<p>Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös.</p><p>Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden.</p><p>Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna.</p><p>Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades.</p><p>Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar.<em></em></p>

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös. Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden. Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna. Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades. Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande. Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan. Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder. I tioårsåldern förekom dessutom förton i helt vuxenlik utsträckning. Resultaten tyder dock på att svenska vuxna ej nödvändigtvis behöver producera tonande klusiler med förton. Inga tydliga könsskillnader erhölls. De normvärden för VOT som har tagits fram i föreliggande studie kan nyttjas som referensmaterial vid utredning av barn med talstörningar. / Voice onset time (VOT) is a temporal acoustic parameter, which reflects the timing of speech motor control. VOT is said to be the most reliable acoustic cue of whether a plosive is voiceless or voiced. The aim of the present study was to investigate and compare VOT among Swedish children (8, 9, 10, 11 years) and adults to examine the development of VOT and to obtain Swedish normative data. Audio recordings were performed on 150 children and 36 adults when pronouncing the Swedish plosives in minimal pairs. Acoustic analyses were then carried out. The results indicated that the voiceless plosives seemed to be produced with adult like VOT-values around the age of nine. The voiced plosives in turn, appeared to be produced with adult like values at approximately ten years of age. By the age of ten, also prevoicing was found in a fully adult like extent. Though, the results indicate that not all Swedish adults produce voiced plosives with prevoicing. No evident gender differences were found. The normative data for VOT that have been obtained in the present study can be used as normative data when assessing children with speech disorders.

<p>The oral sensory ability in children can be assessed through test of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Currently, these two tests are not frequently used in clinical settings, and normative data are not always available. The aim of this study was to establish normative data for these two tests in children aged 5;6 to 7;0 years. Further, intention was to compare the results with respect to age and gender. In total 103 children participated, 49 boys and 54 girls. The participants were divided into three age-groups. The results regarding intraoral stereognosis showed significant differences between genders, where boys performed poorer than girls. Differences between two of the three age-groups could also be established. The results show that an improvement can be expected in children six years and older.</p><p>Regarding two-point discrimination 73 of the 103 children performed perfectly. The remaining children’s scores were also consistently high. No differences between gender and age were found.</p><p>There was no correlation between the test results of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Therefore it would be necessary to perform both these tests in assessment, since they probably examine two separate aspects of the oral sensory ability.</p><p> </p> / <p>Oral sensorisk förmåga hos barn kan bland annat utredas genom test av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination. Dessa två test är i nuläget inte särskilt kliniskt utbredda, och normvärden saknas ofta. Föreliggande studie syftade till att fastställa normvärden för dessa två test hos barn mellan 5;6 och 7;0 år. Vidare jämfördes även testresultaten med avseende på åldersgrupp och kön. 103 barn deltog i studien, varav 49 var pojkar och 54 var flickor. Deltagarna delades in i tre åldersgrupper. Resultatet visade signifikanta könsskillnader på test av intraoral stereognosi, där pojkarnas resultat var något sämre än flickornas. Även skillnader mellan två av åldersgrupperna konstaterades gällande intraoral stereognosi. Resultatet visar att en förbättring på testet kan förväntas då barnen har fyllt sex år.</p><p>Angående test av tvåpunktsdiskrimination klarade 73 av de 103 barnen testet felfritt, och överlag presterade barnen mycket bra på testet. Inga skillnader mellan kön eller åldersgrupper noterades beträffande test av tvåpunktsdiskrimination.</p><p>Testresultaten av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination korrelerade inte. Därför är det sannolikt nödvändigt att i utredning utföra båda testen, eftersom det kan röra sig om två olika aspekter av intraoral sensorik.</p><p> </p>

The oral sensory ability in children can be assessed through test of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Currently, these two tests are not frequently used in clinical settings, and normative data are not always available. The aim of this study was to establish normative data for these two tests in children aged 5;6 to 7;0 years. Further, intention was to compare the results with respect to age and gender. In total 103 children participated, 49 boys and 54 girls. The participants were divided into three age-groups. The results regarding intraoral stereognosis showed significant differences between genders, where boys performed poorer than girls. Differences between two of the three age-groups could also be established. The results show that an improvement can be expected in children six years and older. Regarding two-point discrimination 73 of the 103 children performed perfectly. The remaining children’s scores were also consistently high. No differences between gender and age were found. There was no correlation between the test results of intraoral stereognosis and two-point discrimination. Therefore it would be necessary to perform both these tests in assessment, since they probably examine two separate aspects of the oral sensory ability. / Oral sensorisk förmåga hos barn kan bland annat utredas genom test av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination. Dessa två test är i nuläget inte särskilt kliniskt utbredda, och normvärden saknas ofta. Föreliggande studie syftade till att fastställa normvärden för dessa två test hos barn mellan 5;6 och 7;0 år. Vidare jämfördes även testresultaten med avseende på åldersgrupp och kön. 103 barn deltog i studien, varav 49 var pojkar och 54 var flickor. Deltagarna delades in i tre åldersgrupper. Resultatet visade signifikanta könsskillnader på test av intraoral stereognosi, där pojkarnas resultat var något sämre än flickornas. Även skillnader mellan två av åldersgrupperna konstaterades gällande intraoral stereognosi. Resultatet visar att en förbättring på testet kan förväntas då barnen har fyllt sex år. Angående test av tvåpunktsdiskrimination klarade 73 av de 103 barnen testet felfritt, och överlag presterade barnen mycket bra på testet. Inga skillnader mellan kön eller åldersgrupper noterades beträffande test av tvåpunktsdiskrimination. Testresultaten av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination korrelerade inte. Därför är det sannolikt nödvändigt att i utredning utföra båda testen, eftersom det kan röra sig om två olika aspekter av intraoral sensorik.