<p>When the cell is under stress arising from oxidation, heat, infection, toxic contamination or any other stressful condition, proteins may unfold and expose residues in their structure that under normal physiological conditions are hidden and shielded from chemical reactions.</p><p>In this licentiate thesis the effects of general oxidative stress on the production of recombinant protein by mammalian cells are considered.</p><p>The work consisted of a broad literary review focused on oxidative stress and cellular response, cross-protection, gene regulation in response to oxidative stress and the relevance of this to pharmaceutical industry. A series of oxidative stressors is described and examined for experimental use. Experimental cultivation and maintenance of several mammalian cell lines was performed and several candidate stressing agents were proven on these cell lines. Menadione was selected as a powerful and consistent stressing agent, and so several experiments were performed where batches of cells were exposed to varying degrees of stress.</p><p>The performance of the cells in regard to production of recombinant protein was then examined by ELISA, showing a strong downregulation of production under stressful conditions. Recombinant protein taken from stressed and control cultures is then isolated, purified and examined with MALDI-TOF spectrometry. Finally mRNA from the cells is isolated and examined by means of microarray. Genes that are significantly regulated are examined, and those genes that may have significance in the area of stress regulation and reaction are listed.</p><p>The results of the study show that mitomycin C exerts oxidative stress on the industrial protein expressing mammalian cell lines tested.</p>

<p>European wild boars (Sus scrofa) are kept in Swedish enclosures for hunting and meat production purposes. The sows are known to undergo behavioural changes in connection with farrowing and their natural behaviours may be compromised by the limited area of the enclosure. The general aim of this thesis was to provide detailed quantitative data on wild boar sows when farrowing in captivity and to report whether possible needs can be compromised by the limitations of an enclosure. Specifically, it was aimed to provide a quantitative and functional account of the occurrence of infanticide, and its possible relations to welfare of confined wild boars.</p><p>A field study was carried out in a hunting enclosure, where 1200 hours of behavioural recordings and data from 22 farrowings were collected. The farrowing period could be divided into three phases: pre-farrowing, isolation and sociality phases (in relation to farrowing: day -14 to -1, day 1 to 8, day 9 to 14 respectively). The activity decreased during isolation and increased in the sociality phase. The average distance to other individuals increased during isolation and decreased in the sociality phase. Habitat use changed towards more protective habitats after farrowing (Paper I).</p><p>Non-maternal infanticide was documented in 14 out of 22 litters. Infanticide, typically performed by an older and larger sow than the mother, caused the deaths of all neonates in all but one affected litters. We found no effect of relatedness. A questionnaire sent to 112 owners of enclosures in Sweden and Finland resulted in 62 responses. Although the owners were often not able to provide exact figures on reproduction and mortality, nonmaternal infanticide was reported to be the most common cause of piglet mortality. The occurrence of infanticide was unrelated to size of enclosure and to variations in husbandry routines. All together results may suggest that non-maternal infanticide is part of the normal behavioural repertoire in wild boars (Paper II).</p><p>The studies of this thesis reveals the farrowing period as the most dynamic and perhaps most challenging for wild boar sows in enclosures. There are serious welfare concerns in the husbandry of wild boars in Swedish enclosures. The most obvious welfare problem is non-maternal infanticide, where both sows and piglets are assumed to suffer, and where the outcome from the action must be considered unacceptable. If wild boar husbandry shall be equated with other animal husbandry in our society, it needs to be regulated to overcome many of the presented potential welfare problems in this thesis.</p> / <p>Europeiskt vildsvin (Sus scrofa) hålls i svenska hägn för jakt och köttproduktion. I samband med grisning genomgår suggan beteendeförändringar och där kan suggans naturliga beteenden tänkas hindras av de begränsningar som hägnet utgör. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att redovisa detaljerade kvantitativa uppgifter om vildsvinsuggors grisning i ett jakthägn, samt att rapportera om möjliga behov hos suggan äventyras på grund av begränsningarna av ett hägn. Särskilt syftar avhandlingen till att ge en kvantitativ och funktionell beskrivning av förekomsten av infanticid (kultingdödlighet orsakad av artfrände) och dess eventuella påverkan på hägnade vildsvins välfärd.</p><p>En fältstudie genomfördes i ett jakthägn, där 1200 timmar beteendeobservationer och data från 22 grisningar samlades in. Grisningsperioden kunde delas in i tre faser: grisnings-, isolerings- och sociala fasen (i relation till grisningsdagen: dag -14 till -1, dag 1 till 8, respektive dag 9 till 14). Aktiviteten minskade under isoleringsfasen och ökade i sociala fasen. Det genomsnittliga avståndet till andra individer ökade under isoleringsfasen och minskade i sociala fasen. Habitatutnyttjandet förändrades mot mer skyddande habitat efter grisningen (Paper I).</p><p>I 14 av 22 kullar observerades icke-maternell infanticid. Infanticiden utfördes vanligtvis av en äldre och större sugga än modern, och var orsaken till att alla kultingar dog i alla utom en av berörda kullar. Det fanns ingen släktskapseffekt på infanticiden. En enkät som skickades till 112 hägnägare i Sverige och Finland resulterade i 62 svar. Trots att ägarna ofta inte kunde ge exakta siffror på reproduktion och dödlighet så rapporterades icke-maternell infanticid som den vanligaste orsaken till kultingdödlighet. Förekomsten av infanticid saknade samband med storlek på hägn och variationer i rutiner för djurhållningen. Resultaten tyder på att icke-maternell infanticid är en del av den normala beteenderepertoaren hos vildsvin (Paper II).</p><p>Studierna i denna avhandling visar att grisningsperioden kan vara den mest dynamiska och kanske svåraste för vildsvinsuggor i hägn. Det finns allvarliga djurskyddsproblem i djurhållningen av vildsvin i svenska hägn. Det mest uppenbara välfärdsproblemet är icke-maternell infanticid, där både suggor och kultingar antas lida, och där resultatet av beteendet måste anses oacceptabelt. Om vildsvinshållning skall likställas med annan djurhållning i vårt samhälle, behöver den regleras för att övervinna många av de potentiella djurskyddsproblem som påvisas i denna avhandling.</p>

<p>Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår. Elever lär sig bäst genom en varierad undervisning med mycket praktiskt arbete, men teori är också viktigt för att undervisningen skall passa alla elever.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, <em>Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis – ett arbetsmaterial för förskolan. </em>Det är ett årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer. Arbetsmaterialet ska hjälpa förskolorna uppfylla strävansmålen i Lpfö98 och bidra till ett lustfullt lärande. Enligt resultatet är pedagogerna nöjda med materialet. Litteraturen berör varför och hur naturvetenskap och teknik i förskolan, användandet av naturvetenskapligt språk och begrepp, varför experimentera och dokumentationens betydelse för pedagoger och barn. Arbetsmaterialet har fått pedagogerna att öppna ögonen och upptäckt att de tillsammans med barnen upplever att det är roligt att experimentera.</p>

<p>Kalmar lantmän is a large company with a large energy consumption, producing mainly ceral based feed; Nötfor, Piggfor, Pullfor and Fårfor.</p><p>Kalmar lantmän has been ordered by the environmental authorities to prepare an energy saving plan, to further a continued development towards becoming a more energy efficient enterprise. This is a proposal on how to extract data on the present performance, how to design an energy saving plan and how to save energy. The present energy performance at Kalmar lantmän is compared to a similar enterprise.</p><p>Recommendations in this thesis are mainly based upon experiences from reports from Energikontor Sydost Energy Agency of southeast Sweden, Energimyndigheten and Miljösamverkan Sverige.</p>

<p>A study of heavy metal discharges from the decontaminated industrial land around Jungnerholmarna, Fliseryd, has been performed. The aim was to find a reason for small stocks of brown trout (<em>Salmo trutta</em>) at the estuary of the river Emån in Kalmarsund. As an indicator of the emissions, juvenile trout was used, which was captured from study areas upstream, by and downstream the presumed source of emissions by Jungnerholmarna. The heavy metals cadmium, nickel, lead, zinc and copper were analyzed in liver of brown trout. The results show elevated levels of cadmium by and downstream Jungnerholmarna. Cadmium levels have, however, decreased from the time when a similar survey was carried out in 2001, and can in the present year of 2009 be classified as normal. Concentrations of the heavy metals nickel and lead have decreased in liver of brown trout since 2001, while no trends can be deduced from the metals zinc and copper. This study suggests that future studies of heavy metals in liver of brown trout should be centered around Grönskogssjön in Emån.</p> / <p>En studie av tungmetallutsläpp från de sanerade industrimarkerna kring Jungnerholmarna i Fliseryd har utförts. Detta för att finna en orsak till låga bestånd av havsöring (<em>Salmo trutta</em>) vid Emåns mynning i Kalmarsund. Som indikator för utsläppen användes juvenil öring, infångad från lokaler uppströms, vid och nedströms den förmodade utsläppskällan vid Jungnerholmarna. Tungmetallerna kadmium, nickel, bly, zink och koppar analyserades i lever från öringen. Resultaten visar förhöjda halter av kadmium vid och nedströms Jungnerholmarna. Kadmiumhalterna i är dock reducerade sedan en liknande undersökning gjordes år 2001 och kan år 2009 klassas som normala. Halter av tungmetallerna nickel och bly har minskat i öringlever sedan år 2001, medan inga trender kan utläsas från metallerna zink och koppar. Vidare föreslås att framtida studier av tungmetaller i öringlever ska koncentreras kring Grönskogssjön i Emån.</p>

<p>Överingress:</p><p>Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smala</p><p>stammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sången</p><p>har försvunnit eftersom här inte finns några insekter för</p><p>fåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige är</p><p>viktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägare</p><p>mot lagen när de avverkar skog och det påverkar den</p><p>biologiska mångfalden negativt.</p><p>När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ett</p><p>samhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara.</p>

No description available.

No description available.

No description available.