Syftet med föreliggande uppsats har varit att synliggöra underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg i den statliga utredningen SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. En diskursiv policyanalys med kvalitativ ansats med utgångspunkt i poststrukturalistiska kunskapsspråk har tillämpats, där Bacchi och Goodwins (2016) analysmodell "what´s the problem represented to be?" använts som metod. Fyra frågeställningar har ställts till materialet: Vad är problemet med kvaliteten inom den kommunala äldreomsorgen i Sverige? Vilka underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg finns inbäddade i den nationella handlingsplanen? Vad är det som lämnats oproblematiserat? Vilka möjliga effekter kan de så kallade problemrepresentationerna ha för verksamheten? Resultatet visar att kompetens hos undersköterskor skrivs ut som en avgörande del av kvaliteten inom äldreomsorgen. För det andra, målas det ordinära boendet upp som en plats där den äldre bör stanna så länge som det går, och en plats där säker vård och omsorg kan ges. Det antas vara det billigaste för kommunerna och ett sätt att undvika kvalitetsbrister så som besök till akuten och för tidig flytt till särskilt boende. Kvarboendeprincipen, genom ett stort eftertryck på behovet av god äldreomsorg i det ordinära boendet, verkar än idag vara en ledande princip för god äldreomsorg. Till sist visar även resultatet att detaljstyrning anses kunna hämma kvalitetsutveckling, istället skall äldreomsorgen innehålla ett personcentrerat arbetssätt, där den äldres behov och önskemål står i centrum. Handlingsplanen kan ses representera en diskurs om äldreomsorg i Sverige där föreställningar om olika marknadslösningar och vinster i välfärden inte kunnat leverera den kvalitet som anses bör finnas inom äldreomsorgen. På så sätt representerar resultatet som presenteras, en form av styrning där blickarna nu riktas emot en annan kvalitetsdiskurs, och en annan typ av vinst, i form av äldres välbefinnande, i deras egna hem, genom professionella team och kompetenta undersköterskor.

The purpose of the study is to investigate the governance by the Swedish government of the state-owned enterprises in relation to UN Guiding Principles for Business and Human Rights. In the study the Swedish state’s ownership policy is analyzed together with the Swedish national action plan for business and human rights in relation to article 4 in the UN Guiding Principles.The method used in the study is a critical legal reasoning around the text combined with other external perspectives such as the underpinning values and the context. The conclusion of the study is that the Swedish state’s ownership policy should be interpreted in the light of international law, since there are compelling reasons grounded in previous research that article 4 in the UN Guiding Principles is related to the state’s duty to protect and the requirement of due diligence. The study demonstrates that the Swedish government has taken several steps in relation to the state-owned companies, although it is hard to conclude that these are additional in the meaning of article 4. The requirement in the UN Guiding Principles on state-owned enterprises to perform human rights due diligence and supported by international law is not expressed in the State’s ownership policy. Another conclusion is that the requirements and expectations on state-owned enterprises with regard to human rights are integrated with firm expectations on business opportunities. These requirements and expectations could be characterized as instrumental for the overriding objective of the state-owned enterprises: long-term value generation.