Syftet med arbetet är att ge en bild av hur några nyutexaminerade lärare inom matematik och naturvetenskap använder läroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssätt förändrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lärare verksamma på gymnasiet och grundskolans senare år. Resultaten visar att många lärare vill arbeta utan att vara styrda av läroboken, men att ett sådant arbetssätt kan vara svårt att genomföra som nyutexaminerad lärare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen är exempel på faktorer som leder till att lärarna stödjer sig på läroboken i en högre omfattning än de tänkt sig. Med ökad erfarenhet ändras lärarnas fokus från läroboken till kursplaner och ett målrelaterat arbetssätt.

I den här studien kommer tre lärarhandledningar analyseras utifrån tre designprinciper. Vi vill analysera dessa med hjälp av textanalys för att tolka huruvida lärarhandledningar kan vara till stöd för oss som snart är nyutexaminerade lärare. Detta för att upptäcka om lärarhandledningen kan ge oss mer än bara stöd i kunskap, men även stödja oss i vår ämnesdidaktik. Vi analyserar lärarhandledningarna ur den kvalitativa metoden med inslag av den kvantitativa metoden, eftersom vi gör en textanalys av kapitlen ”bråk” i varje lärarhandledning, men vi använder oss av tabeller för att konkretisera våra svar från varje designprincip som vi analyserat utifrån. Resultatet visar på att lärarhandledningarna inte levde upp till de tre designprinciperna och var således ej ett fullständigt stöd för lärare. Slutsatsen blir således att läraren behöver utifrån sin ämnesdidaktik och erfarenheter betrakta lärarhandledningen som en guidning och inte som ett komplett stöd för att undervisningen. Läraren behöver ha i beaktning att kunna undervisa på egen hand och vara flexibel till att kunna göra egna medvetna val beroende på omständigheter runt omkring klassrummet och även lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att alla elever klarar målen, oavsett behov.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig. För att första tiden som ny lärare ska var begriplig så måste introduktionen och mottagandet vara tydligt och strukturerat. Den utbildning och de erfarenheter man har med sig gör också första tiden begriplig. Hur man hanterar första tiden är beroende av om man har stöd från kollegor och andra i sin omgivning men också ens personlighet och motivation har betydelse. Barnens glädje, gemenskapen med kollegor och den egna drivkraften gör att första tiden känns meningsfull. De råd vi fick från lärarna för att klara av första tiden i yrket på ett bra sätt var att man ska vara en tydlig ledare och våga sätta gränser, förhålla sig professionellt gentemot barnen och föräldrarna, se varje barn och skapa goda relationer samt att skapa balans mellan arbete och fritid.