Bakgrund Oavsiktlig hypotermi hos patienter i samband med kirurgi är mycket vanligt förekommande. Det perioperativa teamet har en viktig roll att med hjälp av kunskap och tillgänglig utrustning förebygga hypotermi. Syftet med studien var att belysa aspekter som kan påverka arbetet med att förebygga hypotermi i samband med kirurgi, utifrån operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter. Metod Intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor analyserades för att belysa deras aspekter på hypotermi hos patienter i samband med kirurgi. En kvalitativ ansats valdes och innehållsanalys gjordes. Resultat Resultatet består av sex kategorier: Att kommunicera om en bra miljö för alla, Prioritering av åtgärder, Betydelsen av respekt och kommunikation för samarbetet, Kunskap och medvetenhet, Rutiner, riktlinjer och checklistor samt Ny arbetskultur. Dessa kategorier visar att kunskap om hypotermi finns men att det många gånger beror på samarbetet i det perioperativa teamet om åtgärder vidtas eller ej. Alla kategorier berör olika aspekter av att arbeta i team. Att arbeta tillsammans i team framträder som ett genomgående tema. Slutsats Resultatet visar att kulturen i ett team, både kan vara en styrka och en svaghet för arbetet med att förebygga hypotermi. För att komma till rätta med det förebyggande arbetet mot hypotermi krävs insatser för ett förbättrat teamarbete bl.a. genom en förändrad arbetskultur. / Background Inadvertent hypothermia in patients during surgery is very common. The perioperative team has an important role to use the knowledge and the equipment available to prevent hypothermia. The aim of the study was to illustrate aspects that can affect efforts to prevent hypothermia during surgery, based on operating theatre and anesthesia nurses' experiences. Method Interviews with four operating theatre nurses and four nurse anesthetists were analyzed to illustrate aspects of hypothermia in patients during surgery. A qualitative approach was chosen with a content analysis. Results The result showed six categories: Communicating for a good environment for everyone, Prioritizing actions, The importance of respect and communication for cooperation, Knowledge and awareness, Routines, guidelines and checklists and New work culture. These categories showed that knowledge of hypothermia exists but often it depends on the cooperation within the perioperative team whether an action is done or not. All categories relate to different aspects of working in teams. Throughout all categories Working together in a team emerges as a theme. Conclusion The result showed that the culture in a team, can be both a strength and a weakness for working with prevention of hypothermia. It requires action for improved teamwork for example through a change in the work culture.

No description available.

Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi vid kirurgi är förknippat med ökad mortalitet och kan leda till komplikationer som innebär lidande, förlänger tid för återhämtning och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är exempelvis försämrad sårläkning, ökad risk för blödning och ökad incidens av infektioner. För många patienter innebär det ett lidande att frysa eftersom att vara kall är förknippat med känslor av utsatthet, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel för att förhindra att hypotermi uppstår under anestesi finns att tillgå. I Sverige saknas specifika riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att följsamheten till lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att bibehålla adekvat kroppstemperatur och här har anestesisjuksköterskan en viktig uppgift. Syfte: Syftet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med narrativ analys genomfördes. Informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den mest förekommande metoden var aktiv värmning med forced-air warming, som också verkade vara den mest effektiva metoden för att bibehålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade hypotermi helt. Slutsats: Trots att effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används är incidensen av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsaker till den höga incidensen. / Bakgrund: Hypotermi definieras som en kärntemperatur under 36 grader och är en vanlig komplikation i samband med anestesi. Hypotermi under operation är förknippad med ökad dödlighet och kan leda till komplikationer som skapar lidande, förlänger återhämtningstiden och orsakar ökade vårdrelaterade kostnader. Komplikationer på grund av hypotermi är till exempel försämrad sårläkning, ökad blödningsrisk och ökad förekomst av infektioner. För många patienter innebär frysning lidande eftersom förkylning är förknippad med känslor av exponering, sårbarhet och att få sämre vård. Olika metoder och hjälpmedel finns tillgängliga för att förhindra hypotermi uppstår under anestesi. I Sverige finns inga särskilda riktlinjer på nationell nivå. Forskning har visat att efterlevnaden av lokala riktlinjer är låg. Patienten behöver hjälp med att upprätthålla en tillräcklig kroppstemperatur, och här har anestesisjuksköterskan ett viktigt ansvar. Syfte: Målet var att sammanställa tillgängliga interventioner för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med narrativ analys genomfördes. En informationssökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Tre grupper av värmebevarande metoder identifierades: aktiv, passiv och invasiv uppvärmning. Den vanligaste metoden var aktiv uppvärmning med påtvingad luftuppvärmning, vilket också visade sig vara den mest effektiva metoden för att upprätthålla normal kroppstemperatur och förhindra hypotermi. Skillnaderna i effektivitet mellan metoderna varierade dock. Ingen aktiv eller passiv metod förhindrade helt hypotermi. Slutsats: Även om effektiva metoder för att förhindra oavsiktlig intraoperativ hypotermi finns och används, är förekomsten av hypotermi hög. Ytterligare forskning behövs för att undersöka orsakerna till den höga förekomsten. Sökord: Anestesi, kroppstemperatur, värmebevarande metoder, förebyggande och kontroll av hypotermi, oavsiktlig hypotermi, intraoperativ vård, kvantitativ, litteraturöversikt, perioperativ vård, kirurgi.