Bakgrund: Dödshjälp har under många år varit en omdiskuterad debatt. Huruvida dödshjälp är lagligt eller inte skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige är dödshjälp ännu inte legaliserat. När en människa har en obotlig sjukdom eller vid vård i livets slutskede kan vissa människor uttrycka en önskan om att få hjälp att avsluta sitt eget liv, något som kan innebära att sjuksköterskan då behöver ta itu med dödshjälpsförfrågningar oavsett om dödshjälp är legaliserat eller inte samt finnas där för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som önskar dödshjälp. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Sökning av artiklar gjordes i databasen CINAHL. Därefter bearbetades och analyserades artiklarna enligt Aveyard tematiska analysmetod. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att dödshjälp utgjorde en komplex, känslomässig och intensiv process. Lidande och att bibehålla sin autonomi var de främsta orsakerna till patienters önskan om dödshjälp. Olika faktorer var avgörande för om sjuksköterskan valde att delta eller inte delta i dödshjälp.  Resultatet presenterades i tre huvudteman: dödshjälp är en komplex process, huvudorsaker till varför patienter önskar dödshjälp och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar ställningstagandet till dödshjälp.  Slutsats: Studier visar att sjuksköterskor kommer möta patienter som önskar dödshjälp oavsett var sjuksköterskorna är verksamma. Dödshjälp är förknippat med starka känslor och är en komplex process som utmanar sjuksköterskorna professionellt och personligen. Olika faktorer påverkar hur sjuksköterskorna förhåller sig till dödshjälpsprocessen och patienternas förfrågningar om dödshjälp. Litteraturstudien syftar till att sprida kunskap och förståelse om dödshjälp utifrån sjuksköterskors tidigare erfarenheter. / Background: Euthanasia has been a controversial debate for many years. Whether or not euthanasia is legal differs from country to country. In Sweden euthanasia is not legalized yet. When a person has an incurable disease or in end-of-life care, some people may express a desire to be helped to end their own life, which may mean that the nurse then needs to deal with euthanasia requests regardless of whether euthanasia is legalized or not and to be there for the patient. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients who wish to be euthanized.  Method: A descriptive literature study based on 12 scientific qualitative articles. Articles were searched in the CINAHL database. The articles were then processed and analyzed according to Aveyard's thematic analysis method. Main Results: The results showed that nurses' experiences were that euthanasia was a complex, emotional and intense process. Suffering and maintaining one's autonomy were the main reasons for patients' desire for euthanasia. Different factors were decisive for whether the nurse chose to participate or not participate in euthanasia. The results were presented in three main themes: euthanasia is a complex process, main reasons why patients wish euthanasia and nurses' experiences of factors that influence attitudes towards euthanasia. Conclusion: Several studies show that nurses will encounter patients who wish to be euthanized regardless of where the nurses work. Euthanasia is associated with strong emotions and is a complex process that challenges nurses professionally and personally. Different factors influence how nurses relate to the euthanasia process and patient’s request for euthanasia. The literature study aims to spread knowledge and understanding about euthanasia based on nurses' previous experiences.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation är en ledande orsak till ogynnsamma händelser inom omvårdnaden. Kommunikationen påverkar både patientens tillfredsställelse och behandlingsresultatet. Brister i kommunikation kan leda till bristande information, förminskande attityder och bristande delaktighet vilket leder till felaktiga diagnoser och fördröjd eller ineffektiv medicinsk behandling. Syfte: Syftet var att belysa kommunikationens påverkan på omvårdnadsprocessen ur sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats där tio artiklar granskades och bearbetades. Resultat: Resultatet presenteras av två huvudkategorier: kommunikation under omvårdnaden och förbättringsmöjligheter inom kommunikation. Sjuksköterskorna betonade att effektiv kommunikation var avgörande för patientsäkerheten eftersom brister i kommunikationen kan innebära risker för patienterna. Sjuksköterskor strävade efter att etablera meningsfulla relationer med patienterna och betonade vikten av att använda strategier för att förbättra kommunikationen inom vården. Flera sjuksköterskor betonade behovet av regelbunden uppdatering av kommunikationsutbildning för att förbättra vårdkvaliteten och säkerheten. Konklusion: Sjuksköterskor avslöjar utmaningar inom kommunikation under omvårdnadsprocessen. Det framkom att det fanns tidsbrist och ett ökat behov av utbildning, vilket i sin tur påverkar omvårdnadsprocessen. Fortsatt forskning om både verbal och icke-verbal kommunikation och dess påverkan på omvårdnadsprocessen utifrån sjuksköterskors erfarenheter är väsentligt för att förbättra vårdkvaliteten. / Background: Deficient communication is a leading cause of adverse events in nursing. Communication influences both patient satisfaction and treatment outcomes. Communication gaps can result in inadequate information, belittling attitudes and lack of involvement, leading to incorrect diagnoses and delayed or ineffective medical treatment. Aim: The purpose was to highlight the impact of communication on the nursing process from nurses’perspective. Method: A general literature study employing an inductive approach where ten articles were reviewed and analysed. Results: The results are presented in two main categories: communication during nursing care and improvement opportunities within communication. Effective communication was identified fundamental by nurses, it is crucial for patient safety as deficiencies could mean risks to patients. Nurses aim to establish meaningful patient relationships with patients and emphasized the importance of employing strategies to enhance communication in healthcare Several nurses emphasized the need for regular updates in communication training to enhance both quality of care and safety. Conclusion: Nurses reveal communication challenges during the nursing process, influenced by time constraints and increased educational needs, impacting the nursing process. Further research on both verbal and non-verbal communication and its impact on the nursing process from nurses’ perspectives is essential to improve quality of care.

Background: Adolescents in need of care that cannot be provided by Child and Adolescent Psychiatry, or by other aid provided by the Social service can be placed and cared for at the youth facilities of the Swedish National Board of Institutional Care (SiS). Adolescents being cared for at the youth facilities of SiS have complex needs of care, including both psychiatric conditions and psychosocial issues. At every institution at least one nurse with responsibility of the adolescents' care is employed. There is a lack of research on how these nurses experience the care which they provide at the youth facilities. Purpose: The aim of the study was to describe the experiences of the nurses caring for adolescents in the SiS. Method: A qualitative interview study was conducted. Eight nurses employed by the SiS were interviewed. The data was then analyzed according to Lundberg and Graneheim's model for qualitative content analysis. Results: The results are presented in three main themes and nine subthemes: Challenges and opportunities with working within SiS. Lack of collaboration and information, resources and competence and the work environment within SiS. The role of the nurse. Experience of working under different laws and assuming different work roles, leading and training other staff. Meeting the care needs of adolescents. To be able to see the entire adolescent, create an alliance and educate the youth about their own health. Conclusion: The nurses experienced an inexplicit health care assignment within SiS. They experienced a lack of health care competence among the staff working at the wards. A better collaboration with other health care departments, such as Child and Adolescent Psychiatry and primary care centers, was considered desirable. The adolescents are considered to present with great suffering and complexcare needs, and their psychiatric needs are considered the most difficult to meet. The nurses need to create an alliance with the adolescents, and to see the individual beyond criminal history, diagnosis and social issues. This essay contributes to the visibility of the nurses' perspective and of how they can contribute to the development of health care within the institutions, but more studies and more extensive research on the subject are sorely needed.

På avdelningar i Sverige vårdas idag kritiskt sjuka patienter. Observation av vitalparametrar kan leda till att försämringar hos patienten kan förutspås. En mobil intensivvårdsgrupp (MIG) kan stötta vårdavdelningar i arbetet med kritiskt sjuka patienter. I november 2014 startade Hallands Sjukhus, Halmstad ett barn-MIG. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av barn-MIG på Barn- och ungdomskliniken, Hallands Sjukhus. Studien har en kvalitativ design och materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. För att besvara studiens syfte gruppintervjuades sjuksköterskor som deltagit vid barn-MIG bedömningar på Hallands Sjukhus. Intervjuerna resulterade i tre kategorier: delaktighet, organisation och kompetens. I resultatet framkom att sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av barn-MIG då modellen främjar gemensamt ansvar, patientsäkerhet och kompetensutveckling. För att stärka personalens kompetens efterlyste sjuksköterskorna ytterligare utbildning i hur barn-MIG bör tillämpas. Resultatet kan ge läsaren en inblick i hur MIG-modellen kan påverka arbetet på en barnavdelning. Resultatet kan vara till nytta om läsaren avser att utforma barn-MIG på ett annat sjukhus som bedriver barnsjukvård. Vidare studier skulle kunna belysa intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av barn-MIG. Om barn-MIG introduceras på fler svenska sjukhus kan klinikerna gagnas av att utbyta erfarenheter och kunskap som utvecklar barn-MIG. / In Sweden, patients with critical illness are given care in Pediatric care units. Observation of vital signs can anticipate patient deterioration. A rapid response team (RRT) can support care units in their work with patients with critical illness. A pediatric RRT was established at the Hospital of Halland, Halmstad in November 2014. The aim of this study was to investigate experiences of the pediatric RRT from nurses working at the Pediatric Department at the Hospital of Halland, Halmstad. The study has a qualitative design and the material has been processed with qualitative content analysis. To answer the aim of the study, nurses who participated in pediatric RRT assessments at the Hospital of Halland were interviewed in groups. The interviews resulted in three categories: participation, organization and competence. The result showed that the nurses have a positive experience of pediatric RRT as the model promotes shared responsibility, patient safety and skill development. To strengthen staff skills, nurses requested further training in pediatric RRT. The result can give the reader an insight into how the RRT may affect the work at a Pediatric care unit. The reader may benifit from the result if intended to design a pediatric RRT in a hospital providing pediatric care. Further study could shed light on critical care nurses' experiences of pediatric RRT. If pediatric RRT’s are introduced on a number of Swedish hospitals, departments can benefit from sharing experiences and knowledge that develops pediatric RRT.

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas. / Background: All health care in Sweden is governed by the Health Care Act. Under certain circumstances, this law needs to be supplemented with the Compulsory mental care act. These people cared for within psychiatric inpatient care. Nursing aim is that the patient agrees to care and compulsory care may go to voluntary treatment. These people's problems are often complex and the nursing care experienced many difficulties. Aim: To describe nurses’ caring and experiences for patients under compulsory mental care act within psychiatric inpatient care. Method: Empiric qualitative study with descriptive design. The study is based on seven semi-structured interviews with nurses. These were analysed with manifest content analysis. Result: The results showed that a prerequisite for reach the goal of compulsory care through nursing was to establish alliance with the patient. Communication that included individualized information was a key factor to alliance building. Nursing included collaboration and nurses experienced a need for skills development. Conclusion: Nurses experiencing that caring according to compulsory mental care act is a challenge and is linked to a number of difficulties. Obtained competence, time for reflection and perceived safety in the working group does not care felt as an impossibility, but could be experienced as positive for both the caring and the cared for.

Background: Critical care is a relatively young speciality with its intention to treat critical illness equally all around the world. Patients admitted to ICUs receive advanced treatments in order to save lives, however some patients will pass away during critical care, which put family members in great physical and emotional distress. It is important to support family needs and keep core principles of palliative care in mind in order for patients and family members to cope with current situation. The need for palliative care is greater than ever, but in most parts of the world it is poorly developed. Brazil struggles with several challenges regarding implementation of a palliative approach within ICU settings. Aim: the aim was to explore nurses’ experiences of palliative care, focusing on family involvement in Brazilian ICUs. Method: semi-structured interviews were analysed using content analysis. Five female nurses were included from one public and one private hospital in the city of Rio de Janeiro, with an average ICU working experience of nine years. Results: three main categories were identified describing nurses’ experiences of palliative care and family involvement: to care for a dignified death, to promote family involvement and areas for future improvement. Discussion: the results reveal that the nurses, even though lack of professional training, believe that palliative care is important for both patient and their family members at the EOL. Brazilian nurses also face several challenges in order to perform palliative care successfully within ICUs. They struggle with strict visiting policy and the perception of nurses being inferior to physicians. There is a wish for acknowledgement of the nursing profession during EOLC in Brazilian ICUs, since nurses spend most time at each patient’s bedside along with their family members.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning ökar kontakten med närstående då patienten är svårt sjuk och oftast sederad. Närstående kan ses som en resurs med sin kunskap om patienten samtidigt som de behöver stöd då de ofta befinner sig i kris. Tidigare forskning lyfter hur intensivvårdssjuksköterskan upplever hinder i interaktionen med närstående från olika kulturer där språkbarriärer, sjukdomsförståelse och kulturella vanor försvårar interaktionen. För att optimera interaktionen har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll där behov av kulturell kompetens föreligger. Nationella studier som berör intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens i samspel med närstående saknas. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av interaktionen med närstående från olika kulturer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom nio intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide användes. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av interaktionen med närstående beskrivs genom fyra huvudkategorier med underkategorier: Intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens, kommunikation, närstående och närståendes närvaro. Slutsats: Kommunikation påverkar alla aspekter av interaktionen med närstående från olika kulturer. För att optimera interaktionen behövs ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. / Background: In an intensive care unit the contact with the patients family increases since the patient is seriously ill and often sedated. The family can be seen as a resource, with their knowledge of the patient while they need support as they often are in crisis. Previous research highlights how intensive care nurses experiencing obstacles in meeting with families from diverse cultures where language barriers, understanding of disease and cultural habits complicate the interaction. In order to optimize the interaction with the patient’s family the intensive care nurse has an important role where the need for cultural competence exists. There is a lack of national studies involving intensive care nurses' cultural competence in interaction with families. Objective: The aim of this study was to examine the intensive care nurses' experiences of interaction with relatives from diverse cultures. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through nine interviews where a semi-structured interview guide was used. Interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of interaction with relatives are described by four main categories with subcategories: The intensive care nurses cultural competence, communication, families and presence of families. Conclusion: Communication affects all aspects of the interaction with families from diverse cultures. Intensive care nurses require increased knowledge in order to optimize the interaction.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.

ABSTRAKT Titel: Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Bakgrund: Våld i nära relationer är idag ett globalt folkhälsoproblem. En tredjedel av världens kvinnor har någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation och det är stor sannolikhet att man som sjuksköterska kommer möta dessa våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med utsatta kvinnor och befinner sig i en unik position när det gäller att identifiera våld i nära relation och för att ge en adekvat omvårdnad.                                                                                                                                                                                                                      Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.                                                                                                                                                                                Metod: Studien var en litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys med 10 artiklar som låg till grund för resultatet.                                                                                                                                                                         Resultat: Tre domäner och nio underkategorier identifierades. Domänerna innefattade: Förhållningssätt i mötet, Känslor som uppstår i mötet och Behov av kunskap och stöd.                                                                                                                                                   Konklusion: Behovet av utbildning tydliggjordes då mer kunskap möjliggör för ett bättre bemötande och bättre hantering av de känslorna som sjuksköterskorna upplevde i mötet med de utsatta kvinnorna och kan därmed möjliggöra för en adekvat vård.  Nyckelord: Våld i nära relationer, Sjuksköterskans erfarenheter, Våldsutsatta kvinnor

The development of palliative care in Indonesia has been slow due to the absence of palliative care guide lines and standards. This results in the limited provision of palliative care where it can only be found available in 14 hospitals in the whole country with a population over 260 million, and the palliative care is basically directed to adult patients. In the paediatric medicine field, the palliative care services in Indonesia is still in its infancy and currently palliative care is served by only one non-profit organization in Jakarta. With around 1,5 million people in Jakarta associated with living in poverty, this organization is focusing on providing free palliative care to children from marginalized communities. The questions that are raised out of these circumstances are how paediatric palliative care is practiced in Jakarta and what the rewarding and challenging parts of the job are. The aim of the study is to describe nurses' perspectives and experiences in giving home-based palliative care to children living with cancer and HIV from marginalized communities in Jakarta. A qualitative study design with content analysis was considered to be the method that fitted the goal of the study best. Semi structured interview was used as data collection method and there were seven nurses who participated in the interviews. The result is described by two main categories; the first category contains different topics that functioned as encouragements to the nurses, and the second category consists of various subjects that contribute to challenges that nurses encounter in their work. Lack of palliative education that lead to certain attitudes in the referral process, misperceptions about pain management and nurses’ stress management are discussed as some challenges encountered in the implementation of palliative care.