Den svenska skolan präglas av ett utbildningssystem där resultat och mätbara kunskaper sätts i centrum med stress och ångest som konsekvens. Till följd av detta hamnar elevers välmående i periferin, en paradox sett till läroplanens hälsofrämjande nyansering. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om elevers emotioner med fokus på känslor i och inför deltagande i den naturvetenskapliga diskursen. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på Antonovskys teori om känsla av sammanhang, som också appliceras på såväl analysmetod som tolkning av empiriskt material. Med en salutogen ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med 25 elever från två klasser i årskurs 5 på en hälsofrämjande skola. Resultatet från undersökningen påvisade en tydlig dikotomi de två naturvetenskapliga klassrummen emellan, där deltagarna och i synnerhet läraren verkar som medskapare av den naturvetenskapliga diskurs inom vilken samtliga ses som aktörer. Vidare bidrar undersökningen med klarhet i att skolan definitivt torde ses som en arena innefattande såväl elevers lärande som välmående. Beskrivningar och analys av empiriska data talar för att det en primär del i en lärares mångfacetterade uppdrag att planera och bedriva naturvetenskaplig undervisning i ett klassrumsklimat där välmående, emotioner och lärande korrelerar likt det samspel i ett ekosystem där varje elev ses som unik och oersättlig och läraren verkar likt solen för att skapa förutsättningar och driva processen framåt.

Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.