Thesis (M.S.)--West Virginia University, 2006. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains v, 45 p. : ill Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 35-37).

La presse de hard news connaît les prémices d’un changement institutionnel qui se traduit en particulier par un processus de managérialisation des modes de gestion des rédactions et des pratiques professionnelles journalistiques. En mobilisant la théorie néo-institutionnelle, nous appréhendons ce phénomène à travers l’analyse de conflits entre logiques institutionnelles définies par des sous-logiques institutionnelles. On peut ainsi constater une érosion de la robustesse de la logique éditoriale dominante (depuis 1944) dans la gestion des rédactions et des activités journalistiques au profit de la logique business ou d’une nouvelle logique hybride managériale (qui combine des éléments des logiques éditoriale et business). A travers principalement des études ethnographiques menées au sein des rédactions de La Croix, de 20 Minutes et du Parisien-Aujourd’hui en France (entre 2007 et 2009), nous proposons une description des profils des journalistes-managers et une analyse de leur pratiques quotidiennes pour montrer le rôle substantiel rempli par ces JM dans ce processus de managérialisation. Par ailleurs, nous identifions les trois situations majeures dans lesquelles se trouvent aujourd’hui les groupes de PQN relativement à ce processus de managérialisation : des rédactions gouvernées par la logique éditoriale qui reste dominante, des rédactions qui connaissent un changement de logique dominante – passant de la logique éditoriale à la logique business – et des rédactions engagées dans une voie médiane caractérisée par la recherche d’une logique institutionnelle hybride en voie de pré-institutionnalisation. Notre analyse socio-historique de ce changement institutionnel de la presse de hard news (entre 1944 et 2010) conduit enfin à proposer une lecture prospective de la lutte sous-jacente pour la détention du pouvoir de direction des groupes de presse que se livrent actionnaires, managers et journalistes et au sein de laquelle nous identifions le rôle central rempli par les JM dans la définition et l’orientation à donner au processus de managérialisation / Hard news press faces the early beginnings of a deep institutional change through a managerialization process of newsrooms’ and journalistic practices management. Using the new institutionalism theory we assume to scrutinize this change through studying emerging conflicts between institutional logics – and underlying institutional logics – Inside newsrooms. We particularly notice that the strength of the dominant logic (since 1944 in France) – the editorial logic – that traditionally shapes and governs the newsroom and journalistic practices’ management is eroding; thus sometimes the competitive logic – the business logic –appears dominant or a new hybrid logic – combining elements from editorial and business logics – comes up. We have done extensive ethnographic studies inside newsrooms of three French major national newspapers, La Croix, 20 Minutes, and Le Parisien-Aujourd’hui en France (from 2007 to 2009). As a result we offer a first deep description of the characteristics of journalist-managers and analysis of their daily practices, and we show the major role played by these journalist-managers in the managerialization process. We also identify the three major situations that face the French Press groups regarded to managerialization: some newsrooms are still ruled and shaped by the editorial dominant logic; some that face a shift in the dominant logic – from the editorial to the business one; some that experience the attempt to define a hybrid institutional logic that only appears at a proto-institutionalization stage. Our socio-historical analysis of this deep institutional change process that affect the hard news press (from 1944 to 2010) finally invites to consider the evolution of the underlying struggle for power to run the Press firms involving shareholders, managers, and journalists; we assume journalist-managers play and will play the major role in shaping the orientation and content of managerialization process

Feelings of belonging or not belonging to other people are commonly seen as an essential and universal part of human existence. How loneliness is talked about and understood is, however, found to differ depending on historical, cultural and societal contexts. Today, there are intense discussions on loneliness among older people in the Swedish news-press. Constructions within mass media and - in this licentiate thesis - news-press are found to have a significant influence on how older people evaluate their own life and how older people are treated by the surrounding society. Research with this focus is, however, scarce despite the large amount of studies on loneliness and despite research on constructions of older people within mass media being a frequently addressed issue for ageing research. The aim of this thesis is to explore how loneliness among older people is constructed and how the responsibility for reducing loneliness is designated within the Swedish news-press. In Paper 1 the empirical material consisted of 94 news-press articles from the years 2013-2014. The prime finding was that loneliness was not the main focus in the articles from the Swedish news-press. The concept was used more to motivate the need for political change, enhancing the importance of volunteer work and described as a risk factor within research reports. The material analysed in Paper 2 consisted of 40 news-press articles from October 2016. The responsibility for reducing loneliness among older people was found to be designated between welfare state institutions on different levels. Institutions and political parties both defend the planned or performed measures to reduce loneliness, but also admit to not doing enough in this regard. Older people were found to be constructed as recipients of activities for reducing loneliness, and the “we” in “society” were those who should perform activities in order to reduce loneliness among older people. The main overall finding of the thesis is that loneliness was not the main focus in the articles from Swedish news-press. Instead, loneliness was used as a motive for political change and to enhance the value of volunteer work. Furthermore, loneliness among older people is understood as a problem that needs to be solved. The contexts and logics of the mass media were found to have an influence on how loneliness among older people was constructed, as the issue was mainly addressed in local debate articles with ambitions of achieving change. / Känslor av tillhörighet med andra människor betraktas som en viktig och universell del av människans existens. Ensamhet är särskilt relaterat till åldrande och äldre människor. Hur ensamhet pratas om och förstås varierar dock beroende på historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Idag är diskussionerna om ensamhet bland äldre människor intensiva inom svensk dagspress. Konstruktioner inom massmedia har visat sig ha ett betydande inflytande på hur äldre människor värderar sitt eget liv och hur äldre behandlas av det omgivande samhället. Få studier har fokuserat på konstruktioner av äldres ensamhet i massmedia, trots det stora antalet studier om ensamhet och trots att forskning om konstruktioner av äldre inom massmedia är en ofta behandlad fråga inom äldreforskningen. Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka hur ensamhet bland äldre konstrueras och hur ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekas inom svensk dagsspressen. I Studie 1 bestod det empiriska materialet av 94 artiklar från svensk dagspress, från åren 2013-2014. Det främsta resultatet var att ensamhet inte utgjorde huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Ensamhet användes främst som ett begrepp för att motivera behovet av politisk förändring, betona värdet av volontärarbete och för att i forskningsrapporter beskriva riskfaktorer för äldre personers hälsa. Materialet som analyserades i Studie 2 var 40 artiklar från svensk dagspress, från oktober 2016. Ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekades mellan välfärdsstatliga institutioner på olika nivåer. Institutioner och politiska partier försvarade de planerade eller genomförda åtgärderna för att minska ensamhet, men erkände också att de inte gör tillräckligt i frågan. Äldre personer konstruerades som mottagare av aktiviteter för att minska ensamhet, och "vi" i "samhället" var de som borde utföra aktiviteter för att minska ensamhet bland äldre. De främsta resultaten från denna avhandling är att ensamhet inte är huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Istället användes ensamhet som motiv för politisk förändring och för att betona värdet av volontärarbete. Vidare förstås ensamhet bland äldre människor som ett problem som behöver lösas. Massmediala sammanhang och logiker visade sig ha ett inflytande på hur ensamhet bland äldre konstrueras, eftersom frågan huvudsakligen behandlades i lokala debattartiklar, med ambitioner om att åstadkomma förändring.