Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).

Bakgrund: Statistik visar att narkotikaanvändningen bland tjejer i åk 2 på gymnasiet på Gotland ligger 5% över riksgenomsnittet i Sverige. Mot denna bakgrund tog Region Gotland fram ett medborgarlöfte år 2020 med målet att ta fram ett proaktivt och förebyggande samverkansarbete gällande gymnasietjejers narkotikabruk. Syfte: Studiens syfte var att inom ramen för Region Gotlands utvecklingsarbete undersöka unga kvinnors uppfattning och erfarenhet av narkotikaanvändning på Gotland. Metod: Studiens design var kvalitativ med induktiv ansats. Semi-strukturerade fokusgrupper genomfördes för att samla in data. Tre fokusgrupper genomfördes, där vardera gruppen intervjuades vid två tillfällen, cirka 120 minuter per tillfälle. Sammanlagt deltog 22 tjejer i gymnasieåldern i intervjuerna. Systematisk textkondensering användes för genomförande av analysen som mynnade ut i fyra teman med tillhörande underkategorier: 1) Narkotikan finns överallt och när den träder in förändras spelreglerna, 2) Se oss, hör oss respektera oss, 3) Kille och tjej på olika villkor, 4) Vi bor alla på en liten ö. Resultat: Det sammantagna resultatet visade att tjejerna efterfrågar närvarande vuxna som visar förståelse och engagemang att vilja lära sig om de problem och utmaningar som unga tjejer stöter på i sin vardag. Tjejerna efterfrågade engagemang från vuxna i balanserade samtal om droger, både som föräldrar och i professionella situationer. Slutsats: Tjejerna gav flera förslag för att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer som i hög grad stämmer överens med de åtgärder som återfinns i den så kallade Islandsmodellen. / Background: Statistics show that drug use among girls in year 2 of Upper Secondary School on Gotland is 5 % above the national average in Sweden. Against this background, Region Gotland made a citizens’ pledge in 2020 with the goal of developing a proactive and preventive collaboration within Region Gotland, regarding high school girls’ drug use. Aim: The purpose of the study was to examine young women’s perceptions and experiences of drug use on Gotland within the framework of Region Gotland’s development work. Method: The design of the study was qualitative with an inductive approach. Semi-structured focus groups were conducted. Each group was interviewed on two occasions, with each session lasting about 120 minutes. Twenty two girls of high school age participated in the interviews. Systematic text condensation was used for the implementation of analysis that resulted in four themes with associated subcategories: 1) Drugs are everywhere and once introduced, the rules of the game change, 2) See us, hear us, respect us, 3) Boys and girls on different terms, 4) We all live on a small island. Results: The overall result showed that girls are actively looking for adults who show an understanding for their situation and who are committed to wanting to learn about the challenges that young girls face in their everyday lives. The girls expressed a call for adults, both parents and professionals, who were willing to engage in balanced conversations about drugs, both as parents and in professional situations. Conclusion: Several proposals on how to reduce risk factors and how to increase protection factors were brought forward by the girls. These were very much in line with the measures found in the so called Icelandic model.