To study if women experience limitations in public space is to study the obvious, there is sufficient research made in that research field established a long time ago. Women experience more limitations in public places than men, and their biggest concern regard being exposed to sexual violence. With this background, the focus of this study is if the experiences of women, resident in two different geographical regions, are the same. Additionally, the aim of this study is to investigate if their conditions result in different experiences in the dark. The aim of this study is fulfilled using qualitative, semi-structured interviews. Four different women in each region were interviewed. The result of this essay is in line with previous research which claim that the women’s biggest fear regards being exposed to sexual violence. Furthermore, it also claims that the experienced insecurity is much due to darkness. The results show no significant differences between the interviewed women in the different regions regarding limitations to the women. The actual place where women experience most limitations is what differs between the regions the most. The women in the different regions have similar experiences that are in line with previous research. The women adjust themselves and learn to somewhat feel unsafe in public space. This is something that they are taught as children, and they do not always realize that they adjust their behavior.

Klimatet på Arktis har förändrats genom Holocen. Under tidig holocen (10.4 år BP till 8.2 år BP)kännetecknas perioden med att glaciärerna började dra sig tillbaka och att klimatet blev varmare. IMellan holocen (8.2 år BP till 4.2 år BP) kännetecknas perioden av att man hade högre temperaturerpå sommaren än nutid och att glaciärerna låg bakom dess nuvarande gränser. Sen holocen (4.2 år BPtill 2.5 år BP) kännetecknas istället av kallare temperaturer överlag med expanderade glaciärer ochväxlande temperaturer som snabbt skiftat. Detta gäller även under nutida holocen (2.5 år BP till 0 årBP). Klimatet har varierat med korta intervaller av varmare temperaturer blandad med tjock ochflerårig is. Klimatet på Arktis har en betydande roll för hur drivveden rör sig eftersom drivvedentransporteras genom starka strömmar i havet, havsis, glaciärer och kraftig vind. I det Arktiska havetfinns det främst de två stora strömmarna Beaufort gyre och transpolarströmmen. Dessa har förändrats istorlek, styrka och förskjutningar genom hela Holocen. I det Arktiska havet transporteras drivvedensom bland annat kapslas in i havsis för att sedan avsättas och förhoppningsvis hamna på en strand.Drivveden kommer in i Arktiska havet genom 8 floder som har sitt utflöde mot Arktis. Dessa floderinnehåller främst trädarterna lärk, gran och tall. Studien har behandlat 2635 daterade drivvedsprovermed ålder från 10.3 år BP till 0 år BP från framförallt tre olika studier. Dateringen avdrivvedsproverna är främst genom 14C-metoden och Trädringsindexanalyser. Studien visade ettsamband mellan klimatets variation och hur många drivvedsprover man funnit. Detta gjorde detmöjligt att begränsa drivvedsprovernas ursprungsflod då floderna Mackenzie och Yukon enbartinnehåller gran (Hellmann, et al., 2017). Kolyma innehåller enbart lärk. Yakutsk/Lena flodeninnehåller både tall och lärk. Yenisei innehåller både lärk och gran (Hellmann, et al., 2017). Ob’floden innehåller gran och tall. Pechora innehåller gran och tall samt Dvina innehåller både gran, lärkoch tall och är baserad på figur 8 (Hellmann, et al., 2017). Figur 1 visar även flodernas utspridningoch utflöde mot Arktis.

The paleoglaciology of the Tibetan Plateau is still largely unexplored, despite its importance for regional and global climate reconstructions. In this thesis a comprehensive glacial geological record is presented from an extensive part of the northeastern Tibetan Plateau centred on the Bayan Har Shan. Glacial reconstructions for this region range from restricted mountain glaciers through the intermediate-size regional-scale Huang He ice sheet to a plateau-scale Tibetan ice sheet. To provide a robust basis for glacial reconstructions, this thesis provides conclusions based on two principle methods, remote sensing and field studies. The remote sensing of a 90 m resolution digital elevation model and 15- and 30 m resolution satellite imagery renders a detailed data set with complete spatial coverage of large- and medium-scale glacial landforms, and large-scale plateau geomorphology. Observations from fieldwork campaigns add detailed point information for the distribution of glacial deposits. Geomorphological glacial traces such as glacial valleys, glacial lineations, marginal moraines, meltwater channels, and hummocky terrain occur frequently in elevated mountain areas, indicating former alpine-style glaciations. Glacial deposits in the form of till, erratic boulders, and glaciofluvial sediments are common in areas with mapped glacial landforms, but also beyond, in areas lacking large-scale glacial landforms. For extensive plateau areas in-between formerly glaciated mountain blocks, there is a striking absence of glacial landforms and sediments, indicating that these areas, perhaps, never were ice covered. Interestingly, glacial deposits occur further away from the mountain blocks than the large- and medium-scale glacial landforms, indicating insignificant erosion beneath the maximum ice covers close to their margins. The large-scale geomorphology of the northeastern Tibetan Plateau is characterised by a low-relief plateau surface with glacial valleys in elevated mountain blocks and marginal steep V-shaped valleys. This geographical distribution indicates a dominance of glacial erosion in the elevated mountain areas and a dominance of fluvial erosion along the steep plateau margins, dissecting a relict plateau surface. The outline of the relict plateau surface mimics the proposed outline of the Huang He ice sheet, suggesting that the inferred ice sheet may represent a misinterpreted relict surface with scattered glacial traces. In conclusion, the glacial geology examined in the Bayan Har Shan region is consistent with paleo-glaciers of varying extent restricted to elevated mountain areas. Even though extensive icefields/ice caps were centred on discrete mountain areas, there is no indication that these ice masses merged but rather that they were separated from each other by unglaciated plateau areas. The presented glacial geological record will be used in further studies towards a robust paleoglaciological reconstruction for the northeastern Tibetan Plateau.

Global warming, with pronounced increases toward the poles and high latitudes, has impacts on alpine vegetation. If snow patterns change in response to global warming, snow parameters are predictors of interest in alpine plant species distribution and traits modeling because snow is known to strongly control the local growing conditions of alpine plants. Also, with technical advances some environmental variables can be produced using remote sensing instead of using field measurements. In this thesis, I investigate the role of snow persistence and wintertime snow depth in ecological modeling of alpine vegetation, derived from a mixture of satellite data and field data. The possibilities of using predictor data derived from remote sensing versus field measurements is also investigated in species modeling, with Landsat derived Land Surface Temperature and topography-based Wetness Index in comparison to punctual field measurements of temperature and soil moisture. Species presence, coverage and heights were collected in alpine Vindelfjällen from 90 plots of 1 m2, covering a range of 900-1450 m.a.s.l. and at varying distances to snow patches. A total of 186 models were generated for 10 species, with varying response variables and predictor combinations. The effect snow patches had was species specific. Snow parameters were statistically significant in half of the species distribution models (mostly snow persistence). Most species’ traits were best estimated not using snow parameters. Both temperature and soil moisture collected in the field can be replaced by corresponding predictors generated through remote sensing to create functioning models, which are also better at predicting species distribution and traits.

No description available.

På Avanäset, Fårö, har naturliga processer skapat ett unikt landskap som domineras av flygsand och långa sandstränder. Denna studie har syftet att klassificera och kartera Avanäsets flygsandsområde och genom detta skapa en landskapsklassificeringskarta på Avanäset. Landskapsklassificeringen utgår från ett integrerat kulturgeografiskt och naturgeografiskt perspektiv för att göra en helhetsklassificering över området. Den överliggande metoden till klassificeringen är en hierarkisk metod, genom att skapa en klassificering med flera lager, från topografi och flygsanden/berggrunden som baslager och arbeta sig upp genom geomorfologiska formerna till mänsklig aktivitet på översta lagret. Arbetet med klassificeringen har gjorts genom användandet av ett GIS-system som tillåter skapande av avancerade kartproduktioner med flera lager. Flygsanden delas in i tre landskapsenheter där det största området på Avanäset upptas av sekundära flygsandslandskap. På det sekundära flygsandslandskapet hittas de dynformationer såsom parabeldyner som är typiska för landskapsenheten. Det primära flygsandslandskapet är skapat vid kustlinjen där den befinner sig idag eller har befunnit sig under Avanäsets utveckling. Det primära flygsandslandskapet domineras av linjära dynformationer, så kallade ’foredunes’. Det minsta området är agrarlandskap på flygsand som är präglat av människornas användning av flygsandsladskapet. Här syns spåren genom utplanade dynformationer där marken använts till lantbruket. Förutom flygsanden återfinns även mindre områden av kalkstensuddar och strandvallsavlagringar på Avanäset.

<p><p>Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund (nedan kallat KRf) har som mål att utöka sin användning av geografiska informationssystem (GIS). Som ett led i utökningen har KRf köpt in programvaran ArcGIS för att kunna presentera, redigera och analysera geografiska data. Det som saknas är ett behovsanpassat kart- och registermaterial till ArcGIS som täcker KRf’s verksamhetsområde. Det här examensarbetet har utförts i syfte att besvara följande frågeställningar som rör införandet av ArcGIS och tillhörande geografiska data:</p><ol><li>Vilket referenssystem ska användas och hur ska KRf förhålla sig gentemot övergången till SWEREF99 TM? </li><li>Var ska KRf lagra sina geografiska data och i vilket format? </li><li>Vem ska sammanställa, administrera och uppdatera de data och register KRf behöver? </li></ol><p>Utredningen rekommenderar att KRf arbetar i ett och samma referenssystem oavsett avdelning. Därför anses det bäst att arbeta i RT90 2,5 gon V eftersom operativ verksamhet kommer att ligga kvar i nämnda referenssystem. Alla leverantörer av geografiska data KRf är beroende av kan leverera i RT90 2,5 gon V.</p><p>Byte till SWEREF99 TM bör KRf göra i samband med att operativ verksamhet gör det. Bytet kommer troligen att ske först när SOS-alarm inte längre levererar larmkoordinater i RT90 2,5 gon V. Att transformera KRf’s geografiska data till SWEREF99 TM kan Karlstads kommun hjälpa till med och det ses inte som tekniskt komplicerat.</p><p>Vidare rekommenderar utredningen att lagra geografiska data i formatet filbaserad geodatabas på KRf’s serverplats hos Karlstads kommun.</p><p>Administrering och uppdatering av KRf-data är GIS-avdelningen på Karlstads kommun villiga att hjälpa till med, vilket även författarna till detta examensarbete anser vore den lämpligaste lösningen då den typen av kompetens saknas på KRf.</p><p>Syftet har även varit att visa nyttan med GIS. Det har gjorts genom att demonstrera en kartprototyp i ArcGIS där olika användningsexempel anpassade för KRf har presenterats.</p><p> </p></p> / <p><p>The aim for the fire brigade of the Karlstad region (below referred to as "the fire brigade") is to expand their use of geographical information systems (GIS). As a step of the expansion the fire brigade has bought the computer software ArcGIS which enables presenting, editing and analyzing of geographical data. What is needed is geographical data and registers adapted for ArcGIS covering the whole region of operation. This degree project has been carried out in order to answer questions concerning the introduction of ArcGIS and the adapted data:</p><ol><li>Which reference system will be used and how should the fire brigade adapt towards the transition to SWEREF99 TM? </li><li>Where will the fire brigade store its geographical data and in which data format? </li><li>Who will assemble, administrate and update the geographical data and registers needed? </li></ol><p>The study recommends the fire brigade to use the same reference system in the entire organisation. Therefore the best solution is considered to be using RT90 2,5 gon W for GIS-applications since the operative unit will remain using mentioned reference system. All data suppliers are able to deliver data in RT90 2,5 gon W.</p><p>When the operative unit, controlled by SOS-alarm, transcend to SWEREF99 TM the advice is to follow with the rest of the organization. The transition will probably not be made until SOS-alarm stops delivering coordinates in RT90 2,5 gon W. To change reference system into SWEREF99 TM is not technically complicated and Karlstad municipality is offering to help.</p><p>Geographical data is recommended to be stored in the format of file-based geodatabase on the fire brigades server space.</p><p>Karlstad municipality’s GIS-department is willing to administer and update the geographical data and the authors of this degree project believe suggested solution will be the most appropriate - since that type of competence is missing within the fire brigade.</p></p>

<p>Gruvindustrin har varit en viktig näringsgren i Norberg, när detta avvecklades resulterade detta i arbetslösa gruvarbetare i behov av inkomst och arbete.</p><p>Min undersökning gick ut på att analysera och hitta eventuella samband mellan gruvindustrin och samhällsförändringen i Norberg.</p><p>I arbetet utgick jag från följande frågeställningar:</p><p>- Har gruvindustrin haft betydelse för tillväxten/nedgången av samhället Norberg?</p><p>- Vad utvanns ur gruvorna vid Klackbergsfältet och hur mycket?</p><p>- Vad används Klackbergsfältet till idag?</p><p>För att kunna utföra denna undersökning med tilltänkta analyser behövde jag lära mig grunderna av programvaran ArcGIS deskop.</p><p>Studien visar att gruvindustrin har haft betydelse för Norbergs tillväxt men studien kan inte påvisa en negativ effekt för samhällsstrukturen, då folkmängden visar sig stabil i studien.</p> / <p>The mining industry has been an important commerce in Norberg. When this activity ended, it resulted in unemployment for the workers in the mining industry.</p><p>My investigation aimed to analyse and find possible connections between the mining industry and alternations of the society.</p><p>In my study I focused upon the following issues:</p><p>- Has the mining industry been of importance for the growth/recession of the society Norberg?</p><p>- What was extracted from the mines at Klackbergsfältet and in which quantities?</p><p>- What the use of Klackbergsfältet today?</p><p>To be able to accomplish this investigation with the desired analysis I learnt the rudiments of the software ArcGIS deskop.</p><p>The study shows that the mining industry has been of importance for the recession of Norberg, but the study can not show a negative effect for the structure of the society, as the population turn out to have been stable in the study.</p>

No description available.

Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund (nedan kallat KRf) har som mål att utöka sin användning av geografiska informationssystem (GIS). Som ett led i utökningen har KRf köpt in programvaran ArcGIS för att kunna presentera, redigera och analysera geografiska data. Det som saknas är ett behovsanpassat kart- och registermaterial till ArcGIS som täcker KRf’s verksamhetsområde. Det här examensarbetet har utförts i syfte att besvara följande frågeställningar som rör införandet av ArcGIS och tillhörande geografiska data: Vilket referenssystem ska användas och hur ska KRf förhålla sig gentemot övergången till SWEREF99 TM? Var ska KRf lagra sina geografiska data och i vilket format? Vem ska sammanställa, administrera och uppdatera de data och register KRf behöver? Utredningen rekommenderar att KRf arbetar i ett och samma referenssystem oavsett avdelning. Därför anses det bäst att arbeta i RT90 2,5 gon V eftersom operativ verksamhet kommer att ligga kvar i nämnda referenssystem. Alla leverantörer av geografiska data KRf är beroende av kan leverera i RT90 2,5 gon V. Byte till SWEREF99 TM bör KRf göra i samband med att operativ verksamhet gör det. Bytet kommer troligen att ske först när SOS-alarm inte längre levererar larmkoordinater i RT90 2,5 gon V. Att transformera KRf’s geografiska data till SWEREF99 TM kan Karlstads kommun hjälpa till med och det ses inte som tekniskt komplicerat. Vidare rekommenderar utredningen att lagra geografiska data i formatet filbaserad geodatabas på KRf’s serverplats hos Karlstads kommun. Administrering och uppdatering av KRf-data är GIS-avdelningen på Karlstads kommun villiga att hjälpa till med, vilket även författarna till detta examensarbete anser vore den lämpligaste lösningen då den typen av kompetens saknas på KRf. Syftet har även varit att visa nyttan med GIS. Det har gjorts genom att demonstrera en kartprototyp i ArcGIS där olika användningsexempel anpassade för KRf har presenterats. / The aim for the fire brigade of the Karlstad region (below referred to as "the fire brigade") is to expand their use of geographical information systems (GIS). As a step of the expansion the fire brigade has bought the computer software ArcGIS which enables presenting, editing and analyzing of geographical data. What is needed is geographical data and registers adapted for ArcGIS covering the whole region of operation. This degree project has been carried out in order to answer questions concerning the introduction of ArcGIS and the adapted data: Which reference system will be used and how should the fire brigade adapt towards the transition to SWEREF99 TM? Where will the fire brigade store its geographical data and in which data format? Who will assemble, administrate and update the geographical data and registers needed? The study recommends the fire brigade to use the same reference system in the entire organisation. Therefore the best solution is considered to be using RT90 2,5 gon W for GIS-applications since the operative unit will remain using mentioned reference system. All data suppliers are able to deliver data in RT90 2,5 gon W. When the operative unit, controlled by SOS-alarm, transcend to SWEREF99 TM the advice is to follow with the rest of the organization. The transition will probably not be made until SOS-alarm stops delivering coordinates in RT90 2,5 gon W. To change reference system into SWEREF99 TM is not technically complicated and Karlstad municipality is offering to help. Geographical data is recommended to be stored in the format of file-based geodatabase on the fire brigades server space. Karlstad municipality’s GIS-department is willing to administer and update the geographical data and the authors of this degree project believe suggested solution will be the most appropriate - since that type of competence is missing within the fire brigade.