Syftet med denna avhandling är att skapa kunskap om vad det innebär för yngre barn att genomgå nålrelaterade medicinska procedurer. Dessutom vad vårdande stöd i samband med dessa procedurer innebär utifrån barns, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Nålrelaterade medicinska procedurer är undersökningar som barn behöver vara med om i vården för att motverka sjukdom, för att ta reda på varför barnet är sjukt och för att ge barnet behandling. Dessa åtgärder innebär att barn behöver vara med om nålstick. Med hjälp av deltagande observationer och livsvärldsintervjuer, som har dokumenterats genom videoobservationer, fältanteckningar och ljudinspelningar, har datainsamlingen genomförts i vården med yngre barn, 3-7 år, deras föräldrar och sjuksköterskor. Barnen har berättat om konsekvenser som de har upplevt av nålprocedurer och om att få stöd vid dessa åtgärder. Föräldrar och sjuksköterskor har berättat om sina erfarenheter av att ge stöd till barnen. Avhandlingens resultat visar att en framträdande konsekvens för barn under nålprocedurer är upplevelse av rädsla. Hur föräldrar och sjuksköterskor svarar an mot detta har en avgörande betydelse för om barnets rädsla ökar eller minskar. Denna avhandling bidrar med kunskap om barns upplevelser av nålprocedurer och behov av stöd samt hur stödet kan utformas vid dessa åtgärder. Emellertid, forskning inom området ärfortfarande otillräcklig och ytterligare forskning behövs där barns perspektiv lyfts fram i vården. / Aim: The overall aim of the thesis is to create knowledge about what it means for younger children to undergo needle-related medical procedures (NRMPs), and what caring support in relation to this means based on nurses’, parents’, and younger children's perspectives. Methods: The first and second papers used descriptive phenomenological analysis to describe the meanings of supporting younger children during NRMPs from the perspective of nurses (Ι) and parents(ΙΙ). The third and fourth papers used lifeworld hermeneutic analysis to explain and understand the consequences related to NRMPs (ΙΙΙ) and support (ΙV) during these procedures from younger children’s perspectives. Data has been collected by participant observations and lifeworld interviews documented by video-recorded observations, field notes, and audio-recorded interviews. In total 60 people participated, fourteen nurses, twenty-five parents, and twenty-one children. Main results: The results show that an important consequence for children of procedures with needles is experiences of fear. The child's fear affects how the child is able to manage the procedure and the support the child gets from adults is crucial to whether the child's fear increases or decreases. The support consists of giving support or receiving support. Parents support the child by safeguarding and protecting the child during the needle-related procedure; they “keep the child under the protection of their wings,” sometimes very close and sometimes a little further out under the wingtips. Nurses support the child by starting from individual child’s experiences and needs; they "balance on a tightrope" in an unpredictable situation. In the meeting between the child, the parents, and the nurses, the adults are guided by the child in what forms of support are provided. This continues until the needle-related medical procedure is completed and the child can walk proud and strong from the procedure with a feeling that "I can handle this.” Conclusions: Children’s need for support during needle-related medical procedures is primarily tied to children’s experiences of fear. For the child to experience a caring support, adults need to understand children’s experiences of fear as well as children’s need for support and what form the support should take. A caring support develops dialectically between children and adults in a circular movement. In such a dialectic, the child guides the adult and vice versa. That children have the capability of guiding adults during needle-related medical procedures shows that they are active and participating. Here it becomes clear that there is no objective location of the phenomenon of support. Support can therefore only be studied as a lived experience of those who need it.

Inledning: Nålar beskrivs av barn som det mest skrämmande vid sjukhusbesök. Vårdpersonalen spelar en viktig roll för upplevelsen av undersökningen. Kunskap och förståelse för såväl patienten som den medicinska utrustningen kan vara avgörande för patientens upplevelse. Röntgensjuksköterskan har begränsade kunskaper och erfarenheter av barns upplevelser på röntgenavdelningen. Syftet: Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska och sammanställa metoder för att kunna möta barn med stickrädsla som undersöks på röntgenavdelningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt har utförts där 12 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats, kategoriserats samt sammanställts till ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades och utformade resultatkategorier. Vår litteraturstudie visar att röntgensjuksköterskor kan använda många olika metoder och tekniker för att hjälpa stickrädda barn till minskad oro, ångest samt smärta. Konklusion: Slutsatserna i litteraturstudien visar att röntgensjuksköterskan har en stor och viktig roll i vård mötet med barn. Barns oro, rädsla och smärta kan lindras med hjälp av individuellt anpassat bemötande. / Needles are described by children as the most frightening part during the hospital visit. Caregivers play an important role in the experience of the examination. Knowledge and understanding of both the patient and the medical equipment can be crucial to the patient's experience. The radiographer has limited knowledge of children´s experiences in the radiology department. Purpose: The aim of this paper was to compile different methods how to meet children with fear of needles at the radiology department. Methods: An integrative literature review has been conducted, which includes 12 scientific articles who have been quality reviewed, analyzed, categorized and finally the result has been compiled in form of a synthesis. Results: Five categories were identified and formed as result categories. Our literature review shows that the radiographers can use many different methods and techniques to help children who fear needles to reduced anxiety and pain. Conclusion: The findings of the literature shows that the radiographer has a large and important role in the care meeting with children. Children's anxiety, fear and pain can be reduced with the help of individually tailored treatment.