Media affects our views of the world and plays a large part in creation and dissemination of social representations. Through media’s increasing importance, people and organizations need to work harder to stand out among the large amounts of brands that exists today.In 2013, Umeå Energi launched a commercial concept about Dolf and Järven, two characters living in Lill-Grobban, a fictional village outside of Umeå. The aim of this qualitative study is to examine how Umeå Energi uses stereotypes in the commercial concept Dolf and Järven and how this affects the respondents, and in the long run the stereotypification of norrlandians. To achieve this aim the following theories have been applied: stereotypes, identity and storytelling. The study was conducted through three focus group interviews with students, professionals and senior citizens, plus one informant interview with a marketer at Umeå Energi.The results and analysis of the study shows that students and professionals thinks the commercials are entertaining, while senior citizens are of a negative opinion; they believe it’s an outrageous and parodic image of locals represented in the commercials. The study also shows that the dialect of the northern Sweden is a large part in creating the stereotypical local in northern Sweden. Professionals and students have a positive image of Umeå Energi after watching the commercials while senior citizens are skeptical. Overall, the study's results show large differences in how the commercials about Dolf and Järven is being received by the respondents. Students and professionals think that the commercials are entertaining, while senior citizens disagree. They are of the opinion that the commercials show an exaggerated and negative image of norrlandians. / Medierna påverkar vår världsbild och spelar en stor roll för utformningen och spridningen av sociala representationer. I och med mediernas allt större plats i våra liv ökar behovet hos både människor och organisationer att sticka ut för att synliggöra sig i bruset av alla varumärken som finns.Umeå Energi lanserade 2013 ett reklamkoncept med karaktärerna Dolf och Järven som bor i Lill-Grobban, en fiktiv ort någonstans utanför Umeå. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur Umeå Energi använder sig av en stereotyp bild av norrlänningar i sitt reklamkoncept Dolf och Järven och hur detta påverkar mottagarna, samt i förlängningen även bilden av den stereotypa norrlänningen. Teorierna som används är stereotyper, identitet och storytelling. För studien genomförs tre fokusgruppintervjuer med studenter, yrkesverksamma respektive pensionärer, samt en enskild intervju med marknadsförare på Umeå Energi.Studien visar att studenter och yrkesverksamma upplever reklamfilmerna om Dolf och Järven som underhållande medan pensionärerna är negativt inställda; de anser att det är en överdriven och parodisk bild av norrlänningen som förmedlas. Av studien framgår även att den norrländska dialekten är en stor del i skapandet av den stereotypa norrlänningen. Yrkesverksamma och studenter har en positiv inställning till Umeå Energi efter att ha sett reklamfilmerna medan pensionärerna är skeptiska. Överlag visar studiens resultat stora skillnader i hur reklamfilmerna om Dolf och Järven mottas bland äldre och yngre personer. Studenter och yrkesverksamma anser att reklamfilmerna är underhållande, något som inte pensionärerna håller med om då de tycker att reklamfilmerna förmedlar en överdriven och negativ bild av norrlänningen.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna   Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt   Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014   Antal ord i uppsatsen: 10 831   Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår.   Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013.   Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna.   Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.