A cidade de São Paulo vem apresentando, ao mesmo tempo, um acelerado desenvolvimento econômico e uma nítida deterioração do nível de saúde, medido pela mortalidade infantil, que está aumentando desde 1961, quando atingiu seu menor valor, e pela mortalidade neo-natal, que vinha mantendo-se se em níveis altos até o início da década de 1960, depois do que também está aumentando. A Investigação Interamericana de Mortalidade na Infância, realizada no período de junho de 1968 a maio de 1970, reuniu informações tão completas quanto possível, a partir de entrevistas, consultas aos arquivos hospitalares e autópsias, sobre os óbitos de menores de 5 anos residentes em São Paulo. Este trabalho teve por objetivos, a partir dos dados da Investigação, medir o valor real da mortalidade neonatal, bem como a mortalidade neo-natal por causas, fazer uma avaliação inicial sobre a influência de alguns fatores socio-econômicos na mortalidade neo-natal, estudar a importância da prematuridade como causa associada de morte e avaliar a qualidade da atenção à gestante e ao recém-nascido. O material utilizado para estudo constou dos óbitos de menores de 28 dias retirados da amostra de óbitos de menores de 5 anos selecionada pela Investigação. Os resultados mostraram um coeficiente de mortalidade neo-natal muito elevado, devido, principalmente, a uma excessiva mortalidade por causas perinatais e por doenças infecciosas. Em virtude da magnitude da mortalidade por infecção, a maior dentre todas as demais áreas da América onde se desenvolveu a Investigação, foram feitas considerações a respeito do problema. A prematuridade esteve presente na maioria dos óbitos neo-natais, como causa associada. Foi estimada a incidência da prematuridade, a partir do que considerou-se que a mortalidade neo-natal tão alta em São Paulo deve-se, principalmente, ao grande número de recém-nascidos de baixo peso. Como a desnutrição materna vem sendo encarada como a principal responsável pelo baixo peso ao nascer, deve-se enfatizar os aspectos da Nutrição em Saúde Materna nos programas de atenção à gestante, que necessitam ser dinamizados. / Infant mortality in São Paulo city decreased until the year of 1961. However, there has been an increase ever since. Neonatal mortality rates, which were already high, have also increased. The Interamerican Investigation of Mortality in Childhood, developed from 1968 to 1970, collected a considerable amount of information on deaths of under five children, resident in São Paulo. This paper, based on the data of the investigation, has the folowing onjectives: to calculate the real neonatal mortality rate in São Paulo and determine its causes; to evaluate the influence of some socio-economic factors in mortality; to analyse the importance of immaturity as an associated cause of death and the quality of prenatal and neonatal care. The material utilized in this paper is based on the information on the causes of deaths of children under 28 days, given by the investigation. The authors found a very high neonatal mortality rate, due to infectious diseases and perinatal causes. Because of the great effect of infectious diseases on these deaths, the problem has been analysed. Immaturity has been associated to 59,70 percent of neonatal deaths and its incidence is estimated to be high. The author believes that the high neonatal mortality rate observed in São Paulo derives from the great proportion of low birth weight babies. As maternal undernutrition has been thought to be responsible for low birth weight, nutition aspects must be emphasized in prenatal care programs.

A cidade de São Paulo vem apresentando, ao mesmo tempo, um acelerado desenvolvimento econômico e uma nítida deterioração do nível de saúde, medido pela mortalidade infantil, que está aumentando desde 1961, quando atingiu seu menor valor, e pela mortalidade neo-natal, que vinha mantendo-se se em níveis altos até o início da década de 1960, depois do que também está aumentando. A Investigação Interamericana de Mortalidade na Infância, realizada no período de junho de 1968 a maio de 1970, reuniu informações tão completas quanto possível, a partir de entrevistas, consultas aos arquivos hospitalares e autópsias, sobre os óbitos de menores de 5 anos residentes em São Paulo. Este trabalho teve por objetivos, a partir dos dados da Investigação, medir o valor real da mortalidade neonatal, bem como a mortalidade neo-natal por causas, fazer uma avaliação inicial sobre a influência de alguns fatores socio-econômicos na mortalidade neo-natal, estudar a importância da prematuridade como causa associada de morte e avaliar a qualidade da atenção à gestante e ao recém-nascido. O material utilizado para estudo constou dos óbitos de menores de 28 dias retirados da amostra de óbitos de menores de 5 anos selecionada pela Investigação. Os resultados mostraram um coeficiente de mortalidade neo-natal muito elevado, devido, principalmente, a uma excessiva mortalidade por causas perinatais e por doenças infecciosas. Em virtude da magnitude da mortalidade por infecção, a maior dentre todas as demais áreas da América onde se desenvolveu a Investigação, foram feitas considerações a respeito do problema. A prematuridade esteve presente na maioria dos óbitos neo-natais, como causa associada. Foi estimada a incidência da prematuridade, a partir do que considerou-se que a mortalidade neo-natal tão alta em São Paulo deve-se, principalmente, ao grande número de recém-nascidos de baixo peso. Como a desnutrição materna vem sendo encarada como a principal responsável pelo baixo peso ao nascer, deve-se enfatizar os aspectos da Nutrição em Saúde Materna nos programas de atenção à gestante, que necessitam ser dinamizados. / Infant mortality in São Paulo city decreased until the year of 1961. However, there has been an increase ever since. Neonatal mortality rates, which were already high, have also increased. The Interamerican Investigation of Mortality in Childhood, developed from 1968 to 1970, collected a considerable amount of information on deaths of under five children, resident in São Paulo. This paper, based on the data of the investigation, has the folowing onjectives: to calculate the real neonatal mortality rate in São Paulo and determine its causes; to evaluate the influence of some socio-economic factors in mortality; to analyse the importance of immaturity as an associated cause of death and the quality of prenatal and neonatal care. The material utilized in this paper is based on the information on the causes of deaths of children under 28 days, given by the investigation. The authors found a very high neonatal mortality rate, due to infectious diseases and perinatal causes. Because of the great effect of infectious diseases on these deaths, the problem has been analysed. Immaturity has been associated to 59,70 percent of neonatal deaths and its incidence is estimated to be high. The author believes that the high neonatal mortality rate observed in São Paulo derives from the great proportion of low birth weight babies. As maternal undernutrition has been thought to be responsible for low birth weight, nutition aspects must be emphasized in prenatal care programs.

Bakgrund Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa. Syfte Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning. Metod Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet. Slutsats Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn. Sjuksköterskan hade stort inflytande på föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn och det var viktigt att låta föräldrarna vara med i den praktiska omvårdnaden för att lättare hitta sin föräldraroll och skapa känslan av att det var deras barn.

Thesis (M.S.N.)--Marshall University, 2002. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains v, 60 p. Includes bibliographical references (p. 48-51).

published_or_final_version / Paediatrics / Master / Master of Philosophy

No description available.

Thesis (MHlthSc(OccTh))--University of South Australia, 1999

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 2009. / Includes bibliographical references (p. 234-252) Also available in print.

Thesis (Ph. D.)--Case Western Reserve University, 2008. / [School of Medicine] Department of Bioethics. Includes bibliographical references.