Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv. En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov. I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare. Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll. Bland de faktorerna som styr nyhetsinnehållet uppmärksammas tv-mediets logik, redaktionella processer och strukturer, makt och prestige på redaktionen, synen på mångfald samt nyhetsvärdering. En central slutsats är att det finns redaktionella strukturer och journalistiska villkor som stagnerar mångfaldsarbetet och påverkar nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.   Nyckelord: Sveriges Television Nyheterna, Rapport, mångfald, minoriteter, könsfördelning, nyhetsinnehåll, redaktionella strukturer, journalistiska villkor

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv. De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser. Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro. Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering. Detta kan visa vilka uttrycksformer som ligger i tiden, samt att ämnen som engagerar människor är viktiga för att nå framgång på publikmarknaden, oavsett om medieföretaget är annons- eller licensfinansierat.

This thesis studies the ways in which Swedish advertising agents tried to reshape advertising into a practise seen as working for the public benefit, and not just for economical profit of themselves and their clients. Earlier research on Swedish advertising has not paid enough attention to the advertising sectors ambitions to spread their views of advertising as a societal good during the 1930s. By investigating, among other things, the 4th Nordic Advertising Congress in 1937, which was held on the theme “Advertising serves society”, and the magazines Futurum and Reklam nyheterna, published by and for advertising agents in Sweden, this thesis shows that the Swedish advertising sector actively tried to represent advertising as an important factor in the improvement and modernization of Sweden. The arguments used to legitimize advertising as a question with relevance for the whole of society was intimately connected to ideals that are usually associated with the emergence of the Swedish welfare state, such as public health, social improvement, modernity and rationality. Earlier research tend to focus on the agency of the state in this period, but this study shows that also the private advertising sector of Sweden were embracing these ideals and playing a part in the processes creating these policies by advocating a society with more “propaganda” for things such as public health, better homes, and traffic safety.

<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>

The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006. SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news. The question: - Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news? When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources. The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive. Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006. SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut. Frågeställningen: - Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna? I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor. För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag. Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.

This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.

The purpose of this study was to investigate if female and male reporters and interviewees get the same amount of time in the news feature in the Swedish news programs TV4-Nyheterna and SVT 1 Rapport. The aim of this study was also to investigate if there is a breakdown of the reporting lines between male and female reporters, that is, if they are reporting on various topics. In our study we also determined if the two television channels in any way are different when it comes to gender. Our main theory was that men are overrepresented both among reporters and interviewees and that they are dominant in both hard and soft news. We thought that SVT 1Rapport would have a better gender balance than TV4-Nyheterna because SVT 1 has been working on gender issues for a long time. We were using a quantitative content analysis to examine the 19:30 news on SVT 1 Rapport and 22:00 news on TV4-Nyheterna for two weeks in November 2010. We examined domestic and foreign news and determined how much time each sex got. Then we calculated the number of seconds and converted it into percent. The reason for this was because we wanted to compare the two television channels. Our study showed that men are overrepresented in both channels when it comes to reporters and interviewees in the news. Men are also the dominant sex in the provision of hard and soft news. TV4-Nyheterna, however, had a better gender balance than SVT 1 Rapport.

In this study we examine to what extent people with disability participate in television news and how they are represented. We chose to examine one broadcast per day of SVT Public Service news program Rapport and commercial channel TV4 Nyheterna (TV4 News) during one month using quantitative content analysis and qualitative discourse analysis. We found that people with disability are underrepresented in television news. In Rapport only 1,9 percent of the total broadcasting time contained people with disability and in TV4 Nyheterna 3 percent of the total broadcasting time contained people with disability. In the news people with disability were often represented as stereotypes, most commonly as victims. The focus was often on the medical aspect of the disability and on the problems that people with disability had. Through our qualitative analysis we found that television news discriminated people with disability in almost all of the news features by representing them as passive and not individuals but as representatives of the group “people with disability”.

The study has answered the questions to what extent people with disabilities are involved in SVT- and TV4- news reports and how people with disabilities are represented in news reports. The material is based on 140 news items. The study has demonstrated that news reports SVT and TV4 have different grades of misconceptions about disabled people. Disabled people are constantly being reinforced by negative disabling terms, the disability being of central importance for the news broadcast and they still occur in stereotypical depictions. Through the image of disabled people forms the bed-rock on which the attitudes towards, assumptions and expectations of disabled people are based on. They are fundamental to discrimination and exploitation that people with disabilities face on a daily basis, and contributes significantly to their systematic exclusion from mainstream society. Their continued use could contribute to the negative self-image of disabled people and, at the same time, perpetuates discriminatory attitudes and practices among the general public.