Den här studien handlar om den verklighet som många andraspråksinlärare befinner sig i; nämligen att studera ett nytt, avancerat ämne parallellt med andraspråkinlärning i språket som ämnesstudierna bedrivs på. Studien ansluter till den pågående andraspråksforskningen, närmare bestämt de behov, framsteg och misslyckanden en andraspråksinlärare möter i sin strävan att nå sitt mål om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andraspråksinlärare. Den högskolestuderande andraspråksinläraren i den här studien anger att han aldrig fått språkutvecklande ämnesundervisning, tillräcklig interaktion och stöttning på målspråket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller på nuvarande utbildning på högskolenivå. Därför vill jag i den här studien undersöka om hans förmåga att förbättra de egna inlärningsstrategierna kan underlätta framgång i studier. Genom praktiska övningar och reflektioner söker jag i den här studien se om han tar steg mot självstyrt lärande. Analysen baseras på insamlingsdata och det mönster som framträder i hans uttalanden och reflektioner. Studien är således en introspektiv studie där inlärarperspektivet på det egna lärandet står i fokus. De metoderna som används i studien är kvalitativa i form av semistrukturerade intervjuer, samtal, loggboksanteckningar med styrda och öppna frågor och aktiviteter med läsförståelsestrategier. Det introspektiva inslaget genomsyrar studien vilket vill ur inlärarperspektiv beskriva informantens inlärningssituation under utveckling. Den här studiens resultat visar att informanten är mer medveten om sina befintliga läsförståelsestrategier nu och öppen för att ta till sig nya läsförståelsestrategier. Informanten har dock behov av repetitiva aktiviteter under stöttning för att kunna befästa dessa. Informanten utvecklas mot självstyrt lärande och hans medvetenhet om inlärningsprocesserna höjs samt att han har börjat identifiera de inlärningsstilar och strategier som han föredrar.

Sammanfattning Syftet med studien är att ge ökade kunskaper om nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom tio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger och sva-lärare är syftet att skapa kunskap kring hur arbetet med nyanlända elever ser ut. Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd får dessa elever? Studien fokuserar på de elever som kommer till Sverige under sin högstadietid då det under den perioden, jämfört med låg- och mellanstadiet, tar längre tid att förvärva ett skolspråk. Skolspråket är mer utvecklat och fyllt av ämnesspecifika begrepp.  Resultatet visar att studiens samtliga skolor genomför Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och att informanterna vid behov gör kompletterande tester. De elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter får stöd vilket kan vara att tillbringa sin första tid i en förberedelseklass eller att få hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Translanguing, cirkelmodellen och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt nämns också som stöd. Samtidigt saknar informanterna fasta rutiner kring kartläggningen och dess efterarbete. Åsikterna kring förberedelseklass och direktinkludering går isär. Det handlar mycket om inkludering och exkludering och samtliga informanter betonar att alla elever måste få möjlighet att känna sig inkluderade. Informanterna menar att en samsyn på skolan och långsiktiga pedagogiska lösningar är avgörande faktorer. Av resultatet framgår även att endast en skola har specialpedagogisk hjälp kopplad till de nyanlända eleverna.

This study aims to explore the specific didactic conditions identified by Swedish as a second language teachers working with content-based language instruction for newly arrived students with a strong educational background and solid subject knowledge, but very limited knowledge of Swedish – and to discuss the possible approaches the teachers suggest. The study is inspired by the fact that in 2022, a significant number of students from Ukraine started enrolling in language introduction programs across the country. This particular category of students is the target group of the study.  Starting from a sociocultural understanding of learning, where the role of the teacher is crucial to the students’ knowledge and identity development, this study utilizes group interviews with second language teachers at three different schools. Using grounded theory as method, the teachers’ reflections have guided the research process in a pendulum motion between data and analysis, to a point where theoretical saturation was achieved. The result indicate that the teachers identify lacking motivation among students from Ukraine as an obstacle to language learning, which they attribute to the students' uncertain living conditions, and to a discrepancy between the current instruction and the students' previous education and level of knowledge. In response, the teachers in varying degrees adapt their instruction to the pace and level of the Ukrainian students. The study also shows that the teachers believe grouping the Ukrainian students in homogenous groups to be beneficial for their motivation and second language acquisition. The findings are discussed in the context of research on ability grouping and the impact of educational background on second language learning, using content-based language instruction theory as a framework.

On the foundation of Multiliteracies presented by The New London Group (Cazden m.fl.1996) that calls for recognising students’ multilingualism and multimodality, this study seeks to explore what beliefs in-service teachers in linguistically diverse classrooms express about usage of multimodal resources for meaning making. This study strives in particular at understanding whether teachers view such usage as beneficial for multilingual students’ learn­ing. In addition, this longitudinal qualitative study inspired of both intervention studies and design-based studies seeks to understand the connections between teachers’ beliefs and professional develop­ment programs. My data consists of six teachers’ beliefs expressed in reflections and in their reported teaching during a year of professional develop­ment. Through content analysis, the results show that all teachers view usage of multimodal meaning making resources as giving extended learning opportunities. Five of the teachers also see extended participation through this usage. A significant result is that the teachers view multimodal meaning making as scaffolding, rather than recognizing multimodal resources as an insepar­­­able part of all communication. Accordingly, the implicit meaning making through multimodal resources for scaffolding understanding seems to be more implemented in their teaching design than explicit teaching of multimodal usage for functional communicative purpose. However, four of the teachers aims at building explicit awareness of multimodal choices and its effects through their teaching design. These results show inter­connections between the professional development to both content and form.