Den här studien handlar om den verklighet som många andraspråksinlärare befinner sig i; nämligen att studera ett nytt, avancerat ämne parallellt med andraspråkinlärning i språket som ämnesstudierna bedrivs på. Studien ansluter till den pågående andraspråksforskningen, närmare bestämt de behov, framsteg och misslyckanden en andraspråksinlärare möter i sin strävan att nå sitt mål om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andraspråksinlärare. Den högskolestuderande andraspråksinläraren i den här studien anger att han aldrig fått språkutvecklande ämnesundervisning, tillräcklig interaktion och stöttning på målspråket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller på nuvarande utbildning på högskolenivå. Därför vill jag i den här studien undersöka om hans förmåga att förbättra de egna inlärningsstrategierna kan underlätta framgång i studier. Genom praktiska övningar och reflektioner söker jag i den här studien se om han tar steg mot självstyrt lärande. Analysen baseras på insamlingsdata och det mönster som framträder i hans uttalanden och reflektioner. Studien är således en introspektiv studie där inlärarperspektivet på det egna lärandet står i fokus. De metoderna som används i studien är kvalitativa i form av semistrukturerade intervjuer, samtal, loggboksanteckningar med styrda och öppna frågor och aktiviteter med läsförståelsestrategier. Det introspektiva inslaget genomsyrar studien vilket vill ur inlärarperspektiv beskriva informantens inlärningssituation under utveckling. Den här studiens resultat visar att informanten är mer medveten om sina befintliga läsförståelsestrategier nu och öppen för att ta till sig nya läsförståelsestrategier. Informanten har dock behov av repetitiva aktiviteter under stöttning för att kunna befästa dessa. Informanten utvecklas mot självstyrt lärande och hans medvetenhet om inlärningsprocesserna höjs samt att han har börjat identifiera de inlärningsstilar och strategier som han föredrar.

The purpose of this research is to learn and understand how successful learning in mathematics affects students in their studies overall. The research also aims to define how mathematics can be useful as a motivator in other school related subjects. According to Stenhag (2010), it is possible to use the grade in mathematics as an indicator of students’ grades in general. The higher the grades are in mathematics, the higher they tend to be in other school subjects. The report also tries to explain what it is about mathematics that help students achieve higher results. Is it the character of mathematics in itself, or is it the fact that good results in mathematics give the students a higher motivation? The report consists of a thorough literature study on learning, what happens in our brain as we learn new things, what motivational factors there are and which part mathematics play in all of these. Furthermore, the study presents a text analysis of the core content in mathematics, to define whether there is something particular in common with other subjects. There is also a survey presented in the report, executed by students in year nine, that presents the students’ own thoughts and opinions on mathematics in general. Additionally, there are a couple of interviews with students’ in which they tell about their own experiences of how mathematics have helped them achieve better in other school subjects. The conclusion of the study is that students that do well in mathematics enhances their motivation to study other school related subjects.