Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige.   Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>