Syftet med studien var att beskriva hur närstående till intensivvårdspatienter upplevde en intensivvårdsavdelning (IVA) med fokus på delaktighet och omvårdnad. I studien intervjuades fem närstående. Intervjuerna analyserades med hjälp av en förenklad variant av meningskodning och tre kategorier som beskrev de närståendes upplevelser av IVA utvecklades. Kategorierna benämndes: "Första intrycket av IVA", Att leva med osäkerhet" och "Att vara delaktig". De närstående upplevde ett inre kaos när deras anhörig vårdades på IVA och använde sig av olika copingstrategier. De närstående beskrev intensivvårdssjuksköterskornas omvårdnad och bemötande på ett positivt sätt men vissa upplevde att läkare och kurator var frånvarande. Den största oron handlade om hur patienten skulle återhämta sig och hur framtiden skulle bli. Att få vara delaktig på IVA var ingen självklarhet och några anhöriga hade själva krävt att få vara med. / The aim of this study was to describe the experience of the close relatives of patients in an intensive care unit (ICU) with focus on participation and nursing care. In the study five persons who were close relatives were interviewed. The analysis of the interviews was done with a simplified version of code-of-meaning and three categories that showed experiences of importance of the relatives in the ICU emerged. The categories were called: "The first impression of the ICU", "To live with uncertainty" and "To be involved". The close relatives of the patient experienced inner chaos when the patient was in the ICU and they used different coping strategies. The close relatives of the patients described the nursing care provided by the intensive care nurses and the way they had been treated in a positive way but some lacked contact with physicians or a counselor. Their biggest concern was whether the patient would recover and how their future would turn out to be. It was not obvious for the close relatives to bee involved in the care of the patient, some felt they have had to demand it.