Bakgrund: Obstipation är ett vanligt förekommande tillstånd världen över med en varierande prevalens mellan 0,7% - 79%. Symtomen är subjektiva men vanligt beskrivna symtom är buksmärta, illamående och trötthet. En påverkan på det psykologiska och sociala välbefinnandet är uttalat. Syfte: Att beskriva individens upplevelse vid obstipation. Metod: Studien är en litteraturstudie som genererade i nio vetenskapliga artiklar genom sökningar i vetenskapliga databaser. Likheter och olikheter jämfördes i samtliga artiklar och fyra huvudkategorier kunde identifierades. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades; (i) individers upplevelser av förståelse från vården, (ii) individers upplevelser kring behandlingsmetoder, (iii) individers upplevelser av fysiska obstipationssymtom (iv) obstipations påverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Personcentrerad vård beskrivs som bristande då det föreligger ett tabu och känslighet kring ämnet. Kommunikation om obstipation initieras sällan av personal inom hälso-och sjukvården vilket har betydelse för information kring behandlingsmetoder och livsstilsförändringar. Obstipation är en bidragande faktor till ett försämrat psykiskt och socialt välbefinnande. Konklusion: Tillståndet är vanligt förekommande och måste därför normaliseras bland både individer och inom hälso- och sjukvården. Det krävs för att skapa bättre förutsättningar att kunna hantera tillståndet och för ett ökat välbefinnande. / Background: Constipation is a common condition worldwide with a varying prevalence between 0.7% - 79%. The symptoms are subjective but commonly described symptoms are abdominal pain, nausea and fatigue. An impact on psychological and social well-being is pronounced. Aim: To describe the individual's experience of constipation. Method: The study is a literature study that generated nine scientific articles through searches in scientific databases. Similarities and differences were compared in all articles and four main categories could be identified. Results: The following main categories were presented; (i) individuals' experiences of understanding from care, (ii) individuals' experiences of treatment methods, (iii) individuals' experiences of physical constipation symptoms (iv) constipation's impact on psychological and social well-being. Person-centred care is described as lacking as there is a taboo and sensitivity around the subject. Communication about constipation is rarely initiated by health care staff, which is important for information about treatment methods and lifestyle changes. Constipation is a contributing factor to impaired mental and social well-being. Conclusion: The condition is common and must therefore be normalized both among individuals and within health care. It is required to create better conditions to be able to manage the condition and for increased well-being.

Bakgrund: Obstipation är ett obehagligt och vanligt förekommande tillstånd. Symtom som bukuppspändhet, buksmärta, kräkningar, fatigue och huvudvärk är vanliga vid obstipation. Tidigare forskning har belyst barriärersom ses hindra patienter att förmedla sitt tillstånd samt brister i omvårdnadsdokumentation och bedömning har uppmärksammats vilket kan påverka omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnaden till patienter med obstipation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar varav tre kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Artiklarnas innehåll analyserades enligt Popenoe et al. (2021) och fyra huvudkategorier utformades. Resultat:Resultatet presenterades med fyra huvudkategorier: (i) erfarenheter av gynnsam omvårdnad, (ii) erfarenheter av hinder i omvårdnaden, (iii) erfarenheter av utbildning, kunskap och samarbete vid omvårdnaden och (iv) sjuksköterskans erfarenheter av övriga omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av organisatoriska hinder som tidsbrist och att omvårdnaden vid obstipation nedprioriterades samt att det fanns gynnsammaomvårdnadsåtgärder relaterade till livsstilsfaktorer som sjuksköterskan behöver använda i större utsträckning. Det framkom även ett behov av ökad utbildning i obstipation och bedömningsverktyg. Vidare forskning behövs på hur vården kan organiseras för att säkerställa sjuksköterskans förutsättningar att bedriva en personcentrerad vård och minska användandet av laxerande läkemedel. / Background: Constipation is an unpleasant and widespread condition. Symptoms as abdominal distension, abdominal pain, vomiting, fatigue and headache are common with constipation. Previous research shows barriers that prevents patients from communicating their condition, shortcomings in nursing documentation and assessment have been noticed, which negativelyaffect nursing. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of nursing care to patients with constipation. Method: A literature study based on nine scientific articles, three was quantitative, two qualitative and fourmixed methods. The articles were analyzed according to Popenoe et al. (2021) and four main categories was designed. Results: The results were presented in four main categories: (i) experiences of nursing care with positive effect, (ii) experiences of obstacles in the nursing care, (iii) experiences of education, knowledge and cooperation in the nursing care and (iv) experiences of other nursing measures. Conclusion: The results show nurses experiences of organizational obstacles such as lack of time and that nursing care for constipation was de-prioritized and that there also were favorable nursing measures related to lifestyle factors that nurses needto use to a greater extent. There was also a need for increased education in constipation and assessment tools. Further research is needed on how the care can be organized to ensure nurses conditions to provide personcentered care and reduce the use of laxatives.

Natriumpicosulfat-Tropfen erlauben eine sehr genaue Dosierung. Die randomisierte, plazebokontrollierte, doppelblinde cross-over Studie mit 20 gesunden Probanden wurde durchgeführt, um weitere Informationen sowohl über eine Dosis-Wirkungsbeziehung als auch über dosisabhängige pharmakokinetische Parameter und Verträglichkeit zu erhalten. Das Ziel war die Messung der Kolontransitzeit und der Zeit bis zum Wirkungseintritt und der Überprüfung, ob es eine Beziehung zwischen den kinetischen und dynamischen Parametern gibt. Die Probanden nahmen jeweils 5, 10 oder 15 mg Natriumpicosulfat-Tropfen oder Plazebo in einer oralen Einmaldosis. Die Kolontransitzeit, die Zeit bis zum Wirkungseintritt, die Urinausscheidung von BHPM (aktiver Metabolit von Natriumpicosulfat) und die Verträglichkeit wurden untersucht. Die mittlere Kolontransitzeit und die mittlere Zeit bis zum Wirkungseintritt waren nach Einnahme von 5, 10 und 15 mg Natriumpicosulfat-Tropfen im Vergleich zu Plazebo signifikant verkürzt. Es konnte jedoch keine eindeutige Dosis-Wirkungsbeziehung gefunden werden. Die Ausscheidung von BHPM sinkt mit Erhöhung der Natriumpicosulfatdosis und einer beschleunigten Kolontransitzeit. Die Verträglichkeit war gut. Die Nebenwirkungen (Magenkrämpfe, Blähungen) sind das Resultat der motilitätswirksamen Eigenschaften von Natriumpicosulfat. / Sodium picosulfate drops allow a very accurate dosage. The randomized, placebo-controlled, double blind cross-over study in 20 healthy volunteers was to provide further information about a dose-response ratio as well as dose-dependent pharmacokinetic parameters and tolerance. The aim was to measure transit time and time to onset of action and to check whether there was a correlation between kinetic and dynamic data. The volunteers received 5, 10 and 15 mg sodium picosulfate drops or placebo orally in a single dose. Colon transit time, time to onset of defecation, urinary excretion of BHPM (the active principle of sodium picosulfate) and tolerability were tested. Mean transit time and mean time to onset were significantly reduced by 5, 10 and 15 mg of sodium picosulfate, compared to placebo. No clear dose-response ratio could be found. The urinary excretion of BHPM dropped with increase of administered dose and accelerated transit velocity. The tolerance was good. The adverse events (stomach cramps, flatulence) are the result of motility stimulating effect of sodium picosulfate.