Projektet utgår ifrån en social och strukturell inventering i Nynäshamns stad, där resurser och behov sammanlänkas för ett förbättrat samspel i stadskärnan. Med syfte att förbättra möjligheterna för utbildning i staden undersöks Folkets Hus Nynäshamn och ett intilliggande parkeringshus som en rumslig och organisatorisk resurs åt Campus Nynäshamn, som i sin tur agerar som en social resurs åt Folkets Hus som har ett minskande besöksantal. Kärnan i projektet utgår ifrån att se både befintliga rumsligheter och strukturer som förstahandsresurs, för att sedan komplettera dem för att öka funktionalitet och användbarhet. Förslaget är placerat ovanpå det befintliga parkeringshuset vid Banantorget och kopplas samman med Folkets Hus via en gångbro. Förslaget ger nya utbildningslokaler som dagtid kan användas av Campus Nynäshamn, och därmed ge besökare och mångfald till Folkets Hus, och kvällstid av Folkets Hus för föreningsverksamhet och som demokratiskt rum. Målet är ett nytt bildningscenter som både förbättrar den låga utbildningsnivån i kommunen och aktiverar de sovande resurserna kring Banantorget.

Förslag till nytt kommunhus i Nynäshamn / Proposal for a new townhouse in Nynäshamn

The new Town Hall in Nynäshamn is a buildning made out of solid timber. My goal with this project was to try to understand solid timber as a material and it’s constructive properties. To help myself in the construction and design of the buildning i set up a few rules. For example that loadbearing walls can not have openings and that conventional doors shall only be used if nessesary. The building has been worked out through scetch models in different scales.

Projektet har som ambition att skapa en modern stadshusbyggnad som möjliggör ökad samverkan mellan kommunen Nynäshamn och dess medborgare. Byggnaden är konstruerad av 30 bågar av betong som spänner upp de två byggnadsvolymerna. Byggnaden möter Stadshusplatsen i nordväst och Floravägen i sydöst. Den böjda formen skapar öppningar på platsen som underlättar för fotgängare att fritt röra sig mellan och genom byggnaden och därigenom förbinda Stadshusplatsen och Floravägen. Fasaden är täckt av glas för att skapa synlighet för medborgarna att se in på den kommunala administrationens dagliga verksamhet. Fasadelementen mellan de bärande bågarna är vinklade och roterade i förhållande till varandra. Taket är även utformat av vinklade rektanglar. Byggnaden är utformad för att uppfylla de programspecifika kraven med möjlighet till att hantera förändrade krav genom sin öppna struktur. / The project is based on the ambition of creating a modern town hall building which enables increased interaction between the activities of the municipality and its citizens. The building is constructed by 30 concrete arches which forms the two building volumes. The building meets Stadshusplatsen in northwest and Floravägen in southeast. The curved form of the building creates openings at the site which facilitates pedestrians to move freely between and through the building thereby connecting Stadshusplatsen and Floravägen. The facade is covered by glass to create visibility for the citizens to look into the daily activities of the municipality administration. The facade elements are tilted between the arches and rotated in relation to each other. The roof is also being formed by tilted rectangular elements. The building is designed to meet the programme specific requirements with an ability to cope with changing demands by its open structure.

I Nynäshamns tätort, vid knutpunkten mellan väg 73, färjehamnen och pendeltågets slutstation finns ett välbesökt område där skärgårdsidyll möter lastbilar, turister möter vardagspendlare, asfalt möter natur. Här har jag placerat mitt projekt Art Lab Nynäshamn. Frilansande kulturarbetare är ständigt på jakt efter platser att skapa sig ett sammanhang och få tid att förkovra sig, något jag vill knyta an till i mitt projekt.  Programmet består av tre huvuddelar; konstnärsresidens med ateljéer och bostäder, ett makerspace för aktiviteter i gränslandet mellan konst, hantverk och teknik, samt en konsthall. I mitt projekt vill jag skapa en kreativ gemenskap och ge utrymme för idéer att utvecklas, en plats att sluta okynnesscrolla och börja göra grejer. / In Nynäshamn, by the infrastructural intersection of road 73, the ferry port and commuter train, is a popular area where archipelago charm meets trucks, tourists meet daily commuters, asphalt meets nature. These are the surroundings for my project Art Lab Nynäshamn. Freelancing artists are in constant search for opportunities to have time and space for total devotion in their artistic exploration, this is something I aim to promote in my project. The program consists of three main parts: artist residencies with studios and accommodations, a makerspace for activities within art, crafts and technology, and an art gallery. In my project, I aim to give the possibilities for a creative community and provide a space for ideas to flourish—a place to stop the mindless scrolling and start making things.

Despite all great words about public architecture with democracy and everyone's equal value in mind, I believe that a future belief and a common idea can often be lacking today. In my work, I have therefore decided to examine how a Town Hall can be used as a tool for creating a natural connection between citizens and authorities. Can the design of a Town Hall help to construct the democratic citizen? Can politics find its place in everyday life? My ambition has been to concretise the idealistic slogans.I have developed a number of requirements that the new Town Hall in Nynäshamn should match:- Create a Town Hall with an open cultural arena in center where the municipality appears as citizens own organisation rather than an authority. I am convinced that this aspect is at least as important as a functional program or attractive design.- A Town Hall that gives an insight into the authority's work. The politics must be visible and accessible for an ordinary citizen.- A flexible public solution that matches the requirements of change.- A distinct program that gives an understanding of the logic of the building, both interior and exterior. / Trots stora ord om offentlig arkitektur med demokrati och allas lika värde i åtanke, anser jag att en framtidstro och en gemensam idé ofta kan saknas idag. I mitt arbete har jag därför bestämt mig för att undersöka hur ett stadshus kan användas som verktyg för att skapa en naturlig koppling mellan medborgare och myndighet. Kan formgivningen av ett stadshus bidra till att konstruera den demokratiska medborgaren? Kan politiken finna plats i det vardagliga livet? Min ambition har varit att konkretisera de idealistiska slagorden.Jag har tagit fram ett antal krav som det nya stadshuset i Nynäshamn skulle uppfylla:- Skapa ett stadshus med en öppen kulturarena i centrum där kommunen framstår som medborgarnas egna organisation snarare än en myndighet. Jag är övertygad om att den aspekten är minst lika viktig som ett funktionellt program eller en tilltalande design.- Ett stadshus som ger en inblick i myndighetens arbete. Politiken ska vara synlig och tillgänglig för den vanliga medborgaren.- En flexibel offentlig lösning som följer förändringens krav.- Ett tydligt program som ger en förståelse för byggnadens logik såväl interiört som exteriört.

Nynäshamn is a city with a rich industrial history, its municipal arms consist of partly an achor, and partly three gears. The identity of the city has been greatly impacted by the industry which today consist mainly of the harbour and the oil refinery. I strive in my project to bring together the forms of industrial Nynäshamn with the urban fabric of the inhabited parts of the city. A city is the sum of its parts although these parts tend to be conflicting within many cities causing the city to become an alien to its inhabitants. The city hall in my proposal is an attempt to overbridge the conflicts within the city´s narrative and a place for its inhabitants to meet. / Ett kommunvapen berättar om en stad präglad av 1900-talets industri, ett ankare symboliserar sjöfarten och tre kugghjul den industri som kommit att definiera stadens identitet. Idag utgör stadens oljeraffinaderi en tredjedel av den bebyggda ytan i Nynäshamn och det är det första som fångar ens blick om en skulle komma sjövägen.  Oljecisternernas cylindriska form har en viktig plats i  den växande staden och utgör en särpräglad typologi  likt San Gimignanos torn eller Hollands väderkvarnar. Det är sannolikt att vi i framtiden gått vidare till andra energikällor, oljecisternerna kommer då finnas kvar för oss att finna nya funktioner till. I mitt förslag är den cylindriska formen invävd i projektet för att bekräfta en typologi som både är närvarande och frånvarande i staden Nynäshamn

Proposal for a new city hall in Nynäshamn. The building is characterized by a coherent, rectangular volume with cantilevering floor plans. The volume is separated from surrounding buildings, forming passages for pedestrians to and from the plaza in front of the building. The facade is characterized by load bearing laminas, partly arranged at a 45 degree angle to reflect sunlight into the building. During the hottest hours of the day, the laminas instead have a blocking effect on the sunlight. The laminas are rhythmically deployed throughout the façade. The supporting frame is made of glulam with an oversized beam which forms a weave structure. Two load bearing interior walls run through the whole building which provides structure. The floor plan is function separated. Entrance floor accommodates entrance and reception with double ceiling height, located at the center of the building. Towards the west there is a café and to the east there are meeting rooms and internal service. Plan 1 contains an art gallery and a plenary hall linked together by a gathering foyer. Plan 2 holds dining room and plan 3 holds an activity office. Changing rooms, server rooms and store rooms are located in the basement. / Förslag till kommunhus i Nynäshamn. Byggnaden kännetecknas av en sammanhållen, rektangulär volym med svagt utkragande våningsplan. Volymen är frigjord från omgivande byggnader, vilket bildar passager för fotgängare till och från Banantorget. Fasaden karaktäriseras av bärande lameller, delvis uppställda i 45 gradig vinkel för att reflektera in solljus i bygganden. Under dygnets varmaste timmar har de snedställda lamellerna istället en blockerande effekt på solljuset. Lamellerna är rytmiskt utplacerade för att ge liv och dynamik åt fasaden. Bärande stomme är av limträ med överdimensionerat bjälklag som bildar en vävstruktur. Bjälklaget är fritt exponerat och befriar våningsplanen från pelare. Två bärande innerväggar som löper längs byggandens samtliga våningsplan ger struktur åt byggnaden och delar in våningsplanen i tredjedelar. Planlösningen är funktionsseparerad. Entréplan rymmer entré och reception med dubbel takhöjd, placerade i centrum av bygganden. Mot väst ligger café och mot öst ligger mötesrum och internservice. Plan 1 rymmer konsthall och plenisal med dubbel takhöjd som knyts ihop av en samlande foajé. Plan 2 rymmer matsal och plan 3 rymmer aktivitetskontor. Omklädningsrum, serverrum och förråd är placerade i källarplan.

I projektet har jag undersökt postindustriella miljöer på landsbygden, hållbar produktion och offentliga platser. Genom att undersöka och kartlägga bruksorten Stora Vika med dess industriområde försökte jag hitta och föreslå ett nytt sätt att återanvända det förfallna området. Genom att ta tillvara på förfallet på platsen, en naturlig process som möjliggörs av svampars egenskaper, och för att anspela på platsens industriella arv föreslår jag i projektet ett svampcenter kombinerat med ett hus för folket. De offentliga funktionerna som placeras på platsen tillgängliggör och öppnar upp det idag avstängda industriområdet, medan mitt tillägg i en befintlig struktur både erbjuder offentliga rum, producerar mycel som byggnadsmaterial, odlar svamp till restaurangen och möjliggör forskning på svampars möjligheter i en omställning till ett mer hållbart samhället. I projektet har jag undersökt postindustriella områden, modernismens ruiner och hur det är möjligt att återanvända befintliga byggnader. / The project focuses on how to deal with post industrial areas in a rural context, sustainable production and public spaces. By researching and documenting Stora Vika and its post industrial area i tried to find a new way of usage in the decayed place. To take advantage of the decay, which is possible because of fungus, and to connect to the industrial heritage I proposed a centre for fungus, combined with a house for the people. The public functions of the building will make the area itself more available, whilst the existing structure I am working within will serve for public usage as well as produce mycelium as construction material, mushrooms for the restaurant and a laboratory for research on fungus. In this project I have looked into post industrial areas, modern ruins and possibilities of reusing an existing structure.

Projekt "Växa mot Våtmarken" handlar om att skapa en byggnad som tar människan till naturen, och inte minst våtmarken. Nynäsvägen och järnvägen till Norviks hamn skapar idag barriärer för Nynäshamnsborna att ta sig till Alhagens våtmark, ett vackert naturområde med stora värden för naturen och människan. Med denna nya byggnad tillkommer ett våtmarksområde närmare bostadsområdena samtidigt som byggnaden visar vägen till Alhagen genom dess placering intill bron som leder dit. Byggnadens program ska främst fokusera på våtmarken och dess funktioner. Här finns en utställning, ett labb och interaktivt rum där förskolebarn kan leka, skolklasser kan undervisas och forskare kan studera våtmarken. Här kan även mindre rum och en öppen studie- och arbetsyta utnyttjas för de som vill studera eller arbeta nära naturen. Serveringen med utsikt över både den befintliga och nya våtmarken blir en attraktiv del i huset.  Materialen ska vara lokala och naturliga så att känslan av huset knyter samman med dess funktion. Vid bygget av dammar i den nya våtmarken kan den överblivna jorden bidra till att bygga upp bärande väggar mad stampad jord-teknik vilka kompletteras med KL-träpelare och täcks med ett biotoptak som fungerar likt en trädgård för allmänheten och som på samma sätt som våtmarken bidrar till biologisk mångfald och ett omhändertagande av vatten vid stora nederbörder. / Project "Towards the Wetland" is about creating a building that brings people to nature, and more specifically to the wetland. Road 73 and the railway to Norvik harbour currently create barriers for Nynäshamn residents to get to Alhagen's wetland, a beautiful area with great values for nature and people. With this new building, a wetland area is added closer to the residential areas, while the building shows the way to Alhagen through its location next to the bridge that leads there. The building's programme will focus primarily on the wetland and its functions. It includes an exhibition, lab and interactive space where preschoolers can play, school classes can be taught and researchers can study the wetland. Smaller rooms and an open study and work area can also be utilised for those who want to study or work close to nature. The cafeteria overlooking both the existing and new wetland will be an attractive part of the building.  Materials should be local and natural so that the feel of the building is linked to its function. In the construction of ponds in the new wetland, the leftover soil can contribute to the construction of load-bearing walls using rammed earth technology, which are supplemented with CLT columns and covered with a biotope roof that functions like a garden for the public and which, in the same way as the wetland, contributes to biodiversity and water management during heavy rainfall.