Bakgrund: Prematurfödda eller sjuka nyfödda barnet som vårdas på neonatalavdelningar utsätts regelbundet för separationer från sina föräldrar trots att forskning visar på en mängd negativa konsekvenser för både barnet och föräldern till följd av separationen. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens inställning till nollseparation och vilka faktorer som främjar respektive hindrar nollseparation mellan barn och förälder under den neonatala perioden. Syftet var dessutom att undersöka vårdpersonalens inställning till nollseparation i relation till Barnkonventionen. Metod: En tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Mixad metod användes för att svara på studiens frågeställningar. Totalt deltog 16 vårdpersonal i studien. Enkätstudien kompletterades med en systematisk litteraturstudie. Resultat: Viktigaste faktorerna som främjade nollseparation mellan barn och förälder var hud-mot-hudkontakt, föräldramedverkan i vården, samvård och möjlighet att utföra lättare neonatalvård hos föräldrarna på BB- avdelning. Viktiga faktorer som hindrade nollseparation var vårdmiljön som inte var anpassad för nollseparation, bristande tillgång på övernattningsmöjligheter för föräldrarna, personalbrist samt kompetens-och kunskapsbrist hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens inställning till nollseparation i relation till Barnkonventionen varierade. Slutsats: Stor del av vårdpersonalen ansåg att separation mellan barn och föräldrar bör undvikas. Dock utmanades vårdpersonalens arbete mot nollseparation av ett stort antal hinder så som faktorer rörande vårdorganisation, vårdpersonal, föräldrar och barn. För framtidens neonatalvård blir det därför viktigt att identifiera och eliminera dessa hinder för att möjliggöra nollseparation mellan barn och föräldrar i alla lägen, samt för att uppfylla Barnkonventionen. / Background: Preterm or newborn babies in need of neonatal care are often separated from their parents. However, research show that separation are associated with negative consequences for both child and parental health. Aim: To examine nurses’ beliefs about factors that promote and hinder zero separation between parent and child during the neonatal period. The aim was also to examine nurses’ perceptions about zero separation in relation to the Convention on the Rights of the Child. Method: A mixed methods, cross-sectional study. A total of 16 nurses completed a survey. In addition, a supplemental literature overview was conducted. Results: Important factors that positively impacted zero separation between parent and child were skin-to-skin care, parental participation in nursing of the child and the possibility to perform minor neonatal care at the maternity unit. Important factors that negatively impacted zero separation were the environment not being optimal, lack of overnight accommodations, staff shortages and lack of competence and knowledge in the staff. There was a variation in the thoughts about zero separation in relation to the Convention on the Rights of the Child. Conclusions: Most part of the nursing staff believed that separation of the child from the parent should be avoided. Nevertheless, minimising separation was challenging because of various obstacles such as factors regarding organisation, staff, parents and child. Neonatal units must identify and eliminate these obstacles in order to make zero separation between parent and child possible and to fulfill the guidelines of the Convention on the Rights of the Child.

Bakgrund: Trots fördelarna med nollseparation sker fortsatt viss separation vid sjukhusvistelse mellan mamma och barn efter förlossningen. I dagsläget ses variationer i möjligheten till bibehållen nollseparation på olika sjukhus i Sverige. Syfte: Att undersöka förlossnings-, BB- och neonatalpersonals erfarenheter av nollseparation mellan mamman och det nyfödda barnet på ett mellanstort sjukhus i Sverige. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats, om totalt 17 informanter, som har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys framkom 12 underkategorier som mynnade ut i fyra kategorier; Betydelsen av att nollseparera, Möjliggörande förhållningssätt, Hinder längs vägen samt Behov av förbättring. Ett tema framkom som En gemensam strävan att inte separera vilket syftade till vårdpersonalens vilja och engagemang om att bibehålla nollseparation mellan mamman, barnet och familjen. Slutsats: Vårdpersonalen på det berörda sjukhuset har ett starkt engagemang för att hålla samman mamman, det nyfödda barnet och familjen som helhet, men i nuläget finns det inte alltid förutsättningar för att åstadkomma nollseparation i den grad de önskar. Klinisk tillämpbarhet: Barnets rättighet till sin förälder stärks genom att vårdpersonalen tillämpar nollseparation i sitt arbete. Studiens fynd skulle sannolikt kunna tas i beaktande av vårdpersonal, samt kunna ligga till grund för utvecklandet av rutiner och utbildningsformer rörande nollseparation. / Background: Despite the advantages of zero separation, there is still some separation during hospital stay between mother and child after childbirth. At present, variations are seen in the possibility of maintaining zero separation in different hospitals in Sweden. Aim: To examine the delivery-, maternity- and neonatal professionals’ experiences of zero separation between the mother and the newborn child at a medium-sized hospital in Sweden. Method: A qualitive focus group interview study with an inductive approach, with a total of 17 informants, that has been processed with qualitative content analysis. Results: After completing the content analysis 12 subcategories emerged that resulted in four categories; The meaning of zero separation, Enabling approach, Obstacles along the way and Need for improvement. A theme emerged as A mutual effort not to separate, which was regarded to the healthcare professionalls’ willingness and commitment to maintain zero separation between the mother, the child and the family. Conclusion: The healthcare professionalls’ at the concerned hospital had a strong commitment to keep the mother, newborn child and the family as a whole, but at the present there are not always conditions for achieving zero separation to the extent they wish. Clinical implications: The child’s right to their parent is strengthened by the healthcare professionalls’ application of zero separation in their work. The findings of the study could likely be taken into account by healthcare professionalls’ and could form the basis for development of routines and forms of education concerning zero separation.