Skogen har genom historien alltid varit viktig för svenskarna, men dess orsakande betydelse och dragningskraft har varierat. Noterbart idag är att skogsbesöken allt oftare innehåller en existentiell dimension. Många samtidssvenskar menar att de känner en förbindelse och en relation till naturen. David Thurfjell frågar sig därmed i sin bok Granskogsfolk hur naturen blev svenskarnas religion? Denna uppsats ämnar att genom en innehållslig idéanalys undersöka i vilken utsträckning, och i vilka specifika avseenden som David Thurfjells bok Granskogsfolk ger uttryck för en livsåskådning.  Livsåskådning som begrepp har många olika definitioner, denna uppsats fokuserar således på Mikael Stenmarks definition av en livsåskådning samt de byggstenar han menar att denna är uppbyggd av. Uppsatsens resultat är att flera av Thurfjells slutsatser och analyser i Granskogsfolk beskriver livsåskådningskomponenter samt stämmer väl överens med en levd livsåskådning. Forskningen om levd livsåskådning är begränsad, denna uppsats påbörjar därmed fylla den lucka i livsåskådningsforskningen som ämnet utgör.  Denna uppsats är didaktisk och inkluderar därmed ett antal didaktiska konsekvenser som kan konstateras utifrån uppsatsens slutsatser och analys. Här kan sägas att det finns goda skäl att inkludera såväl levd livsåskådning i skolundervisningen som de naturrelationer som beskrivs i Granskogsfolk. Detta för att undervisningen skall bli mer representativ för det svenska samhället, men även visa på den mångfald av religion och livsåskådning som florerar i vår samtid.

Allt fler människor i den moderna värld vi lever i spenderar en stor del av sin fritid framför en skärm, så även eleverna. Det finns en tidspress i vår vardag. Särskilt tidspressad vardag har i många fall just barnfamiljers vardag påvisats vara. Det leder till minskad naturkontakt hos barn, vilket kan ha konsekvenser för deras kunskapsutveckling inom biologi samt intresse för artkunskap.Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket tid barn i årskurs 1 vistas i naturen på fritiden, om det påverkar barnens motivation och framgång att tillägna sig kunskaper inom biologi och om verksamma lärare uppmärksammar skillnader i artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Detta görs genom en litteraturstudie samt två enkätundersökningar. Den ena enkätundersökningen görs i två klasser i åk 1 där eleverna i klasserna svarar på enkäterna. Den andra enkäten fylls i av verksamma lärare på samma skola som de deltagande eleverna tillhör. Resultatet visade att det fanns en kategori av elever som utmärkte sig; de som vistades väldigt lite i naturen. Övriga elever hade en större spridning och vistades tillräckligt mycket i naturen för att få möjlighet att dra nytta av naturkontaktens positiva effekter på utvecklandet av artkunskap. I denna studie har lärarna lyft vissa skillnader mellan dagens elevers kunskap inom artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Inga, av lärarna, upplevda skillnader i intresse eller motivation uppvisades i denna studie.