No description available.

<p>The question how teaching should be organized in order to give the students the help and support they need to reach their goals is always of vital interest. All students are unique individuals with different prerequisities, possibilities and needs. Streaming in mathematics could be one solution.</p><p>The first week at upper secondary school a diagnostic test is carried through. Thereafter, the result is used as a basis for dividing the classes into different teaching groups. Thus, the groups working with mathematics become more homogeneous and the students’ previous knowledge is approximately at the same level. As a result of this, the teaching can be adjusted to each individual student’s needs.</p><p>But what do the students think about streaming? What are the groups called? Are there differences in values and attitudes between the groups? How do other students, teachers or parents look upon streaming? Is it possible to change groups? Are the students stimulated by streaming or is it a means to facilitate for the teachers? The aim of my survey is to examine students’ opinion of mathematics at upper secondary school. The survey was implemented in a small town in Central Sweden and comprises 228 students in 13 teaching groups.</p><p>My survey shows that streaming is needed in order to meet the different needs of all students. However, it should be developed to involve a greater freedom of choice during the students’ education at upper secondary school. More streamed teaching would lead to a lower pace of teaching and more suited course literature which would improve the students’ results. However, it is also very important that the teacher does not see the streamed group as homogeneous, but is aware of the students’ varying comprehension. The teacher should also have the same expectations on all students, use neutral names for the groups and value all levels alike.</p> / <p>Det har länge diskuterats hur undervisningen bäst ska utformas för att ge eleverna den hjälp och det stöd de behöver för att nå sina mål. Alla elever är unika individer, med olika förutsättningar, möjligheter och behov. Nivågruppindelning i matematik kan vara en lösning. Första veckan på gymnasiet görs ett diagnostiskt prov. Resultatet använder lärarna sedan som underlag för klassernas indelning i olika undervisningsgrupper. Matematikgrupperna antas då vara mer homogena där elevernas förkunskaper är ungefär på samma nivå. Undervisningen kan då bättre anpassas för var enskild elevs behov.</p><p>Men hur uppfattar eleverna nivågruppindelningen? Hur benämns grupperna? Förekommer det värderingar eller attitydskillnader mellan grupperna, från andra elever, lärare eller föräldrar? Går det att byta grupp? Stimuleras eleverna av gruppindelningen, eller är den mest till för lärarna? Syftet med det här arbetet är att undersöka elevers uppfattning i matematik på gymnasiet. Undersökningen gjordes i en mindre mellansvensk stad, och omfattade 228 elever i 13 undervisningsgrupper.</p><p>Nivågrupperingar behövs i skolan för att möta elevers olika behov, men bör utvecklas till större valfrihet av grupptillhörighet under gymnasietiden. Mer differentierad undervisning, ge möjlighet till lägre undervisningstempo och anpassad kurslitteratur, skulle höja elevernas resultat. Men det är också viktigt att läraren inte ser den nivåindelade gruppen som homogen, utan räknar med varierad förståelse, har lika förväntningar på alla elever, använder oladdade benämningar till grupperna samt värderar alla nivåer lika högt.</p>

The question how teaching should be organized in order to give the students the help and support they need to reach their goals is always of vital interest. All students are unique individuals with different prerequisities, possibilities and needs. Streaming in mathematics could be one solution. The first week at upper secondary school a diagnostic test is carried through. Thereafter, the result is used as a basis for dividing the classes into different teaching groups. Thus, the groups working with mathematics become more homogeneous and the students’ previous knowledge is approximately at the same level. As a result of this, the teaching can be adjusted to each individual student’s needs. But what do the students think about streaming? What are the groups called? Are there differences in values and attitudes between the groups? How do other students, teachers or parents look upon streaming? Is it possible to change groups? Are the students stimulated by streaming or is it a means to facilitate for the teachers? The aim of my survey is to examine students’ opinion of mathematics at upper secondary school. The survey was implemented in a small town in Central Sweden and comprises 228 students in 13 teaching groups. My survey shows that streaming is needed in order to meet the different needs of all students. However, it should be developed to involve a greater freedom of choice during the students’ education at upper secondary school. More streamed teaching would lead to a lower pace of teaching and more suited course literature which would improve the students’ results. However, it is also very important that the teacher does not see the streamed group as homogeneous, but is aware of the students’ varying comprehension. The teacher should also have the same expectations on all students, use neutral names for the groups and value all levels alike. / Det har länge diskuterats hur undervisningen bäst ska utformas för att ge eleverna den hjälp och det stöd de behöver för att nå sina mål. Alla elever är unika individer, med olika förutsättningar, möjligheter och behov. Nivågruppindelning i matematik kan vara en lösning. Första veckan på gymnasiet görs ett diagnostiskt prov. Resultatet använder lärarna sedan som underlag för klassernas indelning i olika undervisningsgrupper. Matematikgrupperna antas då vara mer homogena där elevernas förkunskaper är ungefär på samma nivå. Undervisningen kan då bättre anpassas för var enskild elevs behov. Men hur uppfattar eleverna nivågruppindelningen? Hur benämns grupperna? Förekommer det värderingar eller attitydskillnader mellan grupperna, från andra elever, lärare eller föräldrar? Går det att byta grupp? Stimuleras eleverna av gruppindelningen, eller är den mest till för lärarna? Syftet med det här arbetet är att undersöka elevers uppfattning i matematik på gymnasiet. Undersökningen gjordes i en mindre mellansvensk stad, och omfattade 228 elever i 13 undervisningsgrupper. Nivågrupperingar behövs i skolan för att möta elevers olika behov, men bör utvecklas till större valfrihet av grupptillhörighet under gymnasietiden. Mer differentierad undervisning, ge möjlighet till lägre undervisningstempo och anpassad kurslitteratur, skulle höja elevernas resultat. Men det är också viktigt att läraren inte ser den nivåindelade gruppen som homogen, utan räknar med varierad förståelse, har lika förväntningar på alla elever, använder oladdade benämningar till grupperna samt värderar alla nivåer lika högt.

Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.

This study aims to explore the specific didactic conditions identified by Swedish as a second language teachers working with content-based language instruction for newly arrived students with a strong educational background and solid subject knowledge, but very limited knowledge of Swedish – and to discuss the possible approaches the teachers suggest. The study is inspired by the fact that in 2022, a significant number of students from Ukraine started enrolling in language introduction programs across the country. This particular category of students is the target group of the study.  Starting from a sociocultural understanding of learning, where the role of the teacher is crucial to the students’ knowledge and identity development, this study utilizes group interviews with second language teachers at three different schools. Using grounded theory as method, the teachers’ reflections have guided the research process in a pendulum motion between data and analysis, to a point where theoretical saturation was achieved. The result indicate that the teachers identify lacking motivation among students from Ukraine as an obstacle to language learning, which they attribute to the students' uncertain living conditions, and to a discrepancy between the current instruction and the students' previous education and level of knowledge. In response, the teachers in varying degrees adapt their instruction to the pace and level of the Ukrainian students. The study also shows that the teachers believe grouping the Ukrainian students in homogenous groups to be beneficial for their motivation and second language acquisition. The findings are discussed in the context of research on ability grouping and the impact of educational background on second language learning, using content-based language instruction theory as a framework.