The aim of this thesis is to examine how the construction of the swedish national self-image can be interpreted in relation to the protests against the russian anti-gay laws, leading up to the olympic games in Sotji 2014. I form a basis for my analysis in Jasbir K. Puars conceptual frame of homonationalism and examine the swedish political action Live and Let Love that took place at Stockholms Stadion in the fall of 2013. The analysis shows how the inclusion of a homonormative homosexuality becomes an important factor for the construction of Sweden as an open and tolerant nation in contrast to Russia as a non tolerant nation. This construction of "us" and the "Other" manifests through a discourse of tolerance. The national sense of community is formed through interaction between national symbols and symbols of the LGBT community.

Under lång tid har det funnits ett förhärskande sätt att förstå rasismen i Sverige som orsakad avvissa avvikande individer och grupper i en annars ”postrasistisk” nation. Tidigare forskningframhåller att denna uppfattning är starkt kopplad till den rådande nationella självbilden avSverige som en särskilt progressiv och modern nation. På senare år har det vuxit fram enkonkurrerande uppfattning om rasismen som en strukturell maktordning som genomsyrar detsvenska samhället. I syfte att bidra till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som gör att deallmänna uppfattningarna om rasismen i Sverige består eller skiftar över tid undersöker dennauppsats det konkurrerande, strukturella synsättet. En diskursteoretisk ansats tillämpas för attklarlägga dess centrala idéer och översiktligt spåra dem över tid i den offentliga debatten medfokus på idéernas ursprung, utveckling samt inflytande på debattagendan. Resultaten indikeraratt den konkurrerande uppfattningen började manifesteras i den svenska samhällsdebattenomkring år 1990 men förblev marginell fram till cirka år 2010–2012 och framåt då dessförekomst i debatten tycks ha ökat explosionsartat. Flera indikationer tyder också på att denkonkurrerande uppfattningens inflytande på debatten har ökat, trots att den har mötts av starktmotstånd. Därtill påbörjas en kort analys av hur människors identiteter, känslor och fantasierkan bidra till förändringar av rådande uppfattningar om rasismen i Sverige.