the paper aims at a comment by one of the students during an interview. It reflects how most of the students experience the lunches in a specific school where the investigation is made. The question of pedagogical lunches has always interested me. Here I have used a method called the Grounded theory. I carried out a qualitative investigation with a number of methods such as interviews and participating observations. As the work progressed certain conceptions grew more clear than others so I penetrated those more: pedagogic, conversation, nutritious food and environment. On bases of these connections a theory was brought up as to what a pedagogical lunch means to selected pedagogues and students in the investigated school. Theory: The pedagogues in this examination work are of the opinion that a pedagogic lunch means whether they are present at the tables eating and most of them consider this a privilege, eat is cheaper. The students prefer pedagogues to be present as then there is less talk at the tables. The deliberative conversation does not exist. On the other hand there are conversations going on which mostly deal with bringing up, unless the students choose a topic. As a pedagogue you do not lay great stress upon nutritional food but do point out the importance of tasting everything. The students are most concentrated on not throwing away food as right now there is a competition going on. Conversations regarding the environment are dominated by the sound level; the pedagogues are trying to deaden sounds in order to obtain a peaceful environment while most of the students are not affected by the sound level.

Denna studie syftar till att utveckla kunskaper om hur förskolan arbetar med detkompensatoriska uppdraget för god hälsa, samt synliggöra hur barnen får möjlighet att utvecklakunskaper om goda hälsovanor med inriktning på kost i verksamheten utifrån pedagogernasperspektiv. Utifrån syftet skapades frågeställningarna; Hur arbetar förskolan för att främja barnskunskaper om goda hälsovanor, samt; På vilket sätt formas måltiderna för att möta barnensolika behov? Syfte och frågeställningar besvarades utifrån en kvalitativ ansats med enkät ochintervju som metod. För att undersöka detta kontaktades förskolor i olika kommuner iNorrbotten. Datainsamlingen genomfördes genom att respondenterna fick svara på en enkät ochnågra utvalda (4 förskollärare, 2 rektorer och 2 från kökspersonalen) deltog i enskildaintervjuer. Studien baseras på ett sociokulturellt perspektiv. I studiens resultat är det tydligt attrespondenterna är införstådda med vad förskolans kompensatoriska uppdrag innebär samtvikten av att ge barnen kunskaper om goda hälsovanor redan i förskolan. Resultatet svarade påstudiens syfte och frågeställningar utifrån det insamlade datamaterialet.