Man ser idag att det finns ett ökat intresse för ett mer hållbart levnadssätt hos konsumenter, vilket kan spela en stor betydelse för just hållbarare paketering av produkter (Steenis et. al, 2017:286). Ett problem som finns är dock att konsumenter inte har den vetskapen som kan behövas för att göra ett mer hållbart val i sin konsumtion, och väljer därför att förlita sig på de konsumtionsvanor som dom har vant sig vid (ibid). Om man ser på förpackningsdesign från en konsuments ögon så finns det vissa delar man kollar på när man kollar efter hållbar produkt. Förpackningsdesign består av olika element som talar om huruvida hållbar förpackningen är eller inte. Nämligen förpackningsmaterial, vilka grafiska element som har använts i utformningen av förpackningens design samt vilka informativa element som finns på förpackningen, som märkningar etc (Steenis et. al, 2017:286). De metoder som använts för att komma fram till resultatet med denna undersökning är semiotisk bildanalys samt enkätundersökning. Det huvudsakliga resultatet i denna studie är att färgvalen man gör samt hur man väljer att använda märkningar är viktigt om man vill förmedla budskapet om att ett vin är ekologiskt.

Uppsatsen har för avsikt att skapa förståelse i hur symboliska värden påverkar konsumtionen av naturvin. I den postmoderna konsumtionskulturen sker konsumtionen i syfte att bygga upp bilden av sig själv, snarare än att konsumera produkter av praktisk nytta. Studien omfattar ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism, konsumtionskulturen och den postmoderna marknadsföringen. Genom en existentiell fenomenologisk metod har konsumenters upplevelser med naturvinet studerats och tolkas. Tolkning utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i betydelsefulla symboler. Resultatet pekar på att symbolerna i naturvinet bidrar till ett gott liv, en gemenskap och en kamp om vinets existens. I studien framgår det att konsumtionens främsta anledning inte handlar om smakupplevelsen utan har en djupare mening än så.

This essay examines in what ways the natural wine movement resembles a religious new age movement. The purpose behind this is to prove that the religious landscape that contains new age is vast. And that there still are domains where scientist haven’t ventured. This empirical study is done through an examination, using a qualitative method, of the book Naturligt vin written by Emil Broomé and Emil Arvidson. By using theories from Bruce Lincoln and Charles Tillys, this essay concluded that the natural wine movement can be defined and seen as a religious new age movement.

Följande studie är en induktiv kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet var att synliggöra europeiska naturvinsproducenters föreställningar om en certifiering av naturvin reglerad av EU. Studiens bakgrund belyser komplexiteten av begreppet naturvin samt certifieringar och deras effekt på marknaden. Även studiens teoretiska ramverk, Conscious Capitalism presenteras. Insamlade data transkriberades och analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Diskussionen använder det teoretiska ramverket för att lyfta resultatet i relation till marknaden och sedan certifieringar. Autenticitet, frihet och kontroll är några av de begrepp som resoneras kring. Resultatet visar på differenser i vinmakarnas föreställningar om naturvin vilket skapar svårigheter i att enas om en definition och certifiering. Möjligheten för en EU-reglerad certifiering av naturvin är utifrån producenternas föreställningar och drivkrafter begränsad som följd av deras varierande åsikter och arbetssätt. / The following study is an inductive qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose was to explore European natural wine producers' perceptions of a certification of natural wine regulated by the EU. The background of the study illuminates the complexity of the concept of natural wine, as well as certifications and their effects on the market. Additionally, the study's theoretical framework, Conscious Capitalism, is presented. Collected data was transcribed and analyzed using an inductive thematic analysis. The discussion utilizes the theoretical framework to contextualize the findings in relation to the market and certifications. Authenticity, freedom, and control are among the concepts that are reflected upon. The results reveal variations in the participants' perceptions of natural wine, which pose difficulties in reaching a consensus on a definition and certification. The possibility of an EU-regulated certification of natural wine is limited based on the producers' beliefs and motivations as a result of their varying opinions and working methods.