The aim of this licentiate thesis was to describe the meaning of women's experiences of living with multiple sclerosis (MS). This licentiate thesis focuses specific on the women's experiences of daily life (I) and the experience of fatigue (II). Narrative interviews were conducted with 10 women living with MS and the interviews were analysed with a phenomenological hermeneutic interpretation. This licentiate thesis proposes that the meaning of living with MS for women can be seen as living an everyday life defined by the body, which imposes living with a restrained freedom in the same time as a feat for freedom in everyday life exists. The constraints of freedom in everyday life, involves the body, relations to others and not being able to involve in everyday life in a desired way. Despite the demanding body which directs the women's life they choose to involve in everyday life instead of withdraw. While the women's experience of freedom is held back the women seam to feat for an own inner freedom, which is used to approach life and meet the demands of illness. The relationship between this inner freedom and the restrained freedom means a feat for freedom in order to meet the conditions that MS brings into the women's everyday life. / <p>Godkänd; 2007; 20070403 (ysko)</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Inledning: En lungtransplantation är vid kronisk lungsjukdom en behandling som räddar liv då alla andra behandlingsmetoder har prövats. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar patienters livskvalitet efter en lungtransplantation. Metod:Litteraturstudien grundas på nio steg enligt Polit &amp; Beck (2017) där sökningarna gjorts i databaserna CINAHL och PsychInfo. Efter genomförd kvalitetsgranskning valdes 10 artiklar ut till resultatet. Två av dessa artiklar var kvantitativa, sex var kvalitativa samt två mixad-metod. Litteraturstudiens förhållningssätt var induktivt. Resultat: Huvudresultatet som framkom delades in i fyra kategorier. Dessa kategorier var: Ökad aktivitet, Begränsningar i det dagliga livet, Känslomässiga upplevelser ochVikten av information och stöd. Slutsats: En lungtransplantation är en omvälvande upplevelse som påverkar mottagaren både positivt och negativt. Fysiska och psykiska upplevelser hos mottagarna påverkade livskvaliteten ur olika aspekter.

Inledning Socialstyrelsen (u.å) har beräknat att i Sverige avlider mellan 90 000 till 100 000 personer varje år. Begreppet en värdig död är något som ständigt utvecklas och påverkas av bland annat kulturella värderingar. Endast ett fåtal studier har undersökt vilka faktorer som enligt patienter och anhöriga möjliggör en värdig död Syfte Var att sammanställa forskning om hur patienter som befinner sig i livets slutskede beskriver en värdig död. Metod Litteraturstudie där sökningar har genomförts i CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning kvarstod totalt 10 artiklar som har använts i studien. fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Artiklarna som valts till litteraturstudien är ur patientperspektiv. Niostegsmodellen av Polit &amp; Beck (2016) har använts för att utforma litteraturstudien. Resultat Resultatet delades in i fem kategorier: Att förbereda sig inför döden, att få vara nära familjen och dö på en trygg plats, att känna tillit till vårdpersonal, Att ha kontroll och bevarad autonomi och Att få vara fri från smärta och andra symtom Slutsats Resultatets kategorier är viktiga delar för att patienten ska kunna uppnå en värdig död. Få vara med och bestämma över vården och behandlingar samt över vart och när döden ska inträffa är önskvärt utifrån patientens perspektiv för en värdig död. Symtomlindring var en väsentlig del i att kunna uppnå en värdig död.

No description available.

No description available.

<p>I Sverige finns ungefär 148 000 personer med demenssjukdom och av dessa har 32 – 53% daglig smärta. Demenssjukdom komplicerar smärtbedömningen eftersom den försämrar minnet, omdömet och den verbala kommunikationen. För bedömning av smärta är självskattning idag standard trots att det anses otillräckligt för denna patientgrupp. Syftet var att beskriva olika smärtskattningsskalor samt att belysa demenssjuka individers förmåga att rapportera smärta. Denna litteraturöversikt var baserad på internationella vetenskapliga artiklar innehållande etiska överväganden och vars kvalitet granskats. Tolv kvantitativa artiklar och en artikel med mixad design inkluderades. Varje artikels innehåll analyserades och fynd som motsvarade syftet plockades ut. De mest värdefulla beteenden att observera för smärtbedömning hos personer med kognitiv nedsättning var ansiktsuttryck, vokalisation, kroppsspråk och fysisk förändring. Abbey pain scale observerade flest faktorer och självskattningsskalan PPI kunde flest demenssjuka personer använda. Kognitivt status eller typ av demenssjukdom var ej förenat med smärtintensitet. Det var viktigt att vara lyhörd och uppmärksam för att upptäcka smärta, samt att utgå ifrån att varje person är unik. Ytterligare forskning behövs för att klargöra riktlinjer angående rekommendationer av smärtskattningsskalor. Självskattning bör kombineras med observationsskattning hos denna patientgrupp.<strong></strong></p>

No description available.