Bakgrund I Sverige drabbas årligen 50 000 personer av förvärvad hjärnskada. Vanliga komplikationer är funktionsnedsättning i övre extremitet, skuldersmärta, spasticitet och sänkt livskvalitet. En fysioterapeutisk rehabiliteringsmetod som försöker minska dessa komplikationer, men som ännu inte utvärderats vetenskapligt är Vasa-konceptet. Syfte Att undersöka vilken effekt en fem veckor lång intervention enligt Vasa-konceptet hade på nämnda komplikationer hos tre personer med förvärvad hjärnskada. Metod   Studien har en Singel Subject Experimentell Design med AB-design för att kunna följa förändringsprocessen över tid hos tre individer. Utfallsmått var Reaching Performance Scale, Patient-Specifik Funktionell Skala, Numerisk Skala, Modifierad Ashworth Skala och Modifierad Short version of Stroke Specific Quality of Life Scale. Studien pågick under sex veckor. Data bearbetades med visuell analys av trender, lutning och stabilitet. Resultat Arm/handfunktionen ökade hos två av tre deltagare. Den självskattade arm/handfunktionen ökade hos samtliga deltagare. Skuldersmärtan slutade öka hos en deltagare och övriga hade ingen smärta under interventionen, förutom vid några enstaka tillfällen. Spasticiteten i armbågsflexorer ökade hos en deltagare och förblev oförändrad hos övriga. I handledsflexorer minskade spasticiteten hos två av deltagarna och var oförändrad hos en. Livskvaliteten ökade hos samtliga deltagare. Konklusion Interventionen i studien hade positiva effekter på arm/handfunktion, skuldersmärta och livskvalitet. Ytterligare studier krävs dock för att kunna bekräfta dessa effekter av Vasa-konceptet. / Background Each year 50 000 persons are affected by acquired brain injury in Sweden. Common complications include disability in the upper extremity, shoulder pain, spasticity and reduced quality of life. A physiotherapeutic rehabilitation method which tries to reduce these complications, but has not yet been evaluated scientifically is the Vasa-concept. Purpose To examine the impact of a five-week intervention with the Vasa-concept on the mentioned complications in three persons with acquired brain injury. Method The study has a Single Subject Experimental Design with an AB-design, focusing on changes over time in three individuals. Outcome measures were Reaching Performance Scale, Patient-Specific Functional Scale, Numeric scale, Modified Ashworth Scale and Modified Short version of Stroke Specific Quality of Life Scale. The entire study lasted for six weeks. Data were processed by visual analysis of trends, tilt and stability. Results Upper extremity function increased in two of three participants. Self-rated upper extremity function increased in all participants. Shoulder pain stopped to increase in one participant and did not occur in the remainders, except for a few occasions. Spasticity in elbow flexors increased in one participant and was unchanged in the remainders. In wrist flexors the spasticity decreased in two participants and was unchanged in one. Quality of life increased in all participants. Conclusion The intervention had positive effects on arm/hand function, shoulder pain and quality of life. Further studies are needed to confirm these effects of the Vasa concept.

Sammanfattning Den här vetenskapliga essän handlar om arbetsterapeutens arbete med neurologisk rehabilitering. Jag gestaltar ett möte med en patient som har drabbats av en stroke och beskriver hur anhöriga påverkar rehabiliteringsprocessen. Problem uppstår när jag inte har lyckats skapa en god relation och samarbete med den anhöriga. Jag funderar över begreppet rehabilitering, kring krisbearbetning och vad det kan innebära att drabbas av en hjärnskada och relaterar det till ett existentiellt och ett relationellt perspektiv. Jag reflekterar över ansvarsfördelningen i vården och hur den fördelas mellan patient, anhörig och arbetsterapeuten i vårdmötet. Mina tankar och reflektioner från mötet med patienten och anhöriga utforskar jag med hjälp av filosofer och andra författare. Min slutsats är att anhöriga spelar en stor roll för att rehabiliteringen ska lyckas och deras behov av stöd behöver beaktas i större utsträckning. Jag behöver skapa förtroendefulla relationer och ha en dialog med patienten och anhöriga för att utveckla ett bra samarbete. Patienten och arbetsterapeuten har ett delat ansvar över rehabiliteringen och det stöd som anhöriga ger är viktigt för att främja tillfrisknandet. / Abstract This scientific essay is about the occupational therapist's work in neurological rehabilitation. I am portraying a meeting with a patient who suffered a stroke and describe how relatives affect the rehabilitation process. Problems arise when I have not managed to create a good relationship and cooperation with the relative. I discuss the concept of rehabilitation, about crisis management and what it can mean to suffer a brain injury from an existential and a relational perspective. I reflect on the division of responsibilities in health care, as well as how it is distributed between patient, relative and the occupational therapist in the patient care meeting. I explore my thoughts and reflections from the meeting with the patient and relatives with the help of philosophers and other writers. My conclusion is that relatives play a major role in the success of rehabilitation and the need for their support needs to be considered to a greater extent. I need to create trusting relationships with both the patient and relatives to develop a good collaboration. The patient and the occupational therapist have a shared responsibility for the rehabilitation and the support provided by relatives is important to facilitate recovery.

I denna vetenskapliga essä beskriver jag två möten med personer som drabbats av stroke. I reflektion kring dessa möten redogör jag för dilemman i min yrkesvardag. Jag försöker att beskriva vikten av att förståelse uppnås mellan mig som sjukgymnast i neurologisk rehabilitering och de personer jag möter. Detta för att rehabiliteringen ska bli bra. Mitt ansvar är att göra personen engagerad i rehabiliteringen och personens ansvar är att aktivt delta. Problem uppstår när personen på grund av sjukdom inte har autonomi och därmed inte kan ta ansvar för sig själv. Kring begreppen praktisk kunskap, möte, ansvar och reflektion redogör jag för filosofers och andra författares tankar och reflekterar vidare kring dessa begrepp kopplat till de möten jag beskriver. Min slutsats är att jag behöver både teoretisk kunskap och praktisk kunskap i mitt arbete. Den praktiska kunskapen är ofta tyst kunskap. Reflektion är viktig för att jag ska kunna utföra mitt arbete så bra som möjligt och samla erfarenhet och praktisk kunskap. Trots att jag försöker att göra etiska val i min yrkesutövning ingår att jag ibland misslyckas. I reflektion och besvikelse över dessa misslyckanden bygger jag mer erfarenhet. / This scientific essay depicts two encounters with individuals who have suffered stroke. While reflecting about these encounters I describe dilemmas in my professional everyday work. I try to describe the importance of understanding between me as a physiotherapist working with neurological rehabilitation and the individuals I encounter. The purpose is achieving good rehabilitation. My responsibility is to make sure the individual feels invested in the rehabilitation and thus actively participate. Problems arise when the person as a result of disease do not have autonomy and consequently is unable to take responsibility. Philosophers’ and other authors’ thoughts and opinions about practical knowledge, encounters, responsibility and reflection as well as my own thoughts about the encounters I have had are described and analyzed. My conclusion is that both theoretical and practical knowledge are needed in my work. The practical knowledge is often tacit knowledge. Reflection is essential for me to be able to do my work as well as possible and to earn experience and practical knowledge. Even though I try to make ethical choices in my occupation I am not always successful. It is when reflecting and feeling disappointed about these failures that I emerge a more experienced professional in my field.