Spelling suggestions: "subject:"närstående"" "subject:"närstående.syfte""
1 |
Förälder till person med funktionsnedsättning - Erfarenheter av barnets övergång till vuxen utifrån ett sjukvårdsperspektivLindahl, Klara, Lindqvist, Marie January 2017 (has links)
Bakgrund: Föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning tar ett stort ansvar i sina barns liv. Detta medför fysiska, känslomässiga och sociala restriktioner med ökad risk för ohälsa som konsekvens. Tiden då barnet blir vuxet innebär en förändring för hela familjen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av barnets övergångsperiod från barn till vuxen, då barnet har en intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med utgångspunkt i Burnards analysmetod för kvalitativa intervjuer. Resultat: Erfarenheterna som framkom delades in i tre kategorier med underkategorier: Att följa barnets transition till vuxen, med underkategorierna Förberedelser till vuxenlivet, Insikter om barnet och En orolig tid; Förändrade roller med underkategorierna Beroende av myndigheter och Brist på egentid; När den professionella vården sviker med underkategorierna Överlämning och kontinuitet, Slåss för rättigheter och Kunskapsbrist. Konklusion: Föräldrarna upplevde att perioden för deras barns övergång till vuxen, var en orolig tid som innebar ökat ansvar och trötthet. Det medförde konsekvenser som brist på egentid. Föräldrarna hade även erfarenheter av att bli svikna av den professionella vården. De upplevde bristfällig överlämning från den vård barnet tillhört innan det blev myndigt, till den vård barnet kom att tillhöra efter. Föräldrarna upplevde även diskontinuitet samt kunskapsbrist inom sjukvården. / Background: Parents of persons with intellectual disabilities take a lot of responsibility in their children’s life. This leads to physical, emotional and social restrictions with an increased risk of illness as a consequence. The period of time when the child becomes an adult implies changes for the whole family. Aim: To bring attention to parents' experiences of the child's transition to adulthood, when the child has an intellectual disability. Method: An empirical interview study with an qualitative approach has been performed. Six interviews where completed and then analysed with Burnards method of analysing qualitative interviews. Results: The parent’s experiences are summarized in three categories, with subcategories: To follow the child’s transition to adulthood, with the subcategories Preparing for adulthood, Insights of the child and A worrisome time; Changed roles with subcategories Dependency of authorities and organizations and Lack of own spare time; When the professional care fails with subcategories Handover and continuity, Fight for rights and Lack of knowledge. Conclusion: The parents’ experiences were that their childs transition to adulthood was a worrisome time leading to increased responsibility and fatigue. It entailed consequences such as lack of own spare time. Parents also had experiences of being let down by professional healthcare. They experienced inadequate handovers from the place where their child got care before reaching adulthood, to the care the child belonged to after. The parents also experienced discontinuity and lack of knowledge in the field of healthcare.
|
2 |
Att ha en familjemedlem med schizofreni; utifrån familjens perspektiv : En litteraturöversiktTiangmon, Jutarat, Tesfagabir, Elsa January 2020 (has links)
Bakgrund: Schizofreni som långvarig svår psykisk sjukdom med psykiska funktionshinder påverkade inte enbart den drabbade individen utan även familjens välmående. Familjen och dess attityder ansåg vara en viktig tillgång till den sjukes vård och omsorg. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med schizofreni. Metod: Litteraturöversikten bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitativ ansats analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan kvantitativ ansats utfördes enligt Fribergs beskrivning av integrativ analys. Resultat: Familjerna synliggjorde känslor som chock, rädsla och oro. Situationen upplevdes även utmanande och påfrestande både psykiskt och fysiskt. De upplevde dessutom stigma och diskriminering från vårdpersonalen och omgivningen. Majoriteten av familjerna uttryckte behov av stöd. Trots stor påverkan på familjen upplevde de meningsfullhet och hopp samt strävande efter att ge ett så bra omhändertagande av sin sjuke familjemedlem som möjligt. Diskussion: Relaterad till stigma fanns det behov av att stödja familjerna till att hantera den men även att öka vårdpersonalens medvetenhet om deras bidragande till stigma i sitt bemötande med familjerna och inom klinisk praxis. Det ansågs finnas mer behov av vårdpersonalens acceptans av familjefokuserad omvårdnad och att oftare involvera familjen i den sjukes vård för att familjen ska kunna bistå med lämplig närståendeomsorg. Slutsats: Familjernas uttryckta upplevelser kring situationen hade stor betydelse för att hälso- och sjukvården skall kunna arbeta preventivt, holistiskt och familjefokuserat samt kunna erbjuda adekvat stöd. För mer adekvat stöd förespråkar vidare förståelser och forskning kring familjernas upplevelser av mötet med vårdpersonal. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>
|
Page generated in 0.0534 seconds