No description available.

No description available.

No description available.

<p>ABSTRACT</p><p>Introduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff’s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients. It is the employer’s responsibility to make sure that violence or threats are prevented with every means possible. Aim: To illustrate the experiences of violence within the psychiatric wards, from the employees’ point of view. Method: A literary study was performed with systematic collection of studies concerning the matter. These studies were then reviewed by quality and reviewed to identify categories and sub-categories. Result: It was discovered that strong experiences of exposure is linked to the care of violent patients and the work was described as a world of insanity and madness. Many nurses feel that their work is psychologically taxing and the brutality they face affect the care and attitude towards the patient in a negative way. This leads to the fact that physical restraint may become a legitimate way to hurt the patient. It was found that work relations such as the physical work environment, the possibility for debriefing and the chance to influence shapes the impact of violence. Many caregivers demands training in managing violence. Discussion: The authors of this study claim that a development of training for the personnel on how to manage the violence is of great importance. The necessity to evaluate what has happened is pointed out and also the fact that good communication between the employees would help in stopping the violence.</p>

<p>Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.</p><p>Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.</p><p>Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.</p><p>Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.</p><p>Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn. Deras situation skulle på många sätt kunna förbättras genom bättre kommunikation, stöd och möjlighet till avlastning.</p><p>Nyckelord: Barn, föräldrar, hemsjukvård, litteraturöversikt, omvårdnad, upplevelser.</p>

No description available.

<p>Kritiskt sjuka barn som vårdades på intensivvårdsavdelning väckte svåra känslosamma reaktioner hos föräldrarna. Syftet<strong> </strong>med<strong> </strong>denna studie var att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnaden av sitt barn på intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förändrade utseende och smärta hade betydelse för hur föräldrarna upplevde barnets sjukdomstillstånd. Procedurer, miljön och medicinteknisk apparatur var viktiga faktorer för hur föräldrarna upplevde vården på barnintensivvårdsavdelning (BIVA). Föräldrars behov under BIVA-vistelsen var information, närhet och stöd. Föräldrars upplevelser på BIVA, på barnavdelningen och i hemmet fanns beskrivna. I diskussionen togs det upp att föräldrar som såg sitt barn ha ont, tappade sin föräldraroll eller var oroliga för att barnet inte skulle överleva löpte större risk för ohälsa. Med enkel, tydlig information och möjlighet att vara delaktig och nära sitt barn kunde den kritiska situationen upplevas som mindre stressande för föräldrarna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby. Datainsamlingen gjordes med kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. I analysen framkom mönster som resulterade i två kategorier med innehåll som beskriver vad som ”möjliggör och hindrar delaktighet”. Resultatet visade att behovet av sociala aktiviteter varierar mellan individer och att flertalet äldre önskade mera aktiviteter medan andra i samma situation uttryckte att de var nöjda och kände mening i att helst vara för sig själv. Att delta i aktiviteter med andra gav positiva känslor av välbefinnande. Som betydelsefull social aktivitet framkom relationer och gemenskapens betydelse som viktiga men de hade förändrats. Resultatet av studien kan vara av betydelse och inspirera vårdpersonal till att lyssna in äldres önskningar för vad som ger en meningsfull tillvaro. Äldres upplevelser bör ses som vägledande för hur den enskildes vardag ska utformas för att stödja ett gott åldrande.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> meningsfull tillvaro, sociala aktiviteter, särskilt boende, åldrande</p>

No description available.

No description available.