The purpose of the essay has been to contribute to research by highlighting a part of the migration topic that has been somewhat overshadowed. The focus, instead of emigrants, has been on the people who re- immigrated to Sweden. The study is limited to two periods of time, 1891 – 1900 and 1901 – 1910, but also with a delimitation to the city of Skövde. The source material is based on summary population reports retrieved vis the Emiweb database but extracts from parish books and censuses from the National Archives (Riksarkivet) have also been used. The starting point for the qualitative elements has been in literature. Statistics have been compiled and presented in diagrams and tables, with an accompanying piece of text. In order to provide qualitative input to some of the re-immigrants, ten case studies have been conducted. Additional qualitative components are evident in the question of the connection between emigration, immigration and push and pull factors.  The result shows that there were more than double the number of re-immigrants to Skövde in the first period, with 125 people. The second period it was 53 people. The age, sex, marital status and occupation of the immigrants have been examined, and it was found that these largely correspond to the national pattern. Applicable push and pull factors it appeared to be mainly high and low economic cycles as important. Based on the literature used, it became clear how the economic cycles affected the relocation exchange. When times were worse on the other side of the Atlantic Ocean, fewer emigrated and more re- immigrated. The main example of this is in 1894, when reimmigration was almost as high as emigration. More driving forces that are not infrequently mentioned are the letters sent between relatives and friends. Over time, it became increasingly common to also send pre-paid tickets home to Sweden, to get these people to move to America.

Diss.--Philosophische Fakultät--Freiburg i. Br.--Albert-Ludwigs-Universität. / Bibliogr. p. 233-243.

Zugl.: Würzburg, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2005

University, Diss., 2002--Kiel. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2001.

Hur rapporterades det om utvandringen från Sverige till Nordamerika i svensk press under år 1887? Den här uppsatsen handlar om en undersökning som avser att besvara denna fråga genom att analysera artiklar ur den konservativa dagstidningen Smålandsposten och den liberala dagstidningen Blekinge Läns Tidning från 1887, ett av de år då flest svenskar utvandrade till Nordamerika. Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys svara på hur objektiviteten i utvandrarartiklarna såg ut, i vilka sammanhang och med vilken frekvens som tidningarna rapporterade om emigrationen, hur utvandrarna skildrades i artiklarna, vilka källor som journalisterna använde till sina utvandrarartiklar samt hur skribenterna använde namnsignering i artiklarna. Den kvantitativa studien består av totalt 306 analyserade tidningsnummer, i vilka 122 artiklar berör Amerikaemigrationen. Dessa 122 utvandrarartiklar har analyserats kvalitativt utifrån undersökningens frågeställningar. Analyserna har baserats på tidigare forskning om utvandringen från Sverige till Nordamerika samt tidigare forskning om journalistik, främst svensk presshistoria. Undersökningen visar bland annat att den vanligast förekommande rapporteringen om emigrationen i Blekinge Läns Tidning var korta texter som beskrev emigranternas avresor från Göteborg till Amerika medan texter om emigrantöden och ovanliga händelser var den vanligast förekommande rapporteringen i  Smålandsposten. Den största delen av de emigrantartiklar som de båda tidningarna publicerade under år 1887 var neutralt vinklade. Smålandsposten var dock mer kritisk till emigrationen än Blekinge Läns Tidning, vilket syns i det faktum att Smålandsposten publicerade betydligt fler negativt vinklade emigrantartiklar än Blekinge Läns Tidning, ofta skrivna med en avskräckande ton och med formuleringar som: ”Emigrationen tilltar på ett i sanning oroväckande sätt” (Smålandsposten, 1887-02-26), varifrån uppsatsen har fått sin titel. Undersökningen visar också att de båda tidningarnas sätt att skildra utvandrarna på påminde om varandra, bortsett från att det skrevs mer om utvandrarnas motiv till att emigrera i Blekinge Läns Tidning än i Smålandsposten.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur den mindre landsbygdsförsamlingen, Fredsberg, var en del av emigrationen till Nordamerika under 1800-talet. Studien är inriktad på två tidperioder, 1871 – 1880, samt 1891 – 1900, och fokus ligger på att se hur utvandringen utvecklats över tid. Därmed tas ett antal aspekter upp som undersöks, vilka består av att se antalet män / kvinnor, gifta / ogifta inklusive ålder och antalet barn. Källmaterialet som har använts i uppsatsen är hämtat från den digitala arkivresursen Emiweb. Hemsidan erbjuder summariska folkmängdsrörelser som inhämtats från Statistiska Centralbyrån, där präster över hela landet varit uppgiftslämnare.  Varje år i perioderna undersöks och resultatet har presenterats i diagram med tillhörande stycke. Bl.a. visar resultatet att det var fler kvinnor än män under perioden 1871 – 1880 som emigrerade från Fredsberg, vilket är en skillnad jämfört den nationella utvandringen. Det visade sig även att den genomsnittliga emigrationen per tusen invånare var något högre under båda perioderna, jämfört med samma snitt för hela den svenska utvandringen. Sammantaget har uppsatsens resultat för Fredsbergs utflyttningsförsamling visat sig varit i paritet med den svenska helhetliga utvandringen, men med viss utmärkelse som exemplet med fler kvinnor än män.

The purpose of this study is to analyze the emigration from Mälaröarna to North America between 1876–1910. Gender, marital status and profession amongst the emigrants will be examined. The used source material is “flyttningslängder” from the eight parishes that together formed the group of islands called Mälaröarna during the period in question. In total, 292 people emigrated from Mälaröarna to North America during the period in question. The majority of emigrants were men, although the male predominance was surprisingly scarce. Over time, an increasing proportion of emigrants came alone and not as part of a family. The emigration showed a social homogeneity in terms of profession amongst the emigrants.

Beitrag aus dem Jahrbuch der Staatlichen Ethnographischen Sammlungen Sachsen aus dem Jahre 2013.