Denna studie undersöker elevers perspektiv på undervisningen inom de naturorienterande ämnena med elever i årskurs 6. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Syftet med studien är att undersöka vad i undervisningen som är motiverande för elever och vad som kan upplevas som negativt utifrån deras perspektiv. Det teoretiska ramverk som används i tolkningen av informanternas utsagor är autentiskt lärande. Analysen utgår från det autentiska lärandets karaktäristiska vinklar: undervisning med genuina miljöer, aktiviteter och utövare samt autentiska komponenter (autentiska uppgifter, expertmodeller, flertalet roller och perspektiv, samarbete, reflektion, tydliga uttryck, lärare- elev (en till en) och autentisk utvärdering). Resultatet visar att den traditionella undervisningen i klassrumssammanhang är till viss del icke motiverande, medans undervisning i naturliga och betydelsefulla sammanhang blir en drivkraft för elever. Resultatet visar även att hur ämnet prioriteras av skolan påverkar elevens upplevelse av den.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ bedömning kan stödja elevers lärande och intresseutveckling i den naturorienterande undervisningen. Hur beskriver lärare den formativa bedömningens roll för att stödja elevers lärande i och intresse för de naturorienterande ämnena? Hur använder lärare medierande redskap för att genom formativ bedömning stödja elever i den naturorienterande undervisningen? Studien har en kvalitativ ansats och metoden utgörs av intervjuer och observationer. Resultatet visar att formativ bedömning kan stödja elevers lärande genom att aktivera dem i deras individuella inlärningsprocess och främja utvecklingen av deras självbedömningsförmåga. Studien visar också att lärarna blir stimulerade till att utforma en varierande undervisning som inkluderar samtliga elever och ger dem möjligheten att bli stöttade i sin proximala utvecklingszon av andra mer kompetenta personer i klassrummet. Studien antyder att formativ bedömning kan stödja elevernas intresseutveckling för de naturorienterande ämnena, men resultatet är inte övertygande. Samtliga observerade lärare stödjer eleverna formativt i den naturorienterande undervisningen genom medierande redskap. Språkliga redskap tillämpas för att aktivera eleverna i inlärningsprocessen och för att aktivera dem som resurser för andra elever i undervisningen, medan artefakter främst används för att synliggöra lämpliga strategier i arbetsprocesser samt låta eleverna uppvisa förmågor. Avslutningsvis visar denna studie också att formativ bedömning kan stödja elevernas lärande i naturvetenskap eftersom den formativa bedömningskulturen i kombination med ett tillåtande klassrumsklimat tillåter att eleverna använder varandra som resurser i inlärningsprocessen. / <p>NO</p>

Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om lärares uppfattningar om utomhuspedagogiken inom förskoleklass till årskurs tre. I denna undersökning användes intervjuer och enkäter för att samla in information. Vi intervjuade nio verksamma lärare inom F-3 som ansågs som goda exempel på utomhuspedagoger. Dessa lärare hade olika lång erfarenhet samt olika typer av utbildning inom utomhuspedagogik. Den andra forskningsmetoden som användes var en kvantitativ webbenkät vilket 81 lärare inom årskurserna F-3 runt om i Sverige besvarade. Resultaten av undersökningen stämmer överens med vad tidigare forskning säger om utomhuspedagogik som en undervisningsform. Resultaten visar att lärare främst ser många möjligheter med utomhusundervisning som elevernas mående och lärande. Lärare framför en del svårigheter som främst är i form av begränsningar som är utom lärarens kontroll, exempelvis sämre väderförhållanden samt brist på resurs. Denna undersökning visar även att majoriteten av lärarna är överens om att utomhuspedagogik är en undervisningsform som bidrar till inkludering, och detta på grund av utomhusmiljöns möjligheter. De intervjuade lärarna anser att lärarens attityd är avgörande om det blir en lyckad utomhuspedagogik eller inte. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about teachers' perceptions of outdoor education regarding pupils aged 6-9. In this study, interviews and questioners were used to collect information. We interviewed nine active teachers for ages 6-9, which were considered as good examples of outdoor educators. These teachers had different work experience as well as different types training in outdoor education. The questioners consisted of quantitative online surveys, which were answered by 81 teachers for ages 6-9 around Sweden. The results of the surveys are consistent with previous research about outdoor pedagogy as a form of teaching. The results show that teachers mainly see many opportunities with outdoor teaching such as student learning and prosperous. The teachers in this study present some difficulties that are mainly in the form of limitations that are beyond the teacher's control, such as poor weather conditions and lack of resources. This study also shows that the majority of teachers agree that outdoor education is a form of teaching that contributes to inclusion, because of the possibilities that the outdoor environment presents. The interviewed teachers believe that the teacher's attitude decides whether it will be a successful outdoor education or not.