Introduktion/Bakgrund:  Nasogastrisk sond [NGS] är en vanlig förekommande behandling för patienter med undernäring som har orsakats av olika sjukdomar. Sonden kan medföra risker och komplikationer, framför allt vid insättningen. Det är viktigt att sjuksköterskan stöttar och uppmuntra patienterna till att vara delaktiga i sin egenvård, men även att hjälpa patienterna att acceptera sig själva. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av enteral nutritionstillförsel via nasogastrisk sond. Metod: Processen i denna litteraturstudie grundades på nio stegen enligt Polit & Beck (2021) med en induktivt ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att utföra litteratursökningen. Studien innehåller 11 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. Resultat: Utifrån databearbetningen framkom en huvudkategori Påverkan i det dagliga livet med fem underkategorier. Fysisk och psykisk påverkan, Social isolering, Förändrad vardag, Nya möjligheter och Förbättrad mående. Slutsats: I studien framkommer det att patienterna har haft negativa upplevelser, bland annat isolering på grund av det förändrade utseende som till följd orsakade dåligt självbild och självförtroende. Patienterna hade också positiva upplevelser av NGS som förbättrat nutritionstillstånd och vikstabilisering

Sväljsvårigheter uppstår hos individer med avancerad form av demens som en del av sjukdomsprocessen. Det ställer krav på hälso- och sjukvården att bemöta dessa symtom när individen själv saknar den kognitiva förmågan att fullt hävda sin autonomi avseende nutritionsbehandling. Frågan om sondnäring via sond eller PEG är en adekvat behandling för dessa patienter aktualiseras. Även om det rent utav är ett övergrepp och omvårdnaden istället bör ta en palliativ riktning. Sjuksköterskan betraktar ofta sin kunskap inom området som egna personliga preferenser och inte något som kan hänvisas till i ett kliniskt vårdsammanhang. Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskans etiska medvetenhet kring administrering av sondnäring till individer med avancerad form av demens. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design med en empiriskt utformad intervju, en litteraturöversikt samt en etisk analys utifrån sjuksköterskans möjliga handlingsalternativ i beslutandeprocessen. Slutsatser av denna studie består till en del av att sjuksköterskan bör agera som advokat för individens upplevda bästa och önskemål, ej stödja läkares beslut om administrering av sondnäring till dessa patienter samt bidra till en värdig död inom den palliativa domänen för individen med minsta möjliga lidande som resultat. / Swallowing difficulties occur as a part of the disease process in individuals with advanced dementia. Demands is set on the healthcare-staff to meet with these symptoms when the individual due to loss in cognitive function, lack a complete ability to claim autonomy regarding nutritional treatment. The issue arises regarding enteral feeding by PEG or NG-tube as a viable treatment option for these patients. Even if it is an encroachment and that the care instead should be performed from a palliative point of view. Registered nurses view their knowledge within the area as personal preferences that they cannot refer to in a clinical setting. The aim of this study was to explore the nurse´s ethical awareness regarding enteral nutrition to individuals with advanced dementia. The study was conducted from a qualitative approach with an empirical interview, a literature review and an ethical analysis concerning the nurse’s possible actions’ in the decision making-process. Conclusions of this study consists to a part of that the nurse should act as the patient’s advocate regarding from what’s perceived to be the best for the patient and the patient’s wishes. Also, not supporting the doctor’s decision of tube feeding to these patients’ and to contribute to a dignified death within the palliative domain, with least possible suffering as a result.

Bakgrund: Enteral nutrition via nasogastrisk sond är en vanlig behandlingsform för kortsiktig nutritionsbehandling då den anses ha förhållandevis lätt inläggning och avlägsnande. Sondinläggning och behandling kan innebära risker som kan leda till aspiration och allvarliga infektioner. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter och upplevelser av näringstillförsel via nasogastrisk sond. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen presenterar fyra teman: Erfarenheter och upplevelser av fysiskt obehag, Erfarenheter och upplevelser av ett begränsat liv, Erfarenheter och upplevelser av en förändrad identitet samt Erfarenheter och upplevelser av att hantera vardagen. Deltagare beskrev upplevelser av fysiskt obehag vid insättning av sonden och under själva behandlingen, samt erfarenheter av begränsningar i vardagen och uttryckte även en ovilja att lämna hemmet. Vidare beskrevs upplevelser av en försämrad självbild relaterat till sondens synliga placering samt copingstrategier och behovet av stöd från sjukvårdspersonal och familj. Slutsats: Deltagarna upplevde både positiva och negativa erfarenheter och upplevelser vilket resulterade i motstridiga känslor. Ett individanpassat stöd från sjukvårdpersonal kan ha stor inverkan på deltagarnas välbefinnande och möjlighet till att klara sitt dagliga liv. / Background: Enteral nutrition via nasogastric tube is a common treatment form for short-term nutritional support since intubation and removal are rather simple to perform. Tube intubation and treatment may entail risks of aspiration and serious infections. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of nutritional support via nasogastric tube. Method: A general literature study was implemented. Nine articles with a qualitative approach were analyzed through content analysis. Results: The content analysis present four themes: Experiences of physical discomfort, Experiences of a limited life, Experiences of a changed identity and Experiences of dealing with everyday life. Participants described experiences of physical discomfort during insertion and the treatment itself, and experiences of limitations in their everyday lives and expressed a reluctance to leave their homes. Furthermore, experiences of an impaired self-image related to the tube’s visible location was described as well as coping strategies and a need for support from healthcare personnel and family. Conclusion: Participants described both positive and negative experiences, which resulted in conflicted emotions. Receiving personalized support from healthcare personnel can have a major impact on the participants' well-being and ability to cope with their everyday lives.