Bakgrund Kunskapen om att vården orsakar skador har ökat men behöver ständigt förbättras. God tillämpning av handhygien ökar förutsättningarna för säker vård. Handhygienen är den viktigaste faktorn för att minska smittspridning. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är vanligaste vårdskadan i Sverige och utgör hot mot patientsäkerheten. VRI medför onödigt lidande hos dem som drabbas samt utgör betydande kostnad på 6,5 miljarder kronor varje år för hälso- och sjukvården.  Belastningen på sjukvården ökar också p.g.a. VRI då det medför 750 000 extra vårddagar per år. Syfte Att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård. Metod Studien är gjord utifrån kvantitativ retrospektiv ansats med deskriptiv statistisk design. Deskriptiva data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA) och sammanställts och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Observationer av sjuksköterskors följsamhet till handsprit före och efter patientkontakt har sammanställts och analyserats. Sammanställning av antalet VRI har sammanställts och jämförts med följsamheten till handsprit före och efter patientkontakt, under samma tidsperiod. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskornas följsamhet till handhygien på de medicinska akutvårdsavdelningarna som granskats är högre än genomsnittet i Sverige samt att högst följsamhet till handhygien är efter patientkontakt. Resultatet visar att andelen patienter med VRI på de granskade medicinska akutvårdsavdelningarna är lägre än genomsnittet i Sverige. Slutsats Utbildning och återkommande hygienkampanjer ökar följsamheten och medvetenheten hos vårdpersonal. Genom ökad kunskap om smittspridning och följsamhet till handhygien skapas förutsättningar för säker vård. / Background The knowledge, that healthcare causes injuries, has increased, but needs to be constantly improved. A good application of hand hygiene increases the conditions for safe care. Hand hygiene is one of the most important factors in reducing the spread of infection. Healthcare related infections are the most common health related injury in Sweden and are a threat to patient safety. It causes unnecessary suffering for those affected and represents a significant cost of 6.5 billion each year for the society and increased pressure on healthcare through 750,000 extra days of care in hospitals. Objective The purpose was to describe the nurse`s adherence to hand hygiene in order to perform safe care in medical emergency care. Method The study is based on a quantitative retrospective approach with a descriptive statistical design. Descriptive data has been retrieved from the Measurement and Analysis (MOA) register and compiled and analysed in the SPSS statistics program. Observations of nursing adherence to hand disinfection before and after patient contact have been compiled and analysed. A compilation of the registered healthcare related infections has been compiled and compared with the nurse`s adherence to hand disinfections before and after patient contact, during the same time period. Results The result shows that the step with the highest degree of compliance with hand hygiene is after patient contact. The nurses' adherence to hand hygiene in the medical emergency services we reviewed is higher than the average in Sweden and the result shows that the proportion of patients with VRI in the examined medical emergency services is lower than the average in Sweden. Summary Training and recurrent hygiene campaigns increase the compliance and awareness of healthcare professionals. Increased knowledge of compliance with hand hygiene and the spread of infection creates conditions for safe care.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar lidande för den drabbade patienten och kostnader för patienten, vården och samhället. Intraoperativ kontamination av operationsinstrumenten är en av källorna till dessa infektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för aseptiken och operationsinstrumenten.   Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att mäta graden av bakteriell kontamination över tid på operationsinstrument som används vid öppen neurokirurgi samt observera utvalda källor till kontamination under samma tid. Metod: Denna studie designades som en kvantitativ icke-experimentell observationsstudie. Datainsamlingen skedde under hösten 2015 och bestod av omhändertagandet av specifika instrument som använts av operatören under operationen efter förutbestämd åtgången knivtid. Bakterieodlingar på dessa instrument skedde sedan på laboratorium enligt en förutbestämd metod och graden av kontamination mättes genom observation av mängden colony forming units (CFU). Resultaten presenteras i form av förändringar av mängden CFU. Resultat: Fem operationer observerades och tio odlingar utfördes på tio instrument. Totalt tio CFU registrerades under samtliga observationer. Ingen signifikant ökning av antal CFU kunde observeras från en till två timmars knivtid (P=0,156). Antal dörröppningar ökade från 3,4 till 9,0 och antal personer på operationssalen ökade från 5,4 till 5,8. Slutsats: Trots det ringa antal observationer som ingick i denna studie tyder resultaten på god aseptik och minimal bakteriell kontamination på operationsinstrumenten under operationens två första timmar. Ytterligare forskning med längre observationer, fler observationer och observationer kring annan typ av kirurgi behövs. / Background: Post-operative surgical site infections (SSI) cause suffering for the afflicted patient and is a great cost for the patient, the health care system and society. Intra-operative contamination of surgical instruments is one of the sources of these infections. The operating room nurse is responsible for preventing infections. Purpose: The purpose of this pilot-study was to measure the degree of bacterial contamination over time on surgical instruments used in open neurosurgery as well as to observe specific sources of contamination during this time. Method: The design was a quantitative nonexperimental observational study. The data collection took place during autumn 2015 and consisted of the sampling of specific instruments used by the surgeon during surgery after preset elapsed operating times. Bacterial culturing on these instruments was then carried out at a laboratory according to a preset routine and the degree of contamination was measured by observing the amount of colony forming units (CFU). The results are presented as changes in CFU. Results: Five operations were observed and ten bacterial culturings were conducted on ten instruments. A total of ten CFU was registered during all observations. No significant increase in the number of CFU could be observed from one to two hours of elapsed surgery (P=0,156). The amount of door openings increased from 3,4 to 9,0 and the number of personnel in the operating room increased from 5,4 to 5,8. Conclusion: Despite the small number of observations included in this study the results indicate good aseptics and minimal bacterial contamination on the surgical instruments during the first two hours of surgery. Further research with longer observations, more observations and observations on other forms of surgery is needed.